Kinamedia nyhetsbrev #175
Stora orosmoln kring Kinas ekonomi; sprickor inom EU angående relationen till Kina
Bästa läsare,
Artikeln “Alla som bojkottar Marabou måste nu behandla Volvo Cars likadant” som jag publicerade för en dryg vecka har blivit årets i särklass mest lästa på Kinamedia nyhetssida, med över 15 000 visningar.
Men trots att Geely liksom Marabous ägarföretag svartlistats av ukrainska myndigheter så meddelade kommunstyrelsens ordförande i Göteborg i veckan att staden inte kommer bojkotta biltillverkare på samma vis som man gjort med chokladtillverkaren.
Dubbelmoralen till trots så ska han ändå ha heder då han medger hur beslutet beror på Volvo Cars är en viktig arbetsgivare i staden. Det går alltså bra att finansiera Putins krig, så länge du är stor nog.
På tal om dubbelmoral så publicerade jag i går på Kinamedia ännu en artikel med den talande rubriken “Den islamiska organisationen som kräver åtgärder mot Sverige hyllar folkmordet av muslimer i Kina”.
Det är faktiskt fruktansvärt hur muslimska organisationer ignorerar grymheterna i Xinjiang - och märkligt hur förvånansvärt ofta samröre med en rik diktatur som Kina leder till samvetskval följt av dubbelmoral.
Men som kan ses i veckans nyhetsbrev, så är flera europeiska länder redo att fortsätta på samma inslagna spår!
Veckans nyhetsbrev är förresten öppet även för icke betalande prenumeranter att läsa, vilket sker ungefär ungefär en gång i månaden. Om du uppskattar innehållet och vill stödja Kinamedias arbete, överväg då att prenumerera på Kinamedia nyhetsbrev för en lika matig uppdatering direkt till din inkorg varje måndag:
Någon gång varje sommar tar dock nyhetsbrevet ett uppehåll. Detta kommer ske nästa måndag, med anledning av att jag om ett par dagar ska på något så ovanligt som en nöjesresa och i alla fall försöka hålla mig borta från arbetet så gott det går.
Nästa Kinamedia nyhetsbrev kommer alltså måndagen 17 juli - och det vore jätteroligt med en hel drös nya prenumeranter innan dess.
Veckans upplaga innehåller femton stycken artiklar, med en hyfsat jämn fördelning mellan de olika ämnesområdena - trevlig läsning!
BESVÄRANDE ÅR FÖR KINAS EKONOMI. Istället för uppsving efter Covid-19 står tillväxten inför flera problem som inte tycks ha någon enkel lösning.
MER BRÅK INOM EU ANGÅENDE RELATIONEN TILL KINA. Östeuropeisk diplomat besvärad över västeuropeiska regeringars prioritet att “inte gör Kina förbannat”.
EU-KOMMISSIONEN FÖRSIKTIG I UTTALANDE OM DEN EKONOMISKA RELATIONEN TILL KINA. Egna leveranskedjor riskerar ta allt för stor skada om unionen intar en hård linje mot Peking.
KINESISKA FÖRETAG EXPORTERAR DRÖNARE TILL RYSSLANDS MILITÄR. Kartläggning av flera leveranser av drönare i år som uttalat ska användas i kriget i Ukraina.
DÄRFÖR KOMMER INGET WAGNER-LIKNANDE UPPROR SKE I KINA. Motsvarande kinesiska styrkor skiljer sig betydligt från den ryska Wagner-gruppen.
KINESISK SPIONBALLONG ANVÄNDE SIG AV AMERIKANSK TEKNOLOGI. Läckt rapport från FBI visar hur ballongen försökte, men inte lyckades, att samla in data från USA innan den sköts ner tidigare i år.
NY KINESISK LAG TYDER PÅ ATT EN ÄNNU MER AGGRESSIV UTRIKESPOLITIK ÄR ATT VÄNTA. Lagen underlättar för regeringen att införa sanktioner mot aktörer som motverkas Kinas intressen.
OLAF SCHOLZ VILL ATT FÖRETAG OCH INTE LÄNDER SKA ANSVARA FÖR ATT MINSKA BEROENDET AV KINA. Menar att det inte europeiska regeringars sak att bestämma var företagen investerar.
TAIWANS EKONOMI KRYMPER FÖR SJUNDE MÅNADEN I FÖLJD. Ekonomisk nedgång just innan valet på grund av minska global efterfrågan för landets exportvaror.
USA PLANERAR NYA SANKTIONER KRING EXPORT AV MIKROCHIP TILL KINA. Åtgärderna ska försvåra Kinas utveckling av artificiell intelligens.
NY LAG SKA ÖKA DET “PATRIOTISKA” INNEHÅLLET PÅ KINAS INTERNET. Fokuserar i ökad utsträckning på studenter och utlandskineser.
VÄRMEBÖLJOR I KINA VÄCKER HOPP OM INSIKT AV SAMBAND MELLAN KLIMATFÖRÄNDRINGAR OCH UTSLÄPP. Av flera skäl fortsätter dock uppförsbacken för landets miljöaktivister.
KINA FEM ÅR FÖRE SINA MÅLSÄTTNINGAR INOM FÖRNYBAR ENERGI. Har nu lika mycket solkraft installerad som resten av världen tillsammans, men även kolsektorn byggs ut.
POLIS I HONGKONG UTFÄRDAR EFTERLYSNING OCH MILJONBELÖNING FÖR ÅTTA AKTIVISTER I EXIL. Tre år efter införandet av stadens nationella säkerhetslag som även gäller i utlandet.
SVÅRA UTMANINGAR FÖR KINAS PENSIONSSYSTEM. Snabbt åldrande befolkning kommer tvinga landets myndigheter till en rad svåra val.
VECKANS PODCAST. Därför fortsätter Kinas utsläpp att stiga trots stora investeringar i förnybar energi.
VECKANS BILD. Kinesiska turister visar svalt intresse för Sydkorea efter Covid-19.
Veckans måste-läsning
1) “China’s Economic Woes Are Multiplying — and Xi Jinping Has No Easy Fix” (Boomberg)
-
It was meant to be the year China’s economy, unshackled from the world’s strictest Covid-19 controls, roared back to help power global growth.
Instead, halfway through 2023, it’s facing a confluence of problems: Sluggish consumer spending, a crisis-ridden property market, flagging exports, record youth unemployment and towering local government debt. The impact of these strains is starting to reverberate around the globe, impacting everything from commodity prices to equity markets.
-
De senaste upplagorna av detta nyhetsbrev har alla innehållit oroande ekonomisk statistik från Kina. Om du vill ha en sammanfattning av dessa problem, utgör denna “The Big Take” från Bloomberg som ligger utanför den annats stränga betalväggen utmärkt läsning.
Det konstateras hur 2023 enligt många prognoser skulle bli ett utmärkt år för den kinesiska ekonomin, då den strikta nolltoleransen mot Covid-19 ju skrotades i slutet av fjolåret. Men istället har en rad svårlösta problem hoppat sig på varandra - låg konsumtion, trög export, fortsatt oro på fastighetsmarknaden, arbetslöshet och ökande skuldnivåer.
Artikeln framhåller även demografin som jag nyligen skrev om för Timbros nättidning Smedjan, och att ungdomsarbetslösheten i Kinas städer nu överstigit 20 procent, som Kinamedia nyhetssida i veckan förklarade närmare.
Jämförelser dras återigen med Japans tre årtionden av utebliven tillväxt, särskilt som Kina till synes inte har några bra alternativ att lösa situationen: de sedvanliga ekonomiska stimulanserna har redan skapat såväl höga skuldnivåer som överskott på fastighetsmarknad och inom industrier.
Se här ett av flera diagram i artikeln, som konstaterar att aktiviteten på landets enorma fastighetsmarknad in tycks kunna återhämta sig
2) “Don’t piss off China! EU prepares to tone down its battle with Beijing“ (Politico)
-
EU governments still are trying to work out how far to go in severing sensitive business ties with Beijing in order to avoid repeating the bloc’s disastrous dependency on Russia — after their reliance on Moscow for energy supplies was critically exposed by Vladimir Putin’s invasion of Ukraine.
But despite Beijing’s economic bullying and equivocation over the Ukraine war, some of Europe’s biggest powers now want to turn down the heat on China.
An Eastern European official observed that in the days leading up to Thursday’s summit, some Western European governments tried to water down even further an "already boring” draft statement — just to make sure they “wouldn’t piss off China.”
-
Veckan som gått har gett ytterligare exempel på hur delat EU är i relationen till Kina, och hur de olika medlemsländerna slår knut på sig själva för att balansera aggressiv kinesisk utrikespolitik med ekonomiska hägringar.
Inför EU-kommissionens sammanträde i veckan arbetade medlemsländerna på ett dokument kring relationen med Kina. Återigen verkar arbetet ha präglats av meningsskiljaktigheter mellan främst västra och östra Europa.
Politico har talat med en diplomat från Östeuropa som berättar hur vissa regeringar i Västeuropa (läs: Tyskland och Frankrike) försökt ytterligare urvattna ett redan försiktigt utkast av dokumentet “för att inte göra Kina förbannat”.
Den motstridiga inställningen till Kina inom EU mellan medlemmar som prioriterar handel respektive säkerhet är något som försvårar en gemensam politik och får unionen att framstå som svag i såväl Kina som USA: ögon.
Lär dig mer om dessa splittringar via podcasten nedan:
Politik & internationella relationer
3) “EU softens China strategy by adopting ‘de-risking’ approach” (The Guardian)
-
EU leaders have launched a policy towards China of “de-risking”, a softening of its unofficial “decoupling” approach that reflects concerns over the economic damage of cutting off the world’s second-biggest economy or trade wars.
(…)
“The EU will continue to reduce critical dependencies and vulnerabilities, including the supply chain and will de-risk and diversify where necessary and appropriate,” the commission said in a formal policy position adopted by the bloc. “The EU does not intend to decouple or to turn inwards.”
-
Meningsskiljaktigheterna ovan och framför allt det faktum att EU:s större medlemsländer prioriterar den ekonomiska relationen med Kina ledde till att EU-kommissionen i sitt möte i veckan antog vad bedömare kallar för en “mjukare” linje än tidigare.
Efter överläggningar mellan medlemmarna lät EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen veta att unionen främst ska fokusera på att - i långsam takt - minska risker och beroende av Kina, då Europas leveranskedjor inom viktiga sektorer som halvledare och batterier till elbilar fortfarande är för sårbara för att ta en hårdare linje i relationen med Kina.
Efter EU-kommissionens möte sade EU:s utrikeschef att även uniones utrikesråd snart kommer uppdatera sin Kinapolitik.
4) “Special report: Russia buying civilian drones from China for war effort” (Nikkei Asia)
-
Russia has for months been importing drones from Chinese companies explicitly for use in its invasion of Ukraine, despite denials from Beijing that such equipment is being deployed in the war, a Nikkei Asia investigation has found.
Between December 2022 and April 2023, Russian companies imported at least 37 Chinese unmanned aerial vehicles worth around $103,000 that were designated in customs clearance records as being "for use in the special military operation," the Russian government's name for the Ukraine war.
-
I förra veckans nyhetsbrev ställde jag frågan hur många isolerade uppgifter om kinesiska leveranser till Ryssland som krävs innan det kan sägas att Kina hjälper den ryska militärens insatser i Ukraina, med anledning av att ett statligt kinesiskt företag fraktat stora mängder krut till Ryssland.
Denna vecka kommer uppgifter om att kinesiska företag i år exporterat dussintals drönare till Ryssland, vilka uttryckligen var för användning i kriget i Ukraina.
Vid sidan av själva drönarna ger ryska tulldokument även vid handen hur utrustning för att störa ukrainska drönare importerats från Kina för ett ännu större värde. Samtidigt är det dock svårt att veta huruvida kinesiska myndigheter har godkänt eller ens känner till denna handel.
5) “How China’s Overseas Security Forces Differ From Wagner” (Wall Street Journal)
-
Wagner has acted as a shadow Russian military in countries such as Syria, the Central African Republic and Mali, a mercenary force paid to defend governments Moscow wants to protect that also sometimes carves out for-profit side ventures.
By contrast, Chinese security firms are typically hired by other Chinese business groups, such as shipper China Ocean Shipping and China Road and Bridge, that seek protection for their own commercial interests.
-
En frågeställning som har dykt upp efter kaoset i Ryssland för en dryg vecka sedan, är om något liknande skulle kunna ske i Kina. Detta är dock högst otroligt, eftersom det kinesiska systemet inte tillåter personer som Jevgenij Prigozjin eller privata arméer som Wagner-gruppen att växa fram.
Den absolut viktigaste läxan som Kinas kommunistparti drog av Sovjetunionens fall var att landets militär måste tillhöra partiet snarare än staten. Kinas militär har alltså som främsta uppgift att skydda partiets maktmonopol, snarare än nationen Kina. Av samma anledning - och hårda vapenlagar - finns inga organiserade legosoldater i Kina.
I takt med att kinesiska företag expanderar utomlands finns dock ett ökat behov av att säkerställa deras intressen.
Här märks ytterligare en avgörande skillnad: medan Wagner-gruppen ofta agerar på Moskvas order mot regimer eller väpnade grupperingar, hyrs kinesiska säkerhetsstyrkor utomlands nästan uteslutande in av bolag för att skydda kommersiell verksamhet.
6) “Chinese surveillance balloon used American technology” (National Broadcast Cooperation)
-
The suspected Chinese spy balloon that flew over the United States early this year used commercially available, off-the-shelf technology that was American-made, according to three U.S. officials familiar with preliminary findings by the FBI.
(…)
The Biden administration tracked the balloon for eight days as it traveled across Alaska, Canada and the continental U.S., including over sensitive military sites, before it was downed by a fighter jet off the coast of South Carolina. The results of the analysis by the FBI and other defense and intelligence agencies have not yet been publicly released.
-
Efter att en kinesisk spionballong upptäcktes och sköts ned över USA i februari så försämrades relationen mellan USA och Kina betydligt. I ett försök att hindra denna utveckling beslutade Joe Bidens administration att inte offentliggöra resultaten av utredningen kring ballongen, som Kina fortfarande påstår användes för meteorologiska syften.
Det var egentligen bara en tidsfråga innan rapporten i fråga skulle läcka ut, vilket nu har i alla fall delvis har skett. Enligt uppgift var ballongen försedd med amerikansk övervakningsteknik, vilket även kan ge vatten på kvarn för de som vill stoppa exporten av denna sorts utrustning till Kina.
Vidare ska rapporten ha konstaterat hur ballongen misslyckades med att samla in önskad data över USA, tack vare att man kunnat störa utrustningen.
7) “China tightens Xi Jinping's powers against the West with new law” (BBC)
-
China is adding to Xi Jinping's vast powers with a new law that will assert Beijing's interests on the world stage.
The law threatens to punish entities that act in ways "detrimental" to China's interests but does not specify which lines should not be crossed.
Experts say the law underscores China's aggressive diplomacy, but how actively it will be enforced when it takes effect on 1 July remains to be seen.
-
I veckan både presenterade och antog Kina hastigt en ny utrikespolitisk lag som ska göra det enklare att införa sanktioner mot företag och andra aktörer som motarbetar Kinas intressen.
Lagen innehåller dock inte särskilt många detaljer, och har enligt analytiker beskrivits som en lagtext vilken främst cementerar redan existerande politiska verktyg som kinesiska myndigheter kan och flera gånger har använt mot aktörer vars agerande inte faller dem på läppen.
Som noteras nedan, så är lagen ändå ett viktigt kvitto på den oroande riktning som kinesisk utrikespolitik rör sig åt:
Ekonomi & handel
8) “Companies rather than countries must de-risk relations with China, Scholz says” (Reuters)
-
The de-risking that the EU seeks to reach in the relationship with China is mainly a job for companies and not so much for countries, German Chancellor Olaf Scholz said on Friday.
"De-risking is not a short-term project as it is mainly about decisions that need to be taken by companies," he told reporters after a two-day EU summit in Brussels.
-
Ovan i detta nyhetsbrev beskrevs hur EU-kommissionen intog en mjukare linje mot Kina än tidigare i och med en “de-risking” som ska ske långsamt för att inte skada europeiska leveranskedjor.
Tysklands förbundskansler Olaf Scholz tvekar dock även inför detta, då han efter möten i Bryssel uttryckte uppfattningen att det är upp till företag och inte regeringar att minska beroendet av Kina.
Scholz gav viss kritik till att företag tidigare ofta lagt alla ägg i samma korg. Men han sade även att det inte är upp till regeringar att berätta för företag var de ska investera - till synes alltså oavsett vad detta må betyda för nationell säkerhet.
9) “Taiwan's economy remains in contraction mode for 7th straight month” (Focus Taiwan)
-
Taiwan's economy stayed in contraction mode for the seventh consecutive month in May as export momentum remains weak amid a global slowdown, the National Development Council (NDC) said Thursday.
(…)
Dragged down by a reduction in exports due to falling global demand, Taiwan's overall economic situation remained sluggish in May, said Chiu Chiu-ying (邱秋瑩), deputy director of the NDCs' Department of Economic Development.
However, Chiu believed that Taiwan's economic growth will rise in the second half of the year, based on forecasts by international institutions that demand for exports will rebound in the coming months.
-
Taiwans tillväxt gick som tåget under pandemin. Nu har landet dock upplevt sju månader av krympande ekonomi, vilket främst förklaras av att exportsektorn påverkats av minskad global efterfrågan.
Inför presidentvalet i januari så har hittills relationen till Kina och andra politiska frågor hamnat i fokus. Men ekonomin har hög prioritet bland väljarna i alla demokratier, och Taiwan är givetvis inget undantag.
Landets myndigheter räknar dock med att tillväxten ska ta fart igen under årets andra halvår, givet att efterfrågan av dess exportprodukter ökar i takt med prognoserna.
Internet, teknik & media
10) “U.S. Considers New Curbs on AI Chip Exports to China” (Wall Street Journal)
-
The Biden administration is considering new restrictions on exports of artificial-intelligence chips to China, as concerns rise over the power of the technology in the hands of U.S. rivals, according to people familiar with the situation.
The Commerce Department could move as soon as early next month to stop the shipments of chips made by Nvidia and other chip makers to customers in China and other countries of concern without first obtaining a license, the people said.
-
En av de viktigaste nyheterna denna vecka är rapportera om att USA förbereder nya sanktioner mot Kina gällande mikrochip som kan användas för artificiell intelligens.
Redan nu i juli kan utvidgade exportkontroller presenteras som innebär att Nvidia och andra tillverkare måste ha särskilda licenser för fortsatt export även av mikrochip som inte faller inom kategorin för de allra mest sofistikerade.
Artificiell intelligens har prioriterats högre efter utvecklingen av ChatGPT och liknande program, samt den ökade betydelsen av AI i vapensystem med anledning av kriget i Ukraina.
11) “China to roll out patriotic education law for internet users, overseas Chinese and schoolchildren” (South China Morning Post)
-
China plans to roll out a new law that would push patriotic education for internet users, schoolchildren and overseas Chinese.
(…)
The draft law requires online content providers to strengthen the creation and dissemination of patriotic content, according to state broadcaster CCTV.
It would also require online content and service providers to develop and use new platforms, technologies and products to actively spread patriotism online, it said.
-
Som om det vore nödvändigt, så överlämnades i veckan en ny lag om patriotisk utbildning för Kinas internetanvändare till landets parlament för granskning.
Lagen i fråga kräver att leverantörer av innehåll på internet ska stärka och ge högre prioritet till så kallat patriotiskt material, samt utveckla nya plattformat för att sprida patriotism online.
Lagen har ännu inte offentliggjorts i sin helhet. Men en skillnad från tidigare liknande lagar sägs vara ett ökat fokus på utlandskineser, vilket kopplas samman med den ökade ambitionen att motverka aktörer som sägs förespråka taiwanesisk självständighet i takt med att motsättningarna kring Taiwan ökar.
Energi & miljö
12) “As Beijing swelters, activists hope the heat will prompt climate action” (The Guardian)
-
As temperatures in the Chinese capital are forecast to creep back up to record-breaking heights this weekend, activists are hoping that overheated Beijingers will start thinking about the causes of, as well as the solutions to, such intense heatwaves.
(…)
While social media is flooded with hacks for keeping cool, such as eating cold noodles and sporting a “Beijing bikini”, some Chinese people are yet to connect the extreme heat with the climate crisis, something activists want to change. But with obstacles from the government in the form of censorship and a clampdown on civil society, spurring action is difficult.
-
I flera nyhetsbrev den senaste tiden har extremväder i Kina uppmärksammats, tillsammans med insikten om att landet är ett av de mest sårbara i världen för klimatförändringar.
När temperaturen nu överstigit 40 grader i flera dagar på flera platser hoppas landets miljöaktivister att befolkningen ska inse sambandet mellan utsläpp och varmare väder, samt öka trycket på myndigheterna att minska utsläppen.
Men detta är svårt av flera anledningar. Dels har myndigheterna monopol på information, och uppgifterna om klimatförändringar är begränsade just för att förhindra allmän opinionsbildning i denna fråga.
Dels anser många som är medvetna om sambandet att detta inte är någonting som den enskilda individen kan påverka, lika lite som landets invånare kan påverka annan politisk beslutsfattning.
Se nedan grafik över försommarens pågående värmebölja i olika landsändar av Kina:
13) “China is set to shatter its wind and solar target five years early, new report finds” (CNN)
-
The country is expected to produce 1,200 gigwatts of solar and wind power by 2025 if all prospective plants are built and commissioned, according to the study from the non profit Global Energy Monitor.
Solar capacity in China is now greater than the rest of the world combined. Its onshore and offshore wind capacity has doubled since 2017, and is roughly equal to the combined total of the other top seven countries, according to the report.
-
En ny rapport visar hur Kina är på god väg att uppnå sina målsättningar för förnybar energi år 2030 fem år tidigare, tack vare snabb utbyggnad av sol- och vindkraft.
Gällande solkraft har Kina nu mer kapacitet installerad än resten av världen, och lika mycket vindkraft som de följande sju nationerna tillsammans. Bakom utvecklingen ligger en kombination av statliga incitament och regleringar.
Samtidigt framhåller organisationen bakom rapporten att mer framsteg behövs inom teknologiska områden som energilagring, då kolkraft fortfarande är Kinas största energikälla och dessutom fortsätter byggas ut även den.
Samhälle & kultur
14) “Hong Kong national security police issue HK$1 million bounty each for 8 self-exiled activists”
-
Hong Kong national security police have issued arrest warrants for eight self-exiled activists, including former lawmakers Ted Hui and Dennis Kwok. The Force also offered HK$1 million for each of the wanted people.
The announcement came a week after an editorial in state-owned newspaper Ta Kung Pao cited Article 38 of the national security law, which states that the sweeping legislation applies to people outside the city. It added that China – as a member of International Criminal Police Organization, or Interpol – can request international cooperation from member countries to help apprehend fugitives.
-
I helgen var det exakt tre år sedan Hongkongs nationella säkerhetslag infördes. Staden har sedan sedan dess förändrats dramatiskt, och i dag gick man ännu ett steg i att utnyttja lagen genom att internationellt efterlysa åtta stycken exilaktivister och utfärda en belöning på motsvarande närmare 1,5 miljon kronor för information som kan leda till att någon av dem arresteras.
Tidigare har jag skrivit på Kinamedia om hur denna lag även gäller i utlandet, samt hur en kvinna för första gången denna vår arresterades på flygplatsen för att under sin tid i utlandet ha uttalat stöd för Hongkongs demokratirörelse.
Såväl medier som myndigheter har nyligen framhållit detta, samt att man kan komma att be Interpols medlemsländer om samarbete för att arrestera individer som misstänkts ha brutit mot säkerhetslagen.
Se nedan vad en av de efterlysta har att säga om detta nästa steg i att göra aktivism mot Kina olagligt globalt:
15) “China’s Pensions System Is Buckling Under an Aging Population” (Foreign Policy)
-
Combined revenues for China’s pension plans declined by 13.3 percent, while expenditures increased by 5.5 percent, causing the pension system to record a first-ever annual deficit in 2020.
For the first time since its establishment, the NSSF had to disburse 50 billion yuan ($6.96 billion) in subsidies to help plug the funding gap in various provinces’ urban pension plans, according to a government budget report. As Chinese society ages, the defined benefit portion of pension plans will come under growing pressure.
-
För ett par veckor sedan publicerade jag en artikel hos Timbros nättidning Smedjan om Kinas enorma demografiska utmaningar. Där framgick bland annat hur antalet kineser över 60 år kommer dubblas till 500 miljoner år 2050, samtidigt som befolkningen i övrigt väntas krympa.
Genom åren har jag fått många frågor om Kinas pensionssystem och tar därför denna veckan med en av de mest detaljerade artiklarna jag läst i ämnet, med fokus på svårigheterna som den åldrande och krympande befolkningen medför.
Redan nu har intäkterna till landets pensionsfonder börjat minska och utgifterna börjat öka, vilket innebär att statlige medel måste täcka mellanskillnaden. I takt med att situationen förvärras kommer staten tvingas välja mellan att ta hand om landets gamla, och exempelvis överge satsningar på militär eller teknologisk utveckling.
16) Veckans podcast - Environment China: Why are China’s carbon emissions still rising?
Energipolitik och utsläpp i Kina framstår ofta som ytterst motstridiga. Hur kommer det sig exempelvis att landet - vilket nämns under avdelning “Energi & miljö” i detta nyhetsbrev - är världsledande inom förnybar energi, men ändå släppte ut mer koldioxid än någonsin under årets första kvartal?
En av de aktörer med bäst koll på detta är Centre for Research on Energy and Clean Air baserad i Helsingfors. Här förklarar organisationens analytiker hur och varför kolsektorn fortsätter att expandera samtidigt som sol- och vindkraften byggs ut:
17) Veckans bild: Slutet för en av Kinas ekonomiska hävstänger mot Sydkorea?
Veckans bild brukar vanligtvis innehålla ett visst mått av humor. I brist på detta så avslutar jag veckans nyhetsbrev med en talande graf om kinesisk turism till Sydkorea som jag hittade på Twitter i veckan:
Antalet besök tenderar att röra sig i takt med den politiska relationen mellan länderna. Just innan kontroverser över ett amerikanskt robotförsvarssystem 2016 besökte 900 000 kineser Sydkorea på en månad. Sedan rasade siffran, som givetvis nådde bottennivåer under Covid-19.
Flera gånger här i nyhetsbrevet - samt på Kinamedia nyhetssida i mars - har jag uppmärksammat hur Sydkoreas nya president närmat sig Japan och USA på ett vis som skapat stor irritation i Kina. Detta har gjort att de kinesiska turisterna heller inte har återvänt efter pandemin.
Turism har länge varit en ekonomisk hävstång som Kina använt för politiska syften mot flera länder. Sydkorea kan nu tjäna som ett exempel på hur försämrade relationer med omvärlden och minskad kinesisk köpkraft gör att denna hävstång på många håll är på väg att försvinna.
Det var allt för veckans upplaga av Kinamedia nyhetsbrev! Näst efter en prenumeration, är det bästa du kan göra för att stötta detta nyhetsbrev att dela det med dina vänner och bekanta.
Delningar torde vara särskilt uppskattade just denna vecka, eftersom innehållet ju är gratis för alla att ta del av sin helhet:
På återhörande alltså om två veckor. Under tiden kommer jag dock uppdatera Kinamedia nyhetssida och Kinamedia Twitter, så ta gärna en titt där om abstinensen blir för svår.
Givetvis kollar jag även mailen regelbundet, så tveka inte att återkomma med frågor eller funderingar om veckans innehåll antingen där eller i kommentarsfältet nedan.
Tack för att ni läser!
// Jojje Olsson, redaktör för Kinamedia