Kinamedia nyhetsbrev #283
Xi tar emot Modi och Putin vid SCO-möte; Trump föreslår kinesisk fredsbevarande trupp som del av fredsavtal i Ukraina
Bästa läsare,
Denna vecka är det 80 år sedan Japan kapitulerade i andra världskriget. En sådan möjlighet att göra geopolitiska poäng missar förstås inte Kinas ledare i dagens ansträngda världsläge.
I helgen skrev jag närmare på Kinamedia nyhetssida om den militärparad som ska hållas i Peking på onsdag. Bland gästerna finns Vladimir Putin, Kim Jong Un och presidenter från såväl Iran som Myanmar - samt två europeiska ledare.
Diplomati är fokus även i denna veckas nyhetsbrev, då Kina de två senaste dagarna har arrangerat Shanghai Cooperation Organisations toppmöte, dit bland annat Indien och Turikets ledare har rest för att höra Xi Jinping fördöma USA:s utrikespolitik.
Veckans upplaga ligger utanför betalväggen och är gratis för alla att läsa. Vänligen överväg en prenumeration för att få Kinamedia nyhetsbrev direkt till inkorgen varje måndag, och därmed enkelt hålla koll på allt det viktigaste som sker kring Kina:
I veckan skrev jag även närmare om hur Taiwan röstade nej til kärnkraft, och spelade in en podd med Jonas Norell - som tidigare skrivit för Kinamedia - om den oroande demografiska utvecklingen i Östasien och Japan, vars befolkning i fjol minskade med över 900 000:
Genom att bli prenumerant stödjer du produktionen av såväl Kinamedias nyhetsbrev som nyhetssida och podcast.
Nu vidare till veckans innehåll - trevlig läsning!
SHANGHAI COOPERATION ORGANISATION HÅLLER SITT STÖRSTA TOPPMÖTE NÅGONSIN I KINA. SCO bedöms var viktigare än Brics i Kina och Rysslands ambition att omforma den nuvarande världsordningen.🇨🇳🌏🤝
INDIENS PREMIÄRMINISTER SKRATTAR OCH HÅLLER HAND MED XI OCH PUTIN VID SCO-MÖTE. Narendra Modis första resa till Kina på sju år ses som en reaktion på Trumps tullar och ger extra tyngd till SCO.🇨🇳🇷🇺🇮🇳
TRUMP FÖRESLÅR FREDSBEVARANDE TRUPP FRÅN KINA SOM DEL AV FREDSAVTAL I UKRAINA. Ska ha omfamnat förslag från Putin om trupp från Kina på gränsen till Ukraina; amerikanska tjänstemän förnekar uppgifterna.🪖🇺🇦🤔
KINA SKICKAR GRATULATIONER TILL UKRAINA PÅ SJÄLVSTÄNDIGHETSDAGEN. Ses som reaktion på Ukrainas avfärdande av Kinas roll som säkerhetsgarant, i syfte att mjuka upp omvärlden inför denna tanke.🇺🇦🎉💡
TRUMP VILL SE 600 000 STUDENTER FRÅN KINA VID AMERIKANSKA UNIVERSITET. Tvär omställning sedan varning i maj om att “aggressivt återkalla” kinesiska studentvisum väcker kritik även i de egna leden.🎓🤗🇺🇸
KINA SIKTAR PÅ ATT KUNNA INFÖRA BLOCKAD MOT TAIWAN ÅR 2035. Ny rapport från Taiwans försvarsministerium om den kinesiska militärens fokus under pågående uppbyggnad.🚢✈️🇹🇼
VECKANS PODCAST. Så påverkar Kina lokalpolitiken i och bortom USA.🇨🇳💰💣
VECKANS BILD. Kinas export av solpaneler till Afrika ökar dramtiskt.🌞🛂📈
1) “SCO summit could challenge US dominance and lend weight to China’s vision of a multipolar world” (Associated Press)
-
The leaders of Russia, China, India and seven other nations met Monday in northern China for the latest annual summit of the Shanghai Cooperation Organization in what could be an emerging challenge to America’s global leadership.
The 10-member SCO, which gathered in the port city of Tianjin, has grown in size and influence since its founding 24 years ago, even while its goals and programs remain murky and name recognition low.
(…)
The SCO seems to want to move from being a dialogue platform to a “full-fledged mechanism of practical cooperation that brings tangible results to the citizens of the member states,” said June Teufel Dreyer, a University of Miami expert on Chinese politics. Yet the questions remain, ”to what end and how?”
For China’s President Xi Jinping, “presiding over the gathering in Tianjin should net him some favorable publicity and possibly further his image as leader of a new global world order,” Dreyer said.
-
Glöm bort Brics för ett tag. Säkerhetsorganisationen Shanghai Cooperation Organisation (SCO) är det kinesisk-ledda organisation som enligt många analytiker har bäst utsikter att förändra geopolitiken till en så kallad multipolär världsordning, där den starkes rätt trumfar internationella regelverk.
Bara ett par dagar innan onsdagens militärparad så var Kina värd för vad som beskrivs vara det största SCO-mötet hittills. Vid sidan av de tio medlemsländerna - Kina, Ryssland, Iran, Indien, Pakistan och en rad tidigare sovjetrepubliker - så närvarade ett tiotal regionala länder, från Turiket till Indonesien, som observatörer.
SCO har ökat i både storlek och betydelse sedan organisationen grundades 2001. Den har allt oftare använts som ramverk för gemensamma militärövningar och annat säkerhetspolitiskt samarbete mellan framför allt Kina och Ryssland.
Analytiker menar nu att organisationen verkar vilja utöka sina funktioner till en “fullfjädrad mekanism för praktiskt samarbete”, även om de gemensamma slutmålen är något oklara.
Under detta toppmöte uppmanade i alla fall Xi Jinping till grundandet av en ny SCO-bank, som enligt uppgifter kan tjäna det gemensamma målet att etablera en betalsystem som är oberoende av den amerikanska dollarn.
Han sade vidare att Kina kommer förse medlemsstaterna med närmare tre miljarder kronor i bistånd och ytterligare cirka 15 miljarder i lån via denna nya bank - en klar kontrast till USA:s tullar som drabbat många medlemmar och observatörer i SCO.
2) “Xi and Modi talk friendship in a ‘chaotic’ world as Trump’s tariffs bite” (CNN)
-
Chinese leader Xi Jinping told India’s Narendra Modi the “right choice” is for their countries to be friends as the two met in China for first time in seven years – a new milestone in a nascent rapprochement between the world’s most populous nations accelerated by shared frictions with the United States.
Xi and Modi’s highly-anticipated meeting Sunday, on the sidelines of a regional summit in the eastern port city of Tianjin, comes as both nations face stiff US tariffs under President Donald Trump’s global trade war, as well as Western scrutiny over their relationships with Russia as the war in Ukraine grinds on.
“The world today is swept by once-in-a-century transformations,” Xi told Modi in opening remarks, as both leaders sat face-to-face flanked by their officials. “The international situation is both fluid and chaotic,” he added.
-
Den kanske allra viktigaste gästen vid SCO-mötet i Kina detta år var Indiens premiärminister Narendra Modi. Ledaren för världens största demokrati har inte träffat Xi Jinping i Kina på sju år, främst på grund av den usla relationen mellan länderna efter dödliga gränsstrider i Himalaya 2020.
I söndags hälsade Modi dock hjärtligt på såväl Xi som Putin. Han sade att India är förpliktigat att föra vidare relationen med Kina baserat på ömsesidig förtroende och respekt, samt att 2,8 miljarder människors intressen är bundna till deras samarbete.
Xi sade å sin sida till Modi att de två länderna bör fokusera på sin främsta gemensamma nämnare, nämligen att stötta och främja varandra. Han sade också att de båda har en gemensam ambition i att skapa just en multipolär världsordning.
Modis närvaro kopplas samman med Trumps tullar mot Indien på 50 procent, för att landet har ökat sin inköp av rysk olja de senaste åren. Det var därför ett tydligt budskap till Washington då Modi skrattade med Xi och Putin, och höll den senare i handen under långa perioder.
Se nedan en video över minspelet från Modis egen Youtube-kanal:
Från värdlandets håll var man naturligtvis redo att förse de båda gästerna med en ännu tydligare optik kring resultaten av USA:s nuvarande utrikespolitik:
3) “Donald Trump ‘proposed Chinese peacekeepers’ for Ukraine” (Financial Times)
-
Donald Trump suggested deploying Chinese troops as peacekeepers in postwar Ukraine, lending support to a proposal first put forward by Russia’s Vladimir Putin, according to four people briefed on discussions.Trump proposed inviting China to supply peacekeepers to monitor a neutral zone along Ukraine’s 1,300 km front line as part of a peace settlement with Russia in a meeting with European leaders and Ukraine’s president at the White House last week, according to the people.
“This is false,” said a senior Trump administration official, adding there had been “no discussion of Chinese peacekeepers”.
-
Även med Donald Trump verkar Kina nå vissa diplomatiska framgångar. Enligt uppgift så har Trump föreslagit att kinesisk fredsbevarande trupp ska övervaka en neutral zon längs med Ryssland och Ukrainas gräns, som en del av en fredsuppgörelse länderna emellan.
Detta ska ha först föreslagits av Putin, och sedan omfamnats av Trump enligt flera personer med kännedom om samtalen. Tjänstemän från USA:s regering förnekar dock dessa uppgifter, och säger att det aldrig har förekommit någon diskussion om fredsbevarande trupp från Kina.
Financial Times noterar hur Ryssland föreslog fredsbevarande trupp från Kina redan 2022, samt att även USA, Ukraina och flera europeiska stater tidigare har diskuterat en demilitariserad zon som en inledande del av ett fredsavtal.
Idén om kinesisk trupp sägs dock ha avfärdats i såväl Europa som Ukraina (se nästa artikel), främst på grund av Kinas stöd för Ryssland under invasionens gång.
Men nu framstår nu alltså som oklart vad USA:s egentligen hållning i denna fråga är, samtidigt som det även verkar finnas aktörer i Bryssel som anser att fredsbevarande styrkor är en del av lösningen:
Givet Kinas diplomatiska momentum i kölvattnet av Trumps utrikespolitik, är det tänkbart att vi snart ser inte bara rysk utan även kinesisk trupp i Östeuropa?
4) “Chinese President Xi Jinping sends independence day greetings to Ukraine” (South China Morning Post)
-
Chinese President Xi Jinping sent his Ukrainian counterpart Volodymyr Zelensky a message to mark the country’s independence day on Sunday – the first public congratulations sent by Beijing since the Russian invasion of February 2022.
Xi’s message, which Zelensky posted on social media, said: “Over the past 33 years since the establishment of diplomatic ties, China-Ukraine relations have developed steadily, and cooperation in various fields has yielded remarkable results.
(…)
In response to Xi’s message, Zelensky said he appreciated the congratulations, adding that both sides were interested in “developing long-term bilateral dialogue with mutual respect and for the sake of peace, stability, and prosperity”.
-
Förra veckans nyhetsbrev innefattade en intervju där Ukrainas president Volodomyr Zelensky avfärdade Kinas roll i de säkerhetsgarantier som kan utgöra del av ett fredsavtal. Detta på grund av att landet tidigare inte hjälpt Ukraina att stoppa kriget, och dessutom sålt drönare till Ryssland.
Ukrainas irritation gentemot Kina verkar ha uppfattats i Peking. I veckan utfärdade Xi Jinping nämligen gratulationer till Ukraina på landets självständighetsdag, vilket inte har skett sedan Rysslands fullskaliga invasion 2022.
Att skicka dessa gratulationer kostar förstås inte någonting alls, och det har även noterats hur gratulationen inte har publicerats officiellt i Kina.
Sannolikt handlar detta om att bygga upp förtroende i omvärlden kring Kinas påstådda neutrala hållning i kriget, och kanske värma europeiska och andra aktörer på tanken på kinesisk trupp i Ukraina. Jag har själv sett på sociala medier hur politiskt intresserade svenskar tagit gratulationerna som intäkt för en kinesisk kursändring.
5) “Trump says the U.S. would accept 600,000 Chinese students, sparking uproar among some conservatives” (NBC News)
-
President Donald Trump’s latest comments about allowing hundreds of thousands of Chinese international students into the United States have drawn criticism from some of the most outspoken members of the Republican Party.
(…)
“We’re going to get along good with China. I hear so many stories about ‘We’re not going to allow their students’” to come in, Trump said. “We’re going to allow, it’s very important, 600,000 students. It’s very important.”
It’s a sharp departure from an announcement Secretary of State Marco Rubio made in May, when he promised the United States would “aggressively revoke” visas for Chinese students and add more scrutiny to all future visa applications from China.
-
Det råder ingen brist på tvära kast i Trumps Kinapolitik. I maj meddelades skärpningar av kraven på visum för studenter från Kina, och utrikesminister Marco Rubio lovade att “aggressivt återkalla” kinesiska studentvisum.
Nu i veckan sade dock Donald Trum att han vill se 600 000 kinesiska studenter i USA, eftersom relationen med Kina är så pass viktig.
För ovanlighetens skule fick han mothugg av såväl egna kongressledamöter som flera viktiga republikanska profiler. Bland annat sade inflytelserika Laura Loomer, som är känd för sin obotliga lojalitet till Trump, följande på X:
Andra som står presidenten nära har försökt förklara utspelet. I en intervju med Fox News sade finansminister Howard Lutnick att ambitionen är ekonomisk, och att studenterna är nödvändiga för att amerikanska högskolor inte ska gå i konkurs.
Det år oklart varifrån siffran 600 000 kommer, eller om detta antal kommer förändras på grund av kritiken inom de egna leden. 2023 fanns i alla fall 227 398 kinesiska studenter i USA, som bidrog med drygt 14 miljarder dollar till ekonomin.
6) “PLA aims for blockade capability by 2035: MND report” (Taipei Times)
-
The Chinese People’s Liberation Army (PLA) intends to achieve the capability to impose a joint blockade of Taiwan by 2035, the Ministry of National Defense (MND) said yesterday in its latest report on China’s military.
(…)
The PLA aims to achieve conventional and nuclear second-strike capabilities that would allow it to enforce a blockade of Taiwan and prevent outside intervention, the report said.
At the same time, Beijing is expected to continue efforts to turn the Taiwan Strait into its de facto territorial waters — including frequent incursions across the median line, as well as intrusions into Taiwan’s 24 nautical mile (44.4km) contiguous zone, it said.
-
Få känner så väl till Kinas militär som det taiwanesiska försvarsministeriet, som dagligen följer dess aktiviteter och utveckling mycket noga. I en ny rapport till landets parlament, uppgav försvarsministeriet att Kinas intention är förmågan att kunna genomföra en blockad av Taiwan till år 2035.
Samtidigt försöker Kina utveckla sina kärnvapen nog för att ha en avskräckande effekt även i andraslagsförmåga, och de facto göra Taiwansundet till sitt territorialvatten genom ständig närvaro av militärflyg och fartyg allt närmare Taiwans huvudö.
Bland prioriteringarna nämns att Kinas armé utvecklar drönare för strid i bebyggelse och flygvapnet fokuserar på precisionsattacker och logistiska operationer. Raketstyrkorna utvecklar även robotar att använda mot fartyg.
En varning utfärdas för cyberkrigföring, där nätverk tillhörandes potentiella fiender ständigt infiltreras på ett vis som skapar en latent närvaro att aktivera i händelse av konflikt. De nya sidenvägarna används för att fördjupa ekonomiska och militära band med asiatiska länder, samt sprida Kinas narrativ om anspråken på Taiwan.
Detta är förvisso ingen ljus bild - men bekräftar ändå att en plötslig invasion inte bedöms vara en omedelbar risk mot Taiwan.
7) Veckans podcast - The Daily: Threats and Cash: How China Meddles in U.S. Local Elections
För alla med intresse av Kinas politiska påverkansarbete, så publicerade New York Times i veckan ett reportage om hur Kina blandar sig i amerikanska lokalval. För den som inte vill eller kan, så diskuteras ämnet även i en av tidningens främsta poddar:
Som ofta är fallet med Pekings påverkan, så använder man sig av det kinesiska diasporan. Kina använder olika ombud för att hota eller belöna de aktörer i den politiska sfären som man anser motverka eller gynna regimens intressen - eller för den delen för att försöka muta journalister.
Reportaget utgår från New York där 600 000 personer av kinesisk härkomst nu bor. Men samma metoder används - eller kommer att användas - även på andra platser.
8) Veckans bild - Kinas export av solpaneler växer dramatiskt
Jag har vid upprepade tillfällen försökt förmedla budskapet att Kinas dominans av grön energi inte endast är en fråga om klimat. Det handlar även om politiskt inflytande och nationell säkerhet.
En av de största lockelserna för länder i Afrika, eller för den delen observatörsländerna i SCO, är den billiga tillgången på bland annat energi i form av solpaneler från Kina, som nu dominerar sektorn i både forskning och tillverkning.
New York Times publicerade i veckan en rapport som visar hur snabbt Kinas export av solpaneler till Afrika växer:
Vad ska USA och Europa erbjuda för att försöka kontra inflytandet som detta innebär? Kolkraftverk eller gasledningar?
Det var allt för veckans Kinamedia nyhetsbrev - nästa upplaga kommer som vanligt igen på måndag!
Denna veckas nyhetsbrev var alltså gratis för alla att läsa, vilket i regel sker den första måndagen varje månad. Har du läst hela vägen hit men är ännu inte fullvärdig prenumerant?
Då skulle jag vara tacksam om du lite snabbt vill svara på vad det är dig som får att tveka att bli betalande läsare:
Oavsett om du läser gratis eller inte, så är jag tacksam för all hjälp som går att få med att sprida veckans nyhetsbrev:
Stort tack återigen till alla som läser, och väl mött nästa måndag.