Kinamedia nyhetsbrev #217
Xi Jinping besöker Europa för första gången sedan 2019
Bästa läsare,
Veckans viktigaste Kinarelaterade händelse från ett europeiskt perspektiv är att Xi Jinping är i Europa för första gången på fem år. Han landade i Frankrike i går och ska under sin sex dagar långa resa även besöka Ungern och Serbien.
Förutsättningarna för resan står i centrum i detta nyhetsbrev, och nästa vecka kommer resan i sig och resultaten att behandlas. Ni som slår på TV4 senare i dag kan även höra mig kommentera besöket i nyhetsprogrammet “Efter fem”.
Vid sidan av diplomati tittar vi denna vecka även närmare på ett par intressanta ekonomiska trender samt Kinas militära aktiviteter kring Taiwan och Sydkinesiska havet.
Veckans Kinamedia nyhetsbrev är gratis även för icke-betalande läsare att ta del av i sin helhet. Men detta gäller endast den första upplagan varje månad. Överväg att bli betalande prenumerant för 2,5 euro/mån om du vill ha en liknande nyhetsuppdatering direkt till din inkorg varje måndag.
Betalande läsare har också möjligheten att kontakta mig direkt via knappen nedan med frågor eller funderingar kring innehållet i varje veckas nyhetsbrev - eller något helt annat som har med Kina eller regionen att göra:
Jag svarar omgående på meddelanden från alla läsare som tack vare sina prenumerationer gör det möjligt att driva Sveriges största nyhetsbrev om Kina.
Trevlig läsning!
RELATIONEN MED EUROPA DIAMETRALT ANNORLUNDA ÄN VID XI JINPINGS SENASTE BESÖK 2019. Kinas ledare vill “vinna tillbaka Europa” trots stödet för Ryssland och bråk kring handelspolitik.🇨🇳🇪🇺🚨
XI JINPINGS RESPLANER GER VID HANDEN EN AMBITION ATT “SPLITTRA OCH CHARMA” EUROPA. Besöker Frankrike följt av Ungern och Serbien som båda står Moskva nära och får stora investeringar från Kina.🇷🇸🇭🇺👌🇨🇳
DÄRFÖR FORTSÄTTER KINA SATSA PÅ INVESTERINGAR ISTÄLLET FÖR ATT ÖKA HUSHÅLLENS KONSUMTION. Landet är fast i sin ekonomiska modell, som även tjänar Xi Jinpings prioritet av nationell säkerhet väl.🇨🇳💰📝
KINA KÖPER MINDRE MEN EXPORTERAR MER TILL ANDRA ASIATISKA LÄNDER. Inte bara väst ser en ofördelaktig utveckling av handeln med Kina då även grannländer måste hitta nya marknader och konkurrera med subventionerade kinesiska företag.🏭🌏📈
ELON MUSK BEHÖVER NU KINA MER ÄN VICE VERSA. Musks plötsliga besök i Kina visar på ombytta roller i en tid då de kinesiska elbilstillverkare Tesla har hjälpt på traven närmar sig i teknologi och vinstsiffror.🚘🙏🇨🇳
KINA PUBLICERAR “SÄRSKILD ÖVERENSKOMMELSE” OM TERRITORIELLA KONFLIKTER MED FILIPPINERNAS FÖRRE PRESIDENT. Nuvarande president uppger att han vare sig känner till eller vill veta av något muntligt avtal om Filippinernas suveränitet.🤐🇵🇭🤝
KINESISKA MILITÄRFLYG KORSAR MEDIANLINJEN I TAIWANSUNDET OCH GENOMFÖR ÖVNINGAR MED LANDSTIGNINGSFARTYG. Taiwanesisk säkerhetschef framhåller “ovanliga nya taktiker” från kinesisk militär i området.✈️→🇹🇼
ALLT FLER RIKA KINESER EMIGRERAR TILL JAPAN. Ekonomisk och politisk oro i Kina får antalet kineser som köper dyra fastigheter och visum i Japan att öka betydligt.🇨🇳💸→🇯🇵
VECKANS REKOMMENDATION. Var med och fira Gui Minhais 60-årsdag.🎂👍
VECKANS PODCAST. Jag pratar TikTok i SR:s program Medierna.📱🙅♂️❓
VECKANS BILD. Kinas försvarsbudget kan vara större än USA:s.🪖📊🧐
1) “Can Xi Win Back Europe?” (Foreign Policy)
-
When Xi last set foot on the continent, European views of Beijing—and the broader geopolitical landscape—looked dramatically different. In 2019, the COVID-19 pandemic had yet to throttle the world. Russia was still years away from launching its full-scale invasion of Ukraine. Chinese electric vehicles hadn’t yet inundated European markets. And, in a sign of China’s economic and geopolitical clout at the time, Italy had just become the first G-7 nation to join the Belt and Road Initiative (BRI).
