Taiwan går till val #12
Så går valet i Taiwan denna lördag till i praktiken
Bästa läsare,
Nu är det nära! Det är bara tre dagar kvar till Taiwans presidentval - kampanjandet pågår för fullt, och stämningen inför vad som på många vis känns som ett ödesval är påtaglig. Inte minst som vi mitt under pågående presskonferens i går fick en varning från Taiwans försvarsministerium om att Kina avfyrat en robot över oss.
Ni kan läsa mer om det meddelandet och om valet som sådan i artikeln “Så försöker Kina påverka valet i Taiwan: ‘Sårbara’” av mig som publicerades i Expressen denna morgon. Under morgonen publicerade även Timbros nättidning Smedjan en längre text av mig med rubriken “I väntan på nästa krig”, som hur nära en kinesisk attack är och hur valet kan komma att påverka denna risk.
Som jag lovade i Kinamedia nyhetsbrev #200 så kommer här en närmare förklaring av hur Taiwans val egentligen går till. För att höja intresset för valet är detta nyhetsbrev öppet för alla att läsa. Om du även vill ta del av eftervalsanalys och reguljära uppdateringar varje måndag, kan du till och med lördag använda denna länk för 30 procent rabatt på en prenumeration av nyhetsbrevet under 2024.
Detta nyhetsbrev innehåller ingen närmare presentation av de tre presidentkandidaterna eller regeringspartiet Democratic Progressive Party (DPP), oppositionspartiet Kuomintang (KMT) och uppstickaren Taiwan People’s Party (TPP) som de representerar. För mer information kring deras politik, se exempelvis min artikel i Expressen förra månaden eller “Taiwan går till val #11” från förra veckan.
Nu vidare till temat i detta nyhetsbrev: hur lördagens val går till i praktiken. Val ser annorlunda ut i olika länder - låt oss börja med faktumet att det liksom i Sverige inte bara är ett utan tre val som ska göras när taiwaneserna går till valurnorna på lördag.
Ett val - tre olika röster
Men till skillnad från Sverige röstar man inte på riksdag, kommun och landsting här i Taiwan, utan på en president samt på två olika vis till den lagstiftande församlingen (alltså motsvarigheten till vår riksdag).
Låt oss börja med det enklaste, alltså presidentvalet. Som jag tidigare vid en rad tillfällen här i nyhetsbrevet och på Kinamedia klargjort, så ställer tre stycken kandidater upp i Taiwans presidentval 2024: William Lai (DPP), Hou Yu-ih (KMT) och Ko Wen-je (TPP).
Till skillnad mot exempelvis Frankrikes presidentval, så avgörs valet i Taiwan med en så kallad simpel majoritet. Det innebär att man inte behöver få över 50 procent av rösterna för att vinna; det blir alltså ingen andra omgång om ingen av de tre lyckas få hälften av rösterna på lördag.
År 2000 vann exempelvis DPP:s kandidat Chen Shui-bian valet med 39,3 procent av rösterna, på grund av en röstdelning då James Soong bröt sig ut från dåvarande regeringspartiet Kuomintang (KMT) och ställde upp som fristående kandidat:
Det är inte bara fullt möjligt utan även högst sannolikt att vinnaren denna helg kommer få mindre än 50 procent av rösterna, då alla tre kandidater konstant har presterat bra i så gott som alla opinionsundersökningar.
Om presidentvalet är enkelt att förstå så är valet av den lagstiftande församlingens 113 platser desto knepigare. Där röstar man dels på sin lokala kandidat, dels på det parti man vill ska få extra platser i parlamentet från den kandidatlista som presenterats i valupptakten.
I motsats till USA men i likhet med Sverige, så består Taiwans lagstiftande församling av endast en kammare, där DPP för närvarande åtnjuter egen majoritet enligt nedan:
På lördag står samtliga 113 platser på spel. Processen för att tillsätta dem är krånglig nog för att tillägnas en egen underrubrik.
Två olika val till Taiwans lagstiftande församling
Till att börja med så är sex av de 113 platserna i Taiwans parlament reserverade för etniska minoriteter. Det innebär att kandidater som tillhör öns urfolk ställer upp på en särskild lista, där bara invånare som även de tillhör urfolken kan rösta.
De sex kandidater som får flest röster blir parlamentariker - ibland tillhör de något av de större eller mindre partierna, ibland ställer de upp som fristående.
En jämförelse vore att samer och andra etniska minoriteter hade ett drygt dussin platser reserverade i den svenska riksdagen, som endast utses av väljare tillhörandes dessa minoriteter. Det vore otänkbart i Sverige, men Taiwan är på många vis mer progressivt än stora delar av Europa.
Av de återstående platserna väljs 73 i lokala val och 34 från respektive partis nationella kandidatlistor. Det innebär alltså två kryss till parlamentet på varje valsedel; dels på en av kandidaterna som ställer upp i din valkrets, dels på ett av partierna som ställer upp i parlamentsvalet.
Innan vidare förklaring kan det vara intressant med en tillbakablick på hur parlamentet sett ut efter de tre senaste valen. Grafiken nedan kommer från en informativ artikel av Taiwans nyhetsbyrå Central News Agency:
Sedan 2016 har alltså DPP (grön färg) haft majoritet medan KMT (blå färg) varit andra störst. Ett icke obetydligt och antal platser har fyllts upp av mindre partier - ett antal som dessutom förväntas öka detta väl med tanke på att TPP (ljusblå färg) är betydligt starkare nu än för fyra år sedan då man just bildats och inte heller ställde upp i presidentvalet.
De 73 valkretsarna där majoriteten av platserna till den lagstiftande församlingen utses avgörs med hänsyn till såväl folkmängd som geografiska aspekter. Exempelvis har Taipei åtta valkretsar och förorterna som omger staden - “New Taipei City - ytterligare tolv valkretsar.
Det innebär att 20 av de 73 platserna tillsätts av kandidater från huvudstaden och dess förorter. Men samtidigt har små valkretsar som Lienchang (ögruppen Matsu) med knappt 15 000 invånare en plats för att varje del av Taiwan också ska ha representation i den lagstiftande församlingen.
Andra mindre valkretsar innefattar Taidong med en kvarts miljon invånare samt ögrupperna Penghu och Kinmen med drygt 100 000 vardera. Se nedan hur platserna i de 73 valkretsarna fördelats i de senaste tre valen:
Systemet med valkretsar innebär ett visst samspel mellan de olika partierna. Exempelvis ställer DPP inte upp med någon kandidat alls i min valkrets, “Xinyi, Songshan”. Istället uppmanar DPP sina väljare att stödja kandidater från Taiwans socialdemokratiska parti, som i utbyte stödjer DPP:s kandidater i andra valkretsar.
De 34 ledamöter som utses via partiernas kandidatlistor är mycket enklare att förstå. Där röstar man helt enkelt bara på det parti man tycker bäst om, alternativt det parti man tycker ställer upp med de bästa kandidaterna på sin lista. Sedan fördelas de 34 platserna efter andelen röster som partierna får.
I svensk kontext skulle detta alltså innebära att man dels väljare mellan Ulf Kristersson och Magdalena Andersson, dels mellan Moderaterna och Socialdemokraterna. Det kan vid första anblicken framstå som meningslöst, eftersom rösterna kan antas sammanfalla. Men så är inte nödvändigtvis fallet.
Till att börja är partirösterna den största möjligheten för mindre partier att få in någon ledamot alls i den lagstiftande församlingen. Vidare så är det överraskande många taiwaneser som inte identifierar sig med något parti alls - det är exempelvis vanligt att rösta på den presidentkandidat man gillar bäst, och helst skippa eller rösta på något mindre parti till parlamentet.
Den som är nyfiken kan jämför bilden ovan över fördelningen i valkretsarna, med bilden nedan som visar hur partirösterna gått i Taiwan de tre senaste valen:
Röstning endast på plats och bara på valdagen
Vidare finns även en rad skillnader från Sverige i hur själva valet går till. Till att börja med är röståldern här 20 år. Men än viktigare så kan bara rösta på plats i sin egen valkrets, och bara under själva valdagen.
Detta framstår som oerhört strängt och omständigt. Taiwaneser som bor i utlandet måste resa hem och befinna sig här på valdagen för att kunna rösta. Taiwaneser som bor i en annan stad än där de är folkbokförda måste resa till sin hemstad för att rösta. Och andra sin folkbokföring är inte lika lätt här som i Sverige - men det är en annan diskussion.
Exempelvis måste min flickvän åka från Taipei till Taidong; en resa som tar drygt fyra timmar med tåg och inkluderar minst en övernattning. Trots detta så är det svårt att få tag på biljetter i samband med valdagen; folk kastar sig över tåg- och flygbiljetter till denna helg så fort de släpps.
Trots detta - och trots att hundratusentals taiwaneser bor utomlands - har Taiwan ett av världens högsta valdeltagande. I presidentvalet 2020 låg det på 75 procent, jämfört med exempelvis 77 procent i Sveriges tredje största stad Malmö, trots att det där går att rösta såväl i förtid som via post.
Det är svårt att veta exakt varför systemet är utformat på detta vis. En anledning som ofta återges är svårigheten att säkra väljarnas integritet då hundratusentals taiwaneser (åtminstone innan pandemin) bor i Kina, där Taiwan ju inte har ambassad eller konsulat. Hur ska man försäkra att rösterna kommer fram ordentligt, utan att de fipplas med eller än värre öppnas och bokförs av kinesiska myndigheter?
En annan tydlig fördel med detta system är att det nästan omöjliggör röstfusk. Taiwan har sannolikt världens mest transparenta valsystem. Det går bara att rösta på ett ställe från morgonen till att vallokalerna stänger tidig kväll samma dag. Sedan räknas rösterna på plats - öppningen av alla röster filmas, och dessutom får vem som helst gå in i vallokalerna och titta på den lokala rösträkningen.
Tack vare detta system så undveks kaos när DPP:s kandidat Chen Shui-bian, under stort tryck från Kina, 2004 blev omvald med 0,2 procents eller mindre än 30 000 rösters marginal:
Det fanns visserligen aktörer inom det förlorande partiet Kuomintang som vill åberopa valfusk eller på annat vis utmana resultatet och få till åtminstone någon form av omval. Men det gick helt enkelt inte att motivera eftersom varje enskild röst dokumenterats, och inte existerade några försenade poströster eller annat att skakad fram för att tippa över vågen åt andra hållet.
Helhetsbild: Sannolikt resultat
Det är i Taiwan inte tillåtet att utföra eller ens diskutera opinionsundersökningar mindre än tio dagar inför presidentvalet, vilket delvis beror på de falska undersökningar som vid flera tillfällen publicerats i taiwanesiska medier av kinesiska aktörer.
Därför nöjer jag mig med att konstatera hur de undersökningar som släpptes förra veckan visade på en tydligt men inte helt säkert försprång för DPP:s kandidat William Lai.
Tänkte vidare bifoga två intressanta grafer över partisympatier i Taiwan. Först hur taiwanesiska väljare röstat på DPP respektive KMT i tidigare val sedan år 2000 (noteringarna inkluderar de lokalval som hålls var fjärde år mellan presidentvalen):
Sedan grafik från The Wire China över den taiwanesiska väljarkårens partisympatier sedan 2020, alltså det första valet som TPP ställde upp i efter att partiet bildats 2019:
Diagrammen ger vid handen att det blir svårt för DPP att behålla den majoritet man haft i parlamentet de två föregående mandatperioderna, även om man kniper presidentposten med tydlig maringal.
Detta beror dels på att TPP nu är med i leken på allvar, dels på att väljarna efter åtta år med DPP vid makten upplever en viss “trötthet” på ett parti som man anser har blivit mer som det etablissemang man tidigare ifrågasatt.
En annan viktig orsak till detta sannolika utfall är att KMT - i egenskap av äldre, större och rikare parti - oftast gör bättre ifrån sig i sina lokala valkretsar än i de nationella valen. Man har helt enkelt mer attraktiva kandidater lokalt än till presidentposten, vilket inte minst märks under mellanårsvalen där KMT sist segrade.
För den som vill följa dramatiken i realtid så kommer jag “direktrapportera” från valdagen genom regelbundna uppdateringar via min Twitter (eller X).
Det var allt för denna näst sista inlaga av serien “Taiwan går till val”. Nästa upplaga, den trettonde och sista, blir den mest ingående analysen av Taiwan valresultat ni kan läsa i svenska medier och publiceras någon gång nästa vecka.
För att ta del av denna - samt de regelbundna uppdateringarna från Kinamedia nyhetsbrevs varje måndag - se till att bli betalande prenumerant med 30 procent rabatt till och med lördag via denna länk.
Om du redan är prenumerant, överväg gärna att dela detta öppna nyhetsbrev med vänner och bekanta som kan tänkas ha intresse av lördagens val här på Taiwan:
Återkom gärna med frågor eller funderingar kring Taiwans presidentval i kommentarsfältet nedan, så svara jag så fort och utförligt jag kan.
Tack för att ni läser!
// Jojje Olsson, redaktör för Kinamedia