Bästa läsare,
Inget land i världen är utsatt för mer påtryckningar från världens största diktatur än lilla Taiwan. Kinas ambition att påverka Taiwans demokratiska val växer i takt med Pekings anspråk på landet och den ökade polariseringen inom den taiwanesiska väljarkåren.
Vidare ökar även möjligheterna att påverka valet i takt med Kinas resurser och förfining av metoderna för att åstadkomma detta.
Då kinesisk påverkan är ett ämne som många frågar om - och tillika ett ämne där vi har mycket att lära av Taiwans exempel - ägnas detta nyhetsbrev åt att långt och ingående beskriva de trender som kan ses inför presidentvalet 13 januari, samt hur Kinas metoder har förändrats jämfört med tidigare taiwanesiska val.
Men först vill jag påminna om att det fortfarande är fyra dagar kvar på erbjudandet om 30 procent rabatt för en helårsprenumeration på Kinamedia nyhetsbrev. Vänligen använd länken https://kinamedia.substack.com/dec30 som är giltig till på måndag för att ta del av erbjudandet och läsa detta samt alla andra nyhetsbrev i sin helhet.
Nu direkt till ämnet. Den allra tydligaste och lättidentifierade metoden för kinesisk påverkan mot Taiwan är militära hot och påtryckningar. Peking har under hösten anammat retoriken att det handlar om “ett val mellan krig och fred” samt uppmanat den taiwanesiska befolkningen att agera “rationellt” vid valurnorna.
Samtidigt har man ökat de militära aktiviteterna runt Taiwan. Efter att Nancy Pelosi besökte Taiwan sommaren 2022 har kinesiska militärflygplan korsat medianlinjen i Taiwansundet över 1 100 gånger - något som nästan aldrig skedde dessförinnan.
I september månad sattes nya rekord för antal militära flygplan från Kina som inkräktade i Taiwans luftförsvarszon, både under en dag (103 stycken) och en månad (565 stycken) enligt grafiken nedan:
Dessutom har kinesiska militärfartyg under det senaste dryga året tagit sig närmare Taiwan i större antal än tidigare. Dessa aktiviteter är en viktig del av Kinas psykologiska krigföring som tjänar till skrämma den taiwanesiska befolkningen, få landet att känna sig isolerat samt att motstånd är hopplöst.
Men som verktyg för att påverka valresultat är dessa militära provokationer av följande anledningar i bästa fall verkningslösa, i värsta fall kontraproduktiva:
När Kina tidigare har försökt “skrämma” den taiwanesiska väljarkåren så har detta i regel gett motsatt effekt. Det tydligaste exemplet på detta ägde rum redan 1996, då Lee Teng-hui vann Taiwans första presidentval med stor marginal trots att Kina utförde hotfulla robottester i syfte att förhindra just detta.
Det finns ingenting som tyder på att ett visst parti gynnas eller missgynnas av ökat antal kinesiska stridsflygplan eller militärövningar i närområdet. Enligt forskare här i Taiwan finns helt enkelt inga kopplingar mellan ökade militära påtryckningar och partysympatier i de regelbundna opinionsundersökningarna.
Majoriteten av befolkningen märker inte ens av kränkningarna av landets luftförsvarszon eller militärövningarna i närområdet. Till skillnad mot exempelvis Ukraina så sker ju inte dessa vid den omedelbara landgränsen, utan ute till havs.
Taiwaneserna är vidare numera så vana vid dessa övningar att de inte upplevs som särskilt skrämmande. Sommaren 2022 skrev jag exempelvis på Kinamedia om hur många - istället för att söka skydd - tog sig ut till kusten för att få en skymt av eller fotografera de övningar som ägde rum i samband med Nancy Pelosis besök här.
Keep reading with a 7-day free trial
Subscribe to Kinamedia nyhetsbrev to keep reading this post and get 7 days of free access to the full post archives.