European attitudes toward China have soured significantly in the years since, fueled by deepening trade divisions and frustrations over Beijing’s expanded economic and military cooperation with Moscow in the wake of its invasion of Ukraine. With Xi’s upcoming trip—which includes stops in France, Serbia, and Hungary—the Chinese leader is hoping to mend ties over the Russia-Ukraine war and blunt Europe’s push to “de-risk” from his country.
-
Då Xi Jinping denna gång landar i Europa är stämningen något annorlunda än vid det senaste besöket 2019, bland annat på grund av Kinas stöd för den ryska krigsinsatsen i Ukraina och det ökade handelsunderskottet till följd av Kinas statliga subventioner och stängda marknad.
Resan 2019 innefattade även en flashig välkomstceremoni för Italiens inträde i Kinas nya sidenvägar - ett projekt som den nya italienska regeringen i fjol lämnade.
Syftet med denna resa är enligt intervjuade kinesiska analytiker “hantera skadan” som Pekings relation med Moskva har inneburit, samt att motverka europeiska initiativ att införa tullar eller på andra vis hindra inflödet av billiga kinesiska exportvaror till EU.
En annan viktig ambition med besöket bedöms vara att underminera den transatlantiska alliansen i tider av geopolitiska spänningar, vilket har märkts i retoriken från kinesiska medier och diplomater inför resan.
Allt detta verkar framstår dock som en svår utmaning givet den senaste tidens kinesiska spionskandaler i Europa samt en ökad oro för hur prisdumpade produkter från Kina påverkar europeiska industrier.
2) “China's Xi visits Europe: A divide-and-charm offensive?” (Deutsche Welle)
-
French President Emmanuel Macron will host his Chinese counterpart in Paris on Monday, with European Commission President Ursula von der Leyen also invited. The French and Chinese leaders will then travel to Macron's childhood holiday destination in the Pyrenees mountains. Bucolic setting aside, a source in the French president's office said the talks will be "very political" — dominated by divisions on Russia's war in Ukraine.
(…)
After France, Xi heads to Serbia, where timing is everything. His arrival coincides with the 25th anniversary of US bombs hitting the Chinese Embassy in Belgrade as part of NATO's aerial campaign to stop the then-Federal Republic of Yugoslavia's ethnic cleansing campaign against Kosovar Albanians.
(…)
Xi will wrap up his Europe trip in Hungary, the EU member most often at odds with Brussels. The Chinese Foreign Ministry has said the two states have "deepened political mutual trust" in recent years.
-
Givet ovanstående ambitioner med resan förefaller Xi Jinpings val av länder att besöka i Europa som fullt logisk. Ungern och Serbien är stora mottagare av investeringar från Kina, och Frankrike ett av de länder som starkast förespråkar EU:s så kallade strategiska autonomi från USA.
Förra våren skrev jag närmare på Kinamedia nyhetssida om Emmanuel Macrons besök i Kina, där den franska presidenten sade att Europa inte bör blanda sig i en konflikt om Taiwan mellan Kina och USA. Xi väljer nu att besöka Frankrike för att återgälda Macrons besök, samtidigt som den officiella relationen mellan länderna fyller 60 år i år.
Icke desto mindre tros samtalen i Frankrike bli tuffa. Dels har signaler getts om att Macron ska pressa Xi angående stödet till Ryssland, dels har EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen bjudits in att närvara vid en gemensam middag för att uppvisa en enad europeisk front.
Valet av Serbien är också intressant då besöket sammanfaller med 25-årsdagen av USA:s (sannolikt oavsiktliga) bombningar av den kinesiska ambassaden i Belgrad. En årsdag som ger Xi ett utmärkt tillfälle att avfärda den destruktivitet som USA:s militära aktiviteter i Europa leder till.
Se nedan en bra sammanfattning av tyska public service-kanalen Deutsche Welle:
3) “Why Xi Jinping is afraid to unleash China’s consumers” (Financial Times)
-
For Xi, China’s most powerful leader since Mao Zedong, the greater the control his country exerts over global supply chains, the more secure he feels, particularly as tensions rise with the US, analysts argue. This leads to an emphasis on investment, particularly in technology, rather than consumption.Under Xi, security has also increasingly taken precedence over growth. Self-reliance in manufacturing under extreme circumstances, even armed conflict, is an important part of this, academics in Beijing say.
(…)
China’s investment to gross domestic product ratio, at more than 40 per cent last year, is one of the highest in the world, according to the IMF, while private consumption to GDP was about 39 per cent in 2023 compared to about 68 per cent in the US.-
Kinas tillväxt de senaste årtiondena bygger på statliga investeringar i framför allt fastigheter och infrastruktur. Som jag tidigare skrivit på Kinamedia nyhetssida, så ska man nu istället fokusera på investeringar i tillverkningsindustrin.
En ekonomi i Kinas utvecklingsstadium skulle naturligt övergå till konsumtion som en större tillväxtkälla. Men på grund av framför allt säkerhetspolitisk skäl fortsätter Xi Jinping att fokusera på statliga investeringar, trots att Kina här redan ligger i topp:
För Xi är det viktigare att genom investeringar säkra leveranskedjor och bli teknologiskt självförsörjande, än att landets hushåll ska kunna spendera mera pengar. Enligt kinesiska akademiker är detta särskilt viktigt i tider av geopolitisk oro med risk för krig.
Analytiker framhåller även hur Kina har blivit “beroende av” och “inlåst i” statliga investeringar för att hålla igång sin ekonomi, och därmed inte kan ställa om till konsumtion utan att riskera negativ tillväxt.
4) “China is buying less from its Asian neighbors, too” (Nikkei Asia)
-
In December, the U.S. overtook China as the top destination for exports from South Korea and Taiwan. Overall, the share of the region's exports going to China was down to 17.9% in February compared with a peak of 22% in April 2021. This fall is the largest three-year decline in percentage terms in at least two decades, possibly ever.
It is not just the share of Asia's exports going to China that is falling: Actual shipments are declining, too. For example, in the 12 months to February, the region sent $718 billion worth of exports to China. This compares with a peak of $841 billion for the year to March 2022.
(…)
Even as China is importing less from other Asian countries, it is exporting more to them. Such exports accounted for nearly 32% of China's overall exports last year, up from 28.2% in 2015.
-
Det är inte bara i väst som Kinas relativt låga konsumtion skapar missnöje med handelsbalansen. Många asiatiska länder som satsat på Kinas ekonomiska potential märker nu att exporten till den tidigare så lovande marknaden minskar i såväl reella tal som andel av den totala exporten:
Samtidigt fortsätter dock importen från Kina att öka, vilket många länder i regionen fruktar kommer hålla i sig framöver på grund av landets subventioner till sina inhemska fabriker.
Det innebär dels att många asiatiska länder behöver leta efter nya exportmarknader, vilket potentiellt kan minska Kinas ekonomiska hävstång i regionen. Dels måste länder med egen tillverkningsindustri hantera den ökade konkurrensen från Kina på såväl den globala som den inhemska marknaden.
5) “Why Musk Now Needs China More Than It Needs Him” (Wall Street Journal)
-
Elon Musk’s whistle-stop trip to Beijing for an audience with China’s Premier Li Qiang highlighted how the power dynamic is shifting between Tesla TSLA 0.66%increase; green up pointing triangle and the Chinese government.
Tesla’s chief executive left the country with assurances that the carmaker will be able to roll out its driver-assistance technology. The software underpins Musk’s hopes for rekindling Tesla’s growth in the world’s biggest electric-vehicle market, where it is being outmaneuvered by homegrown rivals.
China, meanwhile, used his trip to promote its message that it is open to American businesses, despite rising tensions with the U.S. State media quoted Musk giving a stamp of approval to China’s EV market, saying his comments dispelled U.S. concerns about overcapacity. Beijing also sought to show that foreign firms can thrive under its tight regulatory controls over data.
-
I veckan dök plötsligt Elon Musk upp i Kina under ett plötsligt besök i syfte att säkra tillstånd för Teslas teknik för förarassistanssystem. Genom att bevilja detta snarare än att hämnas för “förbudet” mot TikTok i USA, kunde Kina sända signalen att man är öppen för alla aktörer som följer landets regler.
Men ännu tydligare visar besöket hur Tesla nu behöver Kina mer än vice versa. Tidigare var företaget viktigt för utvecklingen av kinesiska elbilar. Men då inhemska aktörer nu börjar närma sig i såväl teknik som profit, så är rollerna ombytta då Kina fortsatt är viktigt för lågprisproduktion och försäljning av Teslas:
Detta förklarar även hur den självutnämnda libertarianen Elon Musk kallar sig för “pro-China” vilket jag noterade i Kinamedia nyhetsbrev #212, samt hur han trots allt snack om frihet mer än gärna berömmer kommunistpartiets ledning:
6) “China publicizes for the first time what it claims is a 2016 agreement with Philippines” (Associated Press)
-
A statement from the Chinese Embassy in Manila said the “temporary special arrangement” agreed to during a visit to Beijing by former president Rodrigo Duterte allowed small scale fishing around the islands but restricted access by military, coast guard and other official planes and ships to the 12 nautical mile (22 kilometer) limit of territorial waters.
(…)
Marcos, who took office in June 2022, told reporters last month that China has insisted that there was such a secret agreement but said he was not aware of any.
“The Chinese are insisting that there is a secret agreement and, perhaps, there is, and, I said I didn’t, I don’t know anything about the secret agreement,” said Marcos, who has drawn the Philippines closer to its treaty partner the U.S. “Should there be such a secret agreement, I am now rescinding it.”
-
Kina har nu publicerat det så kallade särskilda avtal som man tidigare uppgett sig ha ingått med Filippinernas tidigare president Rodrigo Duterte angående de territoriella dispyterna länderna emellan.
Man menar att Filippinerna har följt avtalet i sju år, men på senare tid övergivit det för att fullfölja sin politiska agenda vilket har tvingat Kina att agera på ett vis som har skapat spända sammandrabbningar vid rev och öar på filippinskt vatten på senare tid.
AP påminner att ett avtal som ger upp delar av Filippinernas suveränitet är straffbart enligt landets konstitution. Duterte säger att han minns ett handslag och löften om status quo under den resa till Peking 2016 som Kina refererar till.
Ferdinand Marcos Jr., som varit landets president sedan 2022, säger att han inte känner till existens av något sådant avtal samt att han nu upphäver det om det nu skulle finnas till.
Publiceringen av det påstådda avtalet är sannolikt menat att skapa splittringar i Filippinerna och är vidare ett tecken på att Kina inte planerar dra sig tillbaka från de filippinska vatten man gör anspråk på.
7) “Taiwan says Chinese planes crossed median line, China carries out landing drills” (Reuters)
-
Taiwan's defence ministry said on Friday it had detected a renewed incursion by Chinese military aircraft across the sensitive Taiwan Strait, as China reported its navy had carried out combat drills with landing craft.
(…)
Taiwan National Security Bureau Director-General Tsai Ming-yen said China had begun using unusual new tactics, including staging night time combat patrols and using landing ships and minesweepers in those patrols.
China's coast guard this week has also been carrying out more patrols around the Taiwan-controlled Kinmen islands which sit next to the Chinese coast. The patrols began in February following a dispute about the death of two Chinese nationals who tried fleeing Taiwan's coast guard upon entering prohibited waters.
-
Då väpnade konflikter pågår i andra delar av världen och omvärlden redan har vant sig vid kinesiska intrång i Taiwans luftförsvarszon så får Kinas regelbundna militära aktiviteter runt ön mindre uppmärksamhet än tidigare.
Just innan helgen uppgav dock Taiwans försvarsministerium att kinesiska militärfartyg på nytt korsat medianlinjen i det sund som skiljer länderna åt, samtidigt som ordförande för Taiwans nationella säkerhetsbyrå framhåller hur Kina på senare tid använt sig av “ovanliga nya taktiker” som patrullövningar på natten med minröjare och landstigningsfartyg.
Se nedan en karta från Taiwans försvarsministerium över kinesiska militärflygplans aktiviteter kring ön 2-3 maj:
Dessutom har Kinas kustbevakning i veckan utfört fler patruller än tidigare runt Kinmen, den taiwanesiska ön som ligger närmast Kina och där två kinesiska fiskare tidigare i år dog i en sammanstötning med taiwanesisk kustbevakning, vilket jag då skrev närmare om på Kinamedia nyhetssida.
De upptrappade aktiviteterna sker just innan Taiwans nya president William Lai ska sväras in den 20 maj.
8) “The Exodus of China’s Wealthy to Japan” (Wall Street Journal)
-
The average price for new apartments in central Tokyo was up nearly 40% last year to the equivalent of about $740,000, according to industry figures. The rise was influenced by a flood of new properties appealing to affluent Chinese buyers who are concerned about a steep slump in their own market, market watchers say.
(…)
The number of Chinese with the technology version—software engineers and the like—rose 30% between 2019 and 2023 to more than 10,000. Holders can apply for permanent residency in Japan in as little as one year under a point system that favors those with high salaries and advanced degrees.
Tokyo visa consultant Wang Yun, who is originally from China, said most of his clients were Chinese, often business owners or corporate executives in their late 30s to 50s from big cities such as Shanghai or Beijing.
-
Oro i ekonomin och på fastighetsmarknaden har tillsammans med den politiska utvecklingen fått allt fler rika kineser att flytta utomlands. Ett populärt val är ärkefienden Japan, där flera mäklare talar om ett inflöde av köpare från Kina så stort att de planerar expandera sin verksamhet.
Det är främst pengar från Kina som ligger bakom att bopriserna för nya lägenheter i Tokyo i fjol steg med 40 procent och priset på mark i semesterorten Furano i norra Japan med 28 procent. Antalet kineser som har köpt ett investeringsvisum som ger dem möjlighet att bosätta sig i Japan har också ökat med 30 procent sedan 2019:
De flesta kineser som flyttar till Japan uppges ta japanska namn och hålla låg profil, dels då många har familj kvar hemma och vill undvika problem.
Det finns begränsningar på hur mycket kapital kinesiska medborgare får föra utomlands, och sökningar på den japanska fastighetsmarknaden har börjat blockeras på sociala medier som Weibo och WeChat.
9) Veckans rekommendation - Var med och fira Gui Minhais 60-årsdag!
För den som läser nyhetsbrevet i dag måndag eller tidigt under tisdagen och befinner sig i Stockholm, finns på tisdag lunch möjlighet att vara med och fira den kidnappade förläggare Gui Minhais 60-årsdag vid Författarförbundets lokaler
Se denna länk för hur anmälan går till. Var med och träffa en rad intressanta talare och bidra samtidigt till att visa att Gui Minhai inte är bortglömd!
10) Veckans podcast - Jag pratar om TikTok i SR:s program Medierna
De veckor jag själv medverkar i någon podd brukar jag försöka rekommendera den här i nyhetsbrevet. Därför blir veckans podcast Medierna i P1, där jag är med och pratar om “förbudet” mot TikTok i USA samt hur svenska medier använder den kinesiska appen för att nå yngre läsare.
Är det rimligt för svenska medier att hålla hög svansföring kring pressfrihet och samtidigt underkasta sig “kinesiskt redaktörskap” på en app som undviker frågor känsliga för Peking?
Lyssna på inslaget i början av avsnittet ovan för en diskussion om detta dilemma.
11) Veckans bild - Kinas försvarsbudget kan vara större än USA:s
Storleken på Kinas försvarsbudget har alltid varit höjd i dunkel. Detta dels då den militära organisationen ser annorlunda ut i Kina och dels eftersom landet har såväl tydliga incitament som förmåga att gömma undan delar av utgifterna.
I veckan publicerade tankesmedjan American Enterprise Institute en rapport som menar att Kinas försvarsbudget de facto redan är större än USA:s, enligt följande nedbrytning:
Rapporten har i sin tur på sina håll avfärdats som överdriven, men är ändå värd att ta en titt på via denna länk.
Det var allt för Kinamedia nyhetsbrev denna vecka! Nästa upplaga är tillbaka som vanligt på måndag igen, men då alltså bakom betalvägg och endast tillgänglig för betalande prenumeranter.
Om du vill följa upp Xi Jinpings resa till Europa eller för den delen hålla dig uppdaterad om utvecklingen kring Kina i stort på veckovis basis, överväg då gärna att bli betalande prenumerant via knappen nedan:
Då veckans upplaga alltså är gratis för att att läsa, dela den gärna med vänner eller bekanta som kan tänkas vara intresserade av innehållet:
Återigen - tack för att ni läser, delar och prenumererar!
// Jojje Olsson, redaktör för Kinamedia