Kinamedia nyhetsbrev #164
Fler toppolitiker besöker Peking; utökat försvarssamarbete mellan Kina och Ryssland
Bästa läsare,
Efter den franska president Emmanuel Macrons besök i Kina, som jag skrivit närmare om på Kinamedia och för Altinget, så har flera europeiska toppolitiker försökt återställa EU:s förtroende i omvärlden.
Över huvudtaget har det varit en strid ström av högt uppsatta tjänstemän som i olika ärenden tågat till Peking de senaste veckorna för audiens hos Xi Jinping. Något som kan tyckas märkligt med tanke på att Xi själv inte besökte något europeiskt land i samband med sin Moskvaresa förra månaden, och ännu inte heller har ringt till Ukrainas president Volodomyr Zelensky - trots spekulationer om att detta skulle ske.
Trots det allt närmare samarbetet Kina-Ryssland och trots den allt mer kyliga behandlingen av väst från Peking, så verkar omvärlden dessvärre ännu främst ledsagas av naivitet och önsketänkande kring Kinas geopolitiska ambition i allmänhet och dess roll i konflikten i Ukraina i synnerhet.
Men som ni kan se av tre stycken artiklar under “Politik & internationella relationer” i veckans nyhetsbrev, så finns all anledning att tro att Kina utökar sitt stöd för Ryssland i samband med kriget i Ukraina - och att detta även kommer ske militärt.
Som ni kan se så är kategorierna tillbaka igen i veckans nyhetsbrev. Det är samma sex kategorier som tidigare, vilket förhoppningsvis kommer bidra till såväl bättre balans i innehåller som att nyhetsbrevet blir mer lättläst och lättnavigerat.
Veckans nyhetsbrev innehåller 14 artiklar och har ett tydligt fokus på diplomati.
Trevlig läsning!
TYSKLANDS UTRIKESMINISTER OCH EU:S UTRIKESCHEF MARKERAR MOT MACRONS KINA-KOMMENTARER. Annalena Baerbock levererar skarp kritik vid presskonferens i Peking.
BRASILIENS PRESIDENT VILL “OMBALANSERA” VÄRLDSPOLITIKEN TILLSAMMANS MED KINA. Lula framstår som en av Xi Jinpings närmaste bundsförvanter vid besök i Kina.
KINA GODKÄNDE LEVERANS AV OFFENSIVA VAPEN RYSSLAND. Enligt läcka gav Kinas centrala militärkommission klartecken för hemlig vapenexport till ryska militären.
SKÄL ATT MISSTÄNKA UPPTRAPPAD FÖRSVARSSAMARBETE KINA-RYSSLAND. Militära tjänstemän spelade stor roll vid Xi Jinpings resa till Moskva.
KINAS FÖRSVARSMINISTER TRÄFFAR PUTIN I MOSKVA. Båda sidor hyllar resultatet av ländernas försvarssamarbete och vill att det utökas ytterligare.
TAIWAN FÅR SVÅRT ATT FÖRSVARA LUFTHERRAVÄLDE MOT KINAS MILITÄR. Läckta dokument uttrycker tvivel om den taiwanesiska militärens förmåga att slå vakt om sitt eget luftrum.
VÄXANDE PROBLEM MED DÅLIGA LÅN KRING KINAS SIDENVÄGAR. Antalet kinesiska lån till världens utvecklingsländer som förfaller eller omförhandlas ökar kraftigt.
KINAS EXPORT ÖKAR MED 14,8 PROCENT I MARS. Sydostasien och Ryssland står för ökningen, medan exporten till väst minskar.
MIKROCHIP FORTSÄTTER HITTA TILL RYSSLAND VIA KINA OCH HONGKONG. Kraftig ökning av amerikanska chip till Ryssland via mindre kinesiska företag.
KINESISKA BILTILLVERKARE KÖR OM UTLÄNDSKA KONKURRENTER. Elbilar är nyckeln då inhemska bilmärken för första gången någonsin säljer bättre än utländska på världens största bilmarknad.
USA VILL SE KINA BETALA FÖR KLIMATFÖRÄNDRINGARNA. Diskussionen kring utformningen om
en global klimatfond får nytt liv.
TAIWANS ENERGIFÖRSÖRJNING SÅRBAR VID KINESISK BLOCKAD. Omställning till förnybara energikällor går långsammare än planerat.
BILDEN AV KINA ÄR MER NEGATIV ÄN NÅGONSIN I USA. Undersökning pekar på Kinas relation med Ryssland och spänningar kring Taiwan som främsta orsaker.
NY KAMPANJ FÖR ATT STUDERA XI JINPINGS TANKAR. Partiet och samhället ska lära sig lösa problem med hjälp av Xis tänkande.
VECKANS PODCAST. Ekonomiska konsekvenser av en konflikt i Taiwansundet.
VECKANS MÅSTE-LÄSNING
1) “Europe presses tough Taiwan stance after backlash against Macron comments” (Reuters)
German Foreign Minister Annalena Baerbock, addressing the issue at a press conference in Beijing alongside her Chinese counterpart Qin Gang, said any attempt by China to control Taiwan would be unacceptable and would have serious repercussions for Europe.
EU foreign policy chief Joseph Borrell echoed her remarks in a statement prepared for a speech due to be delivered in Beijing at the Center for China and Globalization think tank on Friday that had to be cancelled after he caught COVID-19.
Efter att Emmanuel Macron för en dryg vecka uttryckt en ambition om att distansera EU från USA och en vilja att kasta Taiwan under bussen, så har flera europeiska tjänstemän velat visa att han inte talar för hela Europa.
Allra tydligast att så göra är sannolikt Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock, som under sitt besök i Peking i veckan underströk hur viktigt Taiwan är för Europa, bland annat på grund av att hälften av världshandeln går genom taiwanesiska vatten och landet tillverkare en stor del av världens halvledare.
Baerbock var också tydlig vad gäller det ryska kriget i Ukraina, och ställde öppet frågan varför Kina inte har använt sitt inflytande över Ryssland för att kräva att landet ska sluta strida.
Se nedan utdrag från presskonferensen på plats i Peking som Baerbock höll tillsammans med sin kinesiska kollega Qin Gang och som innehöll mothugg av en form som kinesiska tjänstemän knappast är särskilt vana vid. (Se hela Twitter-tråden här.)
EU:s utrikeschef Josep Borrell skulle också ha åkt till Peking förra veckan, men tvingades skjuta på resan då han testade positivt för Covid-19. Icke desto mindre publicerade Borrell det tal han skulle ha hållit på plats i Kina, vilket i mångt och mycket påminde om Baerbocks budskap.
Borrell - som tidigare inte alltid varit särskilt tydlig kring Kina - sade bland annat att neutralitet inte är en rimlig hållning när en av parterna brutit mot internationell lag, samt att det vore omöjligt för EU att han en relation med Kina baserad på tillit om landet inte använder sitt inflytande för att få ryska styrkor att dra sig tillbaka från ukrainskt territorium.
För övrigt hade även Donald Trump, som eventuellt återigen kommer bli Republikanernas presidentkandidat i USA, i veckan ett och annat att säga om Macrons besök i Peking:
2) “China’s Xi Jinping, Brazil’s Lula Take United Stance Against U.S.” (Wall Street Journal)
Chinese leader Xi Jinping and Brazilian President Luiz Inácio Lula da Silva struck a unified pose in defiance of U.S. foreign and trade policy in a meeting in Beijing on Friday, adding weight to Beijing’s pushback against what it sees as a Washington-led containment effort.
“We will work to expand trade and balance world geopolitics,” Mr. da Silva wrote on Twitter after meeting with Mr. Xi.
Desto varmare var stämningen mellan värdarna och Brasiliens nygamla president Lula da Silva, som även han förra veckan besökte Peking och där kallades för “det kinesiska folkets gamla vän” av Xi Jinping.
