Kinamedia nyhetsbrev #161
Kina som global diplomatisk stormakt; Europa reagerar på Xi Jinpings besök i Moskva
Bästa läsare,
För att inte hela veckans nyhetsbrev ska tas upp av Xi Jinpings besök i Moskva, så skrev jag närmare om saken på Kinamedia nyhetssida i går. Här i nyhetsbrevet kommer jag främst fokusera på aspekter som inte togs upp i gårdagens text, exempelvis hur Europa reagerade på besöket eller vad som sades om ryska gasleveranser till Kina.
Även om nyhetsbrevet inte domineras av Xi Jinpings resa till Moskva, så är det viktigt att förstå hur oerhört betydelsefullt detta besök faktiskt var. Vid sidan av att flera europeiska politiker nu börjar darra på manschetten inför en rysk-kinesisk entent, så finns det som vi ska se längre ner stor potential för en auktoritär alliansbildning att bemöta USA och Nato med.
Dessutom bjöd Xi Jinping enligt uppgift in Putin att besöka Peking. Snarare än befogad kritikstorm, så går det tyvärr att se framför sig hur ett sådant besök tvärtom utlöser en europeisk panik som resulterar i att kontinentens ledare också börjar vallfärda till Peking i ett försök att övertyga Xi att tala sans med Putin.
Utsikterna för att något sådant ska lyckas är inte särskilt stora.
Veckans upplaga av Kinamedia nyhetsbrev är gratis även för icke-betalande läsare och prenumeranter. Detsamma gäller ungefär ett nyhetsbrev i månaden.
Alla som varje måndag vill ha en matig uppdatering om utvecklingen kring världens största land direkt i sin inkorg får dock väldigt gärna överväga att bli fullvärdig prenumerant direkt via formuläret i slutet av detta nyhetsbrev.
Veckans Kinamedia nyhetsbrev innehåller 19 artiklar och har ett visst fokus på internationell diplomati.
Trevlig läsning!
Veckans måste-läsning
1) Xi Jinpings resa till Moskva och intentioner att medla i Ukraina är bara steg i ledet på Kinas ambition att spela rollen som en internationell stormakt, vilket märks av den senaste tidens upptrappade diplomatiska aktiviteter världen över.
Peking intentioner att medla i Ukraina är inget fristående initiativ. Tvärtom har Kina och Xi Jinping på senare tid växlat upp sin diplomatiska aktivitet på flera håll för att träda in i rollen som global stormakt.
Vid sidan av kinesisk medling mellan Iran och Saudiarabien så har Xi Jinping på senare tid marknadsfört tre stycken nya koncept som ger vid handen hans visioner för omvärlden; Global Development Initiative, Global Security Initiative och Global Civilisation Initiative.
Även om koncepten inte är särskilt konkreta så framhåller de något förenklat Kina som ett land att samarbeta med eller få säkerhetsgarantier från för nationer som oroar sig över “amerikansk hegemoni”. De bygger mycket på att likställa västerländska aktörer med kolonisering och Kina som en traditionellt fredlig civilisation.
En rad faktorer har gett Kina självförtroende att träda in i denna roll. Trots protest från väst så har Peking implementerat sin vilja i Hongkong, Xinjiang och Sydkinesiska havet. I dessa fall har man ofta fått stöd utvecklingsländer, inklusive islamska nationer angående förtrycket i Xinjiang.
Intervjuade analytiker understryker hur kinesisk propaganda kring allt från USA till Ukraina inte ofta har önskad effekt i väst - men studier visar att man lyckas mycket bra i den globala södern med att att framhålla Peking som en fredligt alternativ till Washington.
Som jag skrev på Kinamedia i går, så är givetvis Putins Ryssland en viktig samarbetspartner i detta alliansbygge, vilket förklarar varför Kina gärna skulle vilja “medla” i Ukraina.
2) Flera europeiska tjänstemän reagerar på Xi Jinpings besök till Moskva med reflexen att Europa måste närma sig Kina.
Man skulle kunna föreställa sig irritation eller rentav ilska i Europa när Xi Jinping så tydligt ställer upp på Putins sida när denne behöver det som mest och kriget i Ukraina rasar som värst. Men på många håll i EU är ryggmärgsreflexen snarare att tillmötesgå Kina i ett försök att dra landet bort från Ryssland.
Förvisso finns ledare i framför allt Östeuropa som talar klarspråk kring Pekings hållning. Men samtidigt förespråkar exempelvis Luxemburgs premiärminister att dra Kina närmare Europa genom ökat samarbete. “Kina är inte perfekt, men vi kan komma att behöva det en dag”, säger en annan EU-tjänsteman som Politico intervjuat, och säger vidare att många medlemsstater delar denna uppfattning.
Som vi ska se längre längre ner i detta nyhetsbrev så förbereder flera europeiska statschefer och toppdiplomater just nu resor till Kina. Bland annat Frankrikes president Emmanuel Macron, som ska åka dit 4 april.
Enligt uppgift ska hans rådgivare Emmanuel Bonne på förhand ha pratat med Kinas toppdiplomat Wang Yi, och uttryckt sin “uppskattning” för Kinas konstruktiva roll i att frammana fred i Ukraina:
Politik & internationella relationer
3) I takt med att relationen USA-Kina förvärras kommer Europa ställas inför en rad viktiga val som försvårar dess ambition att gå balansgång mellan de två stormakterna.
Europa har länge försökt sig på en balansakt mellan USA och Kina, men på senare tid har flera incidenter inträffat som gör detta allt svårare, inklusive givetvis det kinesiska stödet för Putins krig i Ukraina.
Med anledning av detta skriver Noah Barkin en nykter analys om hur Europa framöver kommer ställas inför en rad svåra val, med konfrontation med antingen Washington eller Peking som följd.
Exempelvis förväntas man stå på USA:s sida inte bara vad gäller att implementera sanktioner mot Kina, utan även sluta investera i sektorer i Kina där amerikanska aktörer förbjuds.
Återigen understryks hur EU inte kan komma överens om hur man ska agera. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen har givit signaler om att Europa bör följa USA, medan tyska regeringen inte ser det som nödvändigt att stoppa tekniköverföring till Kina och förbundskanslern inte ens vill använda termen “ekonomisk säkerhet”.
4) Spaniens premiärminister meddelar med kort varsel att han denna vecka ska åka till Peking för att “på egen hand” ta reda på vad det kinesiska förslaget till fred i Ukraina egentligen innebär.
Spaniens premiärminister Pedro Sanchez ska åka till Kina redan nästa vecka där han ska träffa Xi Jinping, för att “diskutera” och “se med egna ögon” det ramverk som Pekings föreslagit för att förhandla fram ett fredsavtal i Ukraina.
Inför resan har Sanchez sagt att “det viktigaste är att garantera en stabil och varaktig fred”. Spanien har sedan den ryska fullskaliga invasionen av Ukraina tydlig tagit landets sida med vapenleveranser och löften om moderna stridsvagnar.
Men samtidigt har Sanchez - till skillnad från många andra europeiska ledare - även uppgett sig vara öppen för Kina som medlare i fredsförhandlingar.
Vid sidan av den franska presidenten och den spanska premiärministern, så har även EU:s toppdiplomat - efter att ha uttalat sig positivt om Xis resa till Moskva - uppgett att även han kan komma att åka till Peking inom kort:
För övrigt är det noterbart hur snabbt Josep Borrells uttalande om hur Xi Jinpings resa verkade gott för kärnvapenhotet från Ryssland motbevisades, i vad som ännu framstår som ett mycket naivt uttalande kring Kina från EU:s utrikeschef, som förresten även han är spanjor:
5) Brasiliens nyvalda president Lula da Silva uttalar sig även han positivt om Kinas så kallade fredsförslag, och återupprepar Kinas propaganda om kriget i Ukraina inför en resa till Peking denna månad som han sedermera tvingades ställa in av hälsoskäl.
Brasiliens nygamla president Lula da Silva skulle ha besökt Peking och träffat Xi Jinping 27-31 mars. Inför resan hyllade han i en tv-intervju Xis besök till Moskva, och sade att det var viktigt att flera stormakter börjar tala om fred eftersom USA och EU inte talar om fred, utan istället fortsätter ge bort vapen och finansiellt bistånd till Ukraina.
I Financial Times rapporterades vidare hur Lula planerade att etablera en “fredsklubb” under sitt möte med Xi Jinping, som dock sköts upp med anledning av att den 77 år gamla Lula drabbats av lunginflammation.
Kina är Brasiliens största handelspartner, och dