Kinamedia nyhetsbrev #313
Så hoppas Kina tjäna på kriget i Iran; här är riskerna som USA:s krig i Iran innebär för Kina
Bästa läsare,
Debatten fortsätter om hur kriget i Iran påverkar Kina, och inte minst relationen eller styrkebalansen med USA. Veckans nyhetsbrev krokar i denna debatt genom att presentera en rad olika perspektiv.
För den som är intresserad av mina egna perspektiv, så skrev jag om saken för Affärsvärlden för ett par veckor sedan. Min syn har inte förändrats särskilt mycket sedan dess.
Och för den med intresse av kärnkraft, så skrev Jakob Ranglin Grissler i helgen långt på Kinamedia om hur Japan just har återstartat världens största kärnkraftverk. Landet har drabbats hårt av de senaste årens turbulens på energimarknaden, med osäkerhet kring import av fossila bränslen och Kinas dominans inom grön energi.
Överväg en prenumeration på Kinamedia nyhetsbrev för att fortsätta följa hur kriget i Iran påverkar såväl Östasien som det globala maktspelet mellan Kina och USA. Detta genom en matig uppdatering direkt till inkorgen varje måndag, snarare än att behöva leta genom olika medier och flöden:
Nu vidare till innehållet i veckans nyhetsbrev - trevlig läsning!
SÅ HOPPAS KINA KUNNA TJÄNA PÅ DE MISSTAG SOM USA BEGÅR I IRAN. “Stör aldrig en motståndare som begår misstag” säger kinesiska röster som ser stora potentiella fördelar för Kina när kriget är över.🇺🇸🤦♂️🎉
KRIGET I IRAN OCH ETT NYTT USA FÖR MED SIG FLERA RISKER FÖR KINA. Kina skulle föredra ett mindre militaristiskt USA som hjälper till att uppehålla den öppna och förutsägbara världsordning som ligger bakom Kinas välstånd.🇮🇷🪖🚨
HORMUZ-SUNDET SOM MODELL FÖR KINA ATT STÄNGA TAIWAN-SUNDET. Om Iran kan stänga Hormuz så kan Kina enkelt stoppa sjöfarten kring Taiwan, med betydligt större följder för världsekonomin.🚢✋💸
BYD SKRUVAR UPP PROGNOSEN FÖR UTLANDSFÖRSÄLJNING PÅ GRUND AV KRIGET I IRAN. Stigande oljepriser ökar efterfrågan på grön energi och elbilar från Kina.🚗🔋📈
LEVERANSER AV PATRIOT-ROBOTAR TILL TAIWAN RISKERAR ATT FÖRSENAS. Taiwan och Ukraina i farozonen då USA och dess allierade i Mellanöstern bränner stora mängder ammunition på kort tid.🇹🇼🚀🤔
SKÖR HANDELSPOLITISK VAPENVILA INFÖR TRUMPS RESA TILL KINA. Trots pågående krig och geopolitisk konflikt är amerikanska tjänstemän under strikta order att bana vägen för ett bredare avtal med Kina i maj.💰📝🔒
VECKANS PODCAST. Öppet avsnitt av Sharp China.🎙️🗞️👌
VECKANS BILD. Jag pratar kinesiska robotar i TV4.🇨🇳🤖📺
1) “How China hopes to win from the war” (The Economist)
-
The Economist has been speaking to diplomats, advisers, scholars, experts and current and former officials in China. Almost all of them see the war as a grave American error.
China has stood aside, they say, because its leaders understand the maxim attributed to Napoleon Bonaparte, supposedly uttered as his foes were abandoning high ground at Austerlitz: “Never interrupt your enemy when he is making a mistake.”
Many Chinese say the war will accelerate America’s decline. They see American aggression as a validation of President Xi Jinping’s focus on security over economic growth. And they expect peace, when it comes, to create opportunities for China to exploit. Only in the background is there anxiety—and the hint of a possible Chinese miscalculation.
-
The Economists ledarartikel denna vecka baseras på möten och diskussioner med en rad kinesiska diplomater, rådgivare och analytiker. Bland dessa råder en i det närmaste enhetlig bild av att USA begår ett misstag i och med kriget i Iran.
Det framhålls också hur Kina har hållit sig borta från konflikten i enlighet med den gamla maximen att man aldrig ska avbryta en fiende som håller på att göra bort sig:
USA:s aggressiva agerande ökar stödet för Xi Jinpings politik att fokusera på säkerhet framför ekonomisk tillväxt. Vidare förväntar sig de intervjuade att den framtida freden kommer skapa stora möjligheter för Kina att utnyttja, inte minst genom den återuppbyggnad som kommer bli nödvändig i Mellanöstern.
Attacken mot Iran ses som ett tecken på att USA:s inflytande håller på att ebba ut, och bristen på strategi ökar sannolikheten för ett misslyckande som kan dränera landets militära styrka.
Detta innebär i sin tur att det kommer bli enklare att förhandla med Donald Trump, som ju ska besöka Kina nästa månad. Då hoppas man kunna lägga grunden för ett avtal som motverkar amerikanska tullar och exportkontroller, samt skapar förutsättningar för kinesiska investeringar i USA.
Det främsta priset vore eftergifter kring Taiwan, om än bara i retorisk form genom att Trump uttryckligen motsätter sig taiwanesisk självständighet.
Orosmomenten är få, men de finns ändå där. Man är imponerad över USA:s förmåga att använda AI för militära ändamål. Ett längre krig påverkar även världsekonomin och därmed också Kinas exportindustri negativt.
2) “What the Iran War Means for China” (Foreign Affairs)
-
The danger for China lies not in immediate scarcity but in disorder. A United States that is simply weaker is manageable; one that is unpredictable, violent, and unconstrained by the system it once championed is far more perilous. A fading United States may create opportunity; a volatile America destroys the very conditions that allow those opportunities to materialize.
What Beijing fears is not that Washington will lose power but that it will wield its remaining power in ways that make the world harder to navigate.
(…)
China’s pursuit of strategic autonomy still depends on a global system that remains open and predictable. For Beijing, strategic autonomy does not mean autarky but the ability to operate within that system on favorable terms through the steady accumulation of economic strength.
-
Kriget i Iran medför även ett stort mått av osäkerhet för Kina. I denna artikel menar Zongyuan Zoe Liu att även om det är positivt för Kina om USA blir svagare, så finns det stora risker med ett USA som samtidigt är oförutsägbart, våldsamt och inte låter sig begränsas av det system som man tidigare har förhållit sig till.
Sedan 1979 har Kina utnyttjat den nuvarande världsordningen för att bli rikt och starkt. Landets välstånd och väg till strategisk autonomi bygger på ett globalt system som är öppet och förutsägbart. Därför skulle man föredra ett USA som blir svagare samtidigt som det hjälper till att bevara en stabil världsordning.
Att Irankriget gör USA svagare betyder därmed inte per automatik att Kina blir starkare. Tvärtom drabbas exporten av osäker global ekonomi och höga fraktkostnader, samtidigt som energiimporten äventyras och leveranskedjor kring de framtidsindustrier som Kina nu prioriterar blir allt mer osäkra.
Ett USA som förlitar sig mer på militära medel och mindre på diplomati blir dessutom farligare att ha att göra med i Taiwanfrågan.
Slutsatsen blir att Xi Jinping verkar ha fått både vad han önskat och fruktat. Det vill säga ett USA som är mindre självsäkert och mindre kapabelt, men samtidigt också ett internationellt system som är mer volatilt.