När Lula var president 2003-2010 gick handeln med Kina från att vara obetydlig till att bli större än med något annat land. Nu har den vänsterorienterade presidenten ett ännu större mål i sikte; att med tillsammans med Kina skapa en ny slags handelsvaluta som ska omintetgöra dollarns dominerade internationella ställning.
Även politiskt vill Lula tillsammans med Kina “förändra balansen” globalt. Han tidigare sagt att Ukrainas president Volodomyr Zelensky bär lika stor skuld som Vladimir Putin för invasionen av hans land, samt talat positiv om Kinas så kallade positionspapper för att få ett slut på striderna.
I vad som i det närmaste kan ses som en markering mot USA, så besökte Lula även ett forskningscenter för Huawei och berömde företaget på Twitter.
Brasilien är den största ekonomin på södra halvklotet, och kan på många vis påverka andra länder att gå i takt med Kina. Vad Brasilien har att vinna på att vidhålla goda relationer med Kina kan enkelt ses av grafiken nedan från Bloomberg:
POLITIK & INTERNATIONELLA RELATIONER
3) “Russia says China agreed to secretly provide weapons, leaked documents show” (Washington Post)
China approved “provision of lethal aid” to Russia in its war in Ukraine earlier this year and planned to disguise military equipment as civilian items, according to a U.S. intercept of Russian intelligence revealed in leaked secret documents.
(…)
According to “signals intelligence,” the intelligence summary said, the SVR reported that China’s Central Military Commission had “approved the incremental provision” of weapons and wanted it kept secret. The report did not indicate the source of the SVR’s information.
Enligt den uppmärksammade läckan av amerikanska dokument via Discord har Kina gått med på Rysslands förfrågan om att leverera så kallade dödliga eller offensiva vapen till landet, och samtidigt velat hålla saken hemlig.
Källan till detta är amerikansk avlyssning av rysk underrättelsetjänst från februari i år, enligt tidigare icke kända dokument i läckan som Washington Post kommit över.
Möjligtvis är det även dessa uppgifter som ligger bakom utrikesminister Antony Blinkens varning vid säkerhetskonferensen i München samma månad om att Kina planerar förse Ryssland med vapen.
4) “What’s Really Going on Between Russia and China” (Foreign Affairs)
In a departure from its usual practice, the Kremlin did not publish the list of officials and senior business leaders present at the talks. Their names can be discerned only by going through footage and photos from the summit and by reading into comments made to the Kremlin press corps by Yuri Ushakov, Putin’s foreign policy aide. A close look reveals that more than half of Putin’s team participating in the first round of formal talks with Xi were officials directly involved in Russia’s weapons and space programs.
(…)
Even though Beijing and Moscow have not made any new deals public, there is every reason to believe that Xi’s and Putin’s teams used the March meeting to come to terms on new defense agreements. After prior Xi-Putin summits, the leaders have privately signed documents related to arms deals and only later informed the world.
Alexander Gabuev, en av de främsta analytikerna kring relationen Kina-Ryssland, publicerade i veckan en riktigt intressant artikel om det militära samarbetet länderna emellan. Han noterar hur en stor del av de tjänstemän som närvarade vid Xi Jinping och Vladimir Putins möte i Moskva förra månaden har kopplingar till försvars- och vapenindustrin, samt att länderna sällan offentliggör konkreta avtal om försvarssamarbete.
Exempelvis blev en vapenaffär efter den ryska invasionen av Krim 2014 inte känd förrän åtta månader senare, och sedan 2017 har Kina och Ryssland helt slutat publicera kontrakt kring samarbeten inom vapenindustrin.
Samtidigt finns anledning för båda länderna att utöka detta samarbete. Ryssland behöver bland annat ammunition från Kina, som i sin tur gärna skulle vilja lägga vantarna på rysk teknologi kring bland annat stridsflygplan och ubåtar.
5) “US-sanctioned Chinese defense minister meets Putin in Moscow, hails military ties” (CNN)
Li told Putin that trust between the two countries’ militaries has been “increasingly consolidated” and cooperation has yielded “fruitful results,” according to a readout from Chinese state media.
China was ready to work with Russia to “strengthen strategic communication between the two militaries, strengthen multilateral coordination and cooperation, and make new contributions to safeguarding regional and global security and stability,” Li said, citing consensus between Xi and Putin.
Som ett kvitto på det omfattande och fördjupandet försvarssamarbetet Kina-Ryssland, så besökte den kinesiska försvarsministern Li Shangfu i helgen Moskva där han bland annat träffade Vladimir Putin.
Enligt kinesiska medier sade Li till Putin att förtroendet mellan de två ländernas militärer har “konsoliderats alltmer” och att samarbetet haft goda resultat. Han sade även att Kina är redo att stärka samarbetet och koordineringen ytterligare.
Det är första gången sedan den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina som Li Shangfu försvarsminister besöker Ryssland. Han är sedan 2018 under amerikanska sanktioner på grund av sin inblandning i transaktioner med statliga ryska vapentillverkare.
6) “Taiwan highly vulnerable to Chinese air attack, leaked documents show” (Washington Post)
The assessments state that Taiwan officials doubt their air defenses can “accurately detect missile launches,” that barely more than half of Taiwan’s aircraft are fully mission capable and that moving the jets to shelters would take at least a week — a huge problem if China launched missiles before Taiwan had a chance to disperse those planes.
The classified documents addressing a potential conflict suggest China’s air force would have a much better shot at establishing early control of the skies — a strategy that Taipei itself believes will underpin an attack — than Russia did in Ukraine.
Washington Post har krävt ännu mer i läckorna av amerikanska dokument på Discord, och publicerar här är en intressant artikel om hur Taiwan till skillnad från Ukraina skulle ha mycket svårt att neka Kina luftherravälde i händelse av en väpnad konflikt.
Detta delvis på grund av att luftvärnet nu har som policy att avfyra två robotar per mål, vilket inte skulle vara nog vid intensiv attacker från kinesiska strids flygplan och robotar. Vid sidan av brist på ammunition så nämns i dokumenten att taiwanesiska soldater endast tränar på enstaka och icke rörliga mål, samtidigt som försvarsövningar för såväl militär som allmänhet ofta följer en på förhand utstakad mall.
Vidare har Kina närmare 40 flygbaser inom tillräckligt nära räckvidd för att attackera Taiwan, och har byggt över 800 gömda hangarer som är svåra att upptäcka för satelliter inom 1 500 kilometers avstånd från Taiwan.
EKONOMI & HANDEL
7) “China hit by surge in Belt and Road bad loans” (Financial Times)
About $78.5bn of loans from Chinese institutions to roads, railways, ports, airports and other infrastructure around the world were renegotiated or written off between 2020 and the end of March this year, according to figures compiled by New York-based research organisation the Rhodium Group.This is more than four times the $17bn in renegotiations and write-offs recorded by Rhodium in the three years from 2017 to the end of 2019.
På senare tid har allt fler problem rapporterats kring Kinas nya sidenvägar, i synnerhet när det gäller låntagande länders förmåga till återbetalning. Värdet på kinesiska lån som antingen ställts in eller omförhandlat var 2020-2023 fyra gånger så högt som 2017-2019, trots att Kina under denna tid även har utfärdat eller förlängt ännu fler “nödhjälpslån” för att förhindra just detta.
Enligt en ny studie från Rhodium Group uppgår dessa nödhjälpslån sammantaget till närmare 2 500 miljarder kronor, medan lån på cirka 800 miljarder kronor inte kunnat betalats tillbaka som vanligt de senaste tre åren.
Utlån i samband med Kinas nya sidenvägar har ofta skett till länder vars finansiella situation inte är tillfredställande nog för motsvarande lån institutioner som Världsbanken eller Internationella valutafonden. De senaste åren har bland annat Covid-19, kriget i Ukraina och höjda räntor gjort återbetalningar ännu svårare.
Se nedan OECD:s riskbedömningen av låntagarländer i Kinas nya sidenvägar:
8) “Chinese Exports Surge as Trade With Russia and Southeast Asia Jumps” (Wall Street Journal)
Chinese exports to Russia more than doubled in March from a year earlier to a record $9 billion, according to calculations by the Journal based on the customs data, compared with a roughly 20% gain during the first two months of this year.
(…)
China’s exports to Asean jumped 35.4% in March from a year earlier to $56 billion, accelerating from a 9% increase during the first two months of the year. Exports to the European Union edged up 3.4% from a year earlier in March after contracting 12% in the first two months, while shipments to the U.S. fell 7.7%, narrowing from a 22% drop in the January-to-February period, Thursday’s data showed.
Kinas export ökade i mars med 14,8 procent på årsbasis, vilket var mer än de 7 procent som förväntades och en tydlig förbättring från minskningen på 6,8 procent för årets två första månader.
Ett intressant mönster i statistiken är hur exporten till Ryssland mer än fördubblades, och dito till Sydostasien (Asean) ökade med drygt 35 procent. Exporten till Europa ökade med bara 3,4 procent medan den sjönk med 7,7 procent till USA.
Exporten till Ryssland står dock bara för 3 procent av Kinas totala, och på lång sikt är det fortfarande utvecklingen i USA och Europa som har störst potential att påverka den kinesiska exportsektorn - en sannolik amerikansk räntehöjning nästa månad utgör ett särskilt stort orosmoment.
INTERNET, TEKNIK & MEDIA
9) “Special report: How U.S.-made chips are flowing into Russia” (Nikkei Asia)
But Russia has continued to acquire chips through circuitous routes, with a large portion flowing through small traders in Hong Kong and mainland China.
(…)
Of those transactions, 1,774 -- about 75% -- were shipped from Hong Kong or mainland China, and many of the shippers were small or midsize companies, some of which were established after the Ukraine invasion. The value of those transactions was $570 million.
For the same period in 2021, customs data showed only 230 high-value exports of U.S. chips from Hong Kong and China to Russia, with a total value of just $51 million.
Trots att USA infört sanktioner mot export av mikrochip till Ryssland så fortsätter landet importera dessa till ett värde av flera miljarder kronor om året. Sanktionerna som infördes samma dag som den fullskaliga invasionen av Ukraina var menade att slå mot den ryska militären då många vapensystem är beroende av dessa chip.
Men samtidigt som andra länder minskat exporten av mikrochip till Ryssland så visar tullstatistik att Kina gått in och fyllt upp tomrummet. Av 2 358 leveranser av halvledare värda mer än en miljon kronor från februari till december i fjol, kom 70 procent från Kina eller Hongkong.
Dessutom skedde importen ofta via mindre företag som i vissa fall etablerats efter attacken mot Ukraina, vilket gör att det spelar mindre roll om de också utsätts för sanktioner.
Se nedan grafik över värdet av de mikrochip som exporterades från Kina till Ryssland innan och efter landets fullskaliga invasion av Ukraina:
10) “China’s Car Buyers Have Fallen Out of Love With Foreign Brands” (New York Times)
More than 80 percent of the electric cars sold in China last year were made by domestic automakers. Last autumn, they overtook multinational companies in the total number of gasoline-powered or electric cars sold each month.
“Multinationals’ market share in China will likely continue to decrease due to the continuous development of Chinese automakers, especially in the electric car segment,” said Stephen W. Dyer, a managing director in the Shanghai office of Alix Partners, a consulting firm.
I de senaste upplagorna av detta nyhetsbrev har jag skrivit en hel del om den kinesiska biltillverkaren Build Your Dreams (BYD), som redan i år kan bli störst i Kina och passera Tesla som världens största tillverkare av elbilar.
Företagets framgångar är en reflektion av utvecklingen på världens största bilmarknad, nämligen Kina där inhemska bilar nu för första gången någonsin är mer populära än utländska. I fjol kom över 80 procent av alla elbilar som såldes i Kina från inhemska tillverkare, vilket till stor del beror på subventioner för såväl kunder som kinesiska företag.
Tack vare denna utveckling så har kinesiska tillverkare från och med i höstas även varit störst i Kina gällande den sammantagna försäljningen av elbilar och konventionella bilar.
Enligt intervjuade analytiker förväntas trenden hålla i sig, och multinationella företags andel av försäljningen i Kina fortsätta minska. Det noteras även hur de inhemska tillverkarna i regel lärts upp av utländska företag som tvingats till samriskbolag för att få verka på den kinesiska marknaden.
ENERGI & MILJÖ
11) “China should help cover costs of global warming: John Kerry” (Nikkei Asia)
As the top annual carbon emitter, China should do its part to financially support poorer countries suffering from the impact of global warming, the U.S. climate chief suggested in an interview on Sunday.
"If you can help humanity to save lives and have a fair solution to this challenge, we need to all be part of that, for sure," John Kerry, the U.S. special presidential envoy for climate, told Nikkei Asia.
I en intervju i samband med att klimatministrarna från G7 träffades i Sapporo denna helg, försökte John Kerry blåsa nytt liv i debatten om betalningar och skadestånd för klimatförändringar. Detta genom att framhålla hur Kina i egenskap av världens största utsläppare av koldioxid också borde vara med och betala för de skador som den globala uppvärmningen medför.
Detta följer på den globala klimatfond som var på agendan vid FN:s klimatmöte i Egypten i november i fjol, som jag skrev närmare om i artikeln “Vem ska betala för klimatförändringarna” på Kinamedia.
Kerry sade även att han haft en konstruktivt samtal med sin kinesiska motpart Xie Zhenhua för några dagar sedan, efter att samtalen om klimat mellan USA och Kina i princip upphört under en period på grund av den geopolitiska konflikten länderna emellan.
Diskussionen om en global klimatfond samt vilka som ska vara med och betala in till denna förväntas fortsätta vid nästa globala klimatmöte i Förenade arabemiraten i november i år.
12) “For Taiwan, as for Ukraine, Energy Security Is Existential” (Wall Street Journal)
China’s latest military exercises around Taiwan have come to an end. But at some point, Taiwan could face a real Chinese blockade, not just a simulated one. Whether such a blockade ultimately succeeds would depend on many things, but in no small part on something crucial to all modern economies: energy.
Taiwan currently imports nearly all its energy: mostly coal, oil and natural gas. Moreover, while Ukraine was able to integrate its grid with the European Union’s in record time after Russia’s invasion, Taiwan’s island geography largely precludes such a solution.
Snarare än en regelrätt invasion av Taiwan så talar mycket för att Kina - åtminstone i ett första skede - kommer försöka sig på någon form av blockad mot Taiwans huvudö för att tvinga regeringen till samtal om en så kallad återförening. En stor sårbarhet vid ett sådant scenario är energiområdet, då Taiwans energikonsumtion nästan är helt beroende av importerade råvaror.
Planerna på att 20 procent av landets elförsörjning ska komma från förnybara källor i mitten av detta årtionde har redan hamnat på efterkälken. I fjol var siffran endast 8 procent jämfört med 5 procent år 2017, trots stor potential med tanke på det blåsiga klimatet och de geotermiska egenskaper som finns runtom på ön.
Kapaciteten har förvisso ökat till 23 procent av försörjningen, i synnerhet tack vare utbyggnaden av solkraft. Dock kvarstår problem med att omvandla denna till stabilt flöde av energi till landets elnät.
Se nedan grafik över källorna till Taiwans energikonsumtion - i stort sett all kol, naturgas och olja måste importeras:
SAMHÄLLE & KULTUR
13) “Americans Are Critical of China’s Global Role – as Well as Its Relationship With Russia” (PEW Research)
When asked to label China as either a competitor, enemy or partner of the U.S., Americans are most likely to say China is a competitor (52%). This is a 10 percentage point drop from a year ago, when 62% of Americans saw China as a competitor. The share describing China as an enemy, however, has increased 13 points, from 25% in March 2022 to 38% – the highest recorded since 2021. Just 6% consider China a partner of the U.S.
Senaste undersökningen från PEW Research visar att den amerikanska allmänheten har en mer negativ uppfattning av Kina än någonsin tidigare - i alla fall så länge som dessa undersökningar utförts.
83 procent av de tillfrågade har nu en negativ bild av Kina, varav 44 procent har en “mycket negativ” uppfattning om landet. De två största bekymren för de tillfrågade är Kinas relation med Ryssland samt spänningarna mellan Kina och Taiwan, följt av tillståndet för mänskliga rättigheter i Kina.
Det finns än något större motvilja bland republikaner och en något större ambition till samarbete med Kina bland demokrater - men den negativa uppfattningen av Kina är vid det här laget så pass förankrad att en fortsatt hård inställning är att vänta oavsett vem som vinner nästa års amerikanska presidentval.
14) “Communist Party members must study Xi Jinping’s thinking” (The Economist)
But the scope of this latest campaign is anything but routine. The previous five ones launched by Mr Xi usually emphasised specific aspects of party members’ behaviour, such as their obligation to attend to the needs of the “masses”, study the party constitution, resist corruption and remember the “original aspiration” of communists. This campaign is branded Xi: it is officially described as “study and implementation of Xi Jinping thought on socialism with Chinese characteristics in the new era”.
(…)
Education campaigns are launched with enormous fanfare. The decision to start this one was formally endorsed by the ruling Politburo on March 30th. It was kicked off by Mr Xi himself at a gathering of officials four days later. He said it would be a “tempering of the mind” and a “spiritual baptism” that would play an important role in unifying party thinking and solving “prominent problems within the party”.
Sedan Xi Jinping tog makten 2012 har en ny så kallad utbildningskampanj lanserats ungefär vartannat år. De är riktade främst mot landets partimedlemmar, som är 97 miljoner till antalet och innefattar allt från militärer till akademiker och företagare.
I slutet av mars påbörjades ännu en, som till skillnad mot tidigare kampanjer handlar om Xi Jinping personligen. Liksom ett eko från Mao Zedongs dagar, så ska Kina nu studera hans tänkande för att hantera allt från miljö- och hälsofrågor till nationell säkerhet.
Hur kampanjen ska implementeras eller när den når sitt slut har inte meddelats. Partikommittéer runtom i Kina har diskuterat direktiv, som dock hålls hemliga. Studiecirklar, fältbesök och appar med Xi Jinpings budskap förväntas dock spela en viktig roll.
Timingen för denna sjätte “utbildningskampanj” om Xi Jinpings tankar är särskilt delikat. Den inleds just efter att han själv påbörjat en kontroversiell tredje mandatperiod vid makten, och leds av Cai Qi, en tjänsteman som är helt lojal mot Xi som förra månaden utsågs till ledarens personalchef med enorm makt kring utnämningarna i partiets toppskikt.
15) Veckans podcast: Pekingology: Economic Dynamics of a Cross-Straits Crisis
Men tanke på tvetydigheten från Emmanuel Macron om Europas nödvändighet att “dras in” i en konflikt kring Taiwan, så kan det vara på sin plats med en genomgång av vad en sådan konflikt skulle betyda rent ekonomiskt.
Öppna handelsleder, fortsatt tillverkning av mikrochip och undvikande av global recession är anledningar nog för EU att spela en tydlig roll i att avskräcka Kina från att alls agera militärt mot Taiwan, snarare än att uppmuntra den kinesiska militären genom signaler om att överge ön vid skarpt läge.
Det var allt för veckans upplaga av Kinamedia nyhetsbrev! Twitter fortsätter blockera infogade tweets i Substack, så jag får helt enkelt börja ta för vana att klippa och klistra med de tweets och bilder som ska vara med i innehållet.
Nästa veckas upplaga kommer vara öppet även för icke-betalande läsare, så dela gärna nyhetsbrevet med en vän eller bekant innan dess:
Återkom som vanligt gärna även med frågor och funderingar kring denna veckas innehåll, eller för den delen med rekommendationer som ni tror vore viktiga att ta med nästa vecka.
Tack för att ni läser!
// Jojje Olsson, redaktör för Kinamedia