Kinamedia nyhetsbrev #229

Ekonomispecial med förklaring av landets ekonomiska system, minskad lönsamhet bland tillverkningsföretag och rekordstort utflöde av utländska investeringar

Bästa läsare,

Den senaste veckan har jag skrivit för Sydsvenskan om kinesisk doping och varför Kina är så bra på bordtennis. Har även skrivit på Kinamedia om allt bråk kring Taiwans flagga och namn på läktarna under Paris-OS.

Därmed lämnar jag OS därhän i detta nyhetsbrev, som istället har ett visst fokus på Kinas oroliga ekonomi.

Förra veckan skrev jag visserligen i Affärsvärlden om hur Kina planerar öka subventionerna för tillverkningssektorn samt vad detta betyder för export och fortsatt dominans inom främst grön energi. Men det finns en hel del annat som är viktigt att förstå just nu vad gäller Kinas ekonomi, vars utsikt ser minst sagt mörk ut.

På tal om ekonomi så tar det varje vecka ett par arbetsdagar i anspråk att skriva detta nyhetsbrev, producera en podcast och uppdatera Kinamedia nyhetssida. Vänligen överväg stödja denna verksamhet genom att bli betalande prenumerant!

För att avsluta sommaren på en positiv not erbjuder Kinamedia nu 20 procent rabatt på en årsprenumeration av detta nyhetsbrev via knappen nedan:

Erbjudandet är giltigt till och med sista augusti, och innebär att en prenumeration endast kostar 20 kronor/månad.

Fungerar det inte att betala med Substacks inbyggda betaltjänst Stripe? Maila då till jojje@kinamedia.se för instruktioner om betalning med Swish eller banköverföring.

Nu vidare till veckans artiklar, bild och podcast - trevlig läsning!

---

---

---

1. KINAS EKONOMISKA PROBLEM KAN FÖRKLARAS AV SYSTEMET. Fokus på tillverkning och överinvesteringar av lokala myndigheter skapar överkapacitet på bekostnad av konsumtion.🇨🇳💰📉

2. KINESISKA TILLVERKNINGSFÖRETAG FÖRLORAR PENGAR I ALLT STÖRRE UTSTRÄCKNING. Över en tredjedel av landets bolag inom den hårt subventionerade tillverkningssektorn går nu med förlust.🏭💸

3. STÖRRE UTFLÖDE AV UTLÄNDSKA INVESTERINGAR I KINA ÄN NÅGONSIN. Utländska investerare flyttar sina pengar från Kina på grund av geopolitisk oro och trög konsumtion.🇨🇳💸🌍

4. KAN ÅRLIGT HEMLIGT MÖTE INNEBÄRA NYA PRIORITERINGAR I KINAS EKONOMI? Ekonomin troligt samtalsämne då Kinas toppledare drar sig tillbaka vid badorten Beidaihe.🏖️💬🤔

5. TIM WALZ LÅNGA ERFARENHET AV KINA STICKER UT. Demokraternas nya vicepresidentkandidat har varit lärare i Kina och åkte på smekmånad dit, men har också varit kritisk mot regimens tilltagande repression.🏛🇺🇸🎓

6. KINA BYGGER VÄRLDENS STÖRSTA AMFIBIEFARTYG BILLIGARE OCH SNABBARE ÄN USA. Fartyget, som beräknas sjödugligt nästa år, har plats för helikoptrar och katapult för stridsflygplan.🪖🚢🛠️

7. KINAS FÖRSTA SATELLITER FÖR INTERNET FRÅN RYMDEN NU I OMLOPPSBANA. Planerar sammanlagt 42 000 satelliter i tre motsvarigheter av Elon Musks Starlink.📡📶🇨🇳

8. KÄND KINESISK NATIONALIST PLÖTSLIGT BORTA FRÅN INTERNET. Global Times tidigare chefredaktör Hu Xijin tros ha irriterat myndigheterna med kommentar om Kinas ekonomi.🗣️🙅‍♂️

9. VECKANS REKOMMENDATION. Nyhetsbrev om kinesiska medier.🇨🇳🗞️🧠

10. VECKANS PODCAST. Relationen Kina-Indien.🇨🇳🇮🇳💡

11. VECKANS BILD. Kinas egen medaljräkning i OS.🇨🇳🥇📈

---

---

---

1) “China’s Real Economic Crisis” (Foreign Affairs)

-

As the party sees it, consumption is an individualistic distraction that threatens to divert resources away from China’s core economic strength: its industrial base. According to party orthodoxy, China’s economic advantage derives from its low consumption and high savings rates, which generate capital that the state-controlled banking system can funnel into industrial enterprises.

This system also reinforces political stability by embedding the party hierarchy into every economic sector. Because China’s bloated industrial base is dependent on cheap financing to survive—financing that the Chinese leadership can restrict at any time—the business elite is tightly bound, and even subservient, to the interests of the party.

In the West, money influences politics, but in China it is the opposite: politics influences money. The Chinese economy clearly needs to strike a new balance between investment and consumption, but Beijing is unlikely to make this shift because it depends on the political control it gets from production-intensive economic policy.

-

Ska ni bara läsa en artikel för att förstå hur Kinas ekonomi fungerar och vilka problem som uppstår från landets modell, se då till att det blir denna utförliga men samtidigt pedagogiska beskrivning i Foreign Affairs förra veckan.

Det framhålls hur Kinas regim är motvillig att öka konsumtionen på bekostnad av tillverkningssektorn eftersom detta samtidigt skulle innebära en överföring av rikedom från staten till folket. I väst är det pengar som påverkar politiken, men i Kina är det istället politiken som påverkar hur pengarna fördelas.

Förutom att alla företag är beroende av statligt stöd, så är lokala myndigheter beroende av att följa instruktionerna från Peking. När centralregeringen presentar vilka områden som ska prioriteras, så är det vanligt att lokala myndigheter i varje provins investerar i dessa utan någon koordinering sinsemellan.

Detta skapar lätt överkapacitet vilket kan ses i bland annat produktionen av elbilar:

Denna ekonomiska modell har i sin tur lett till att lokala myndigheter samlat på sig skulder som nu uppgår till otroliga mellan sju och elva biljoner dollar, vilket innebär en enorm risk nu när intäkterna från markförsäljning till fastighetsbolag uteblir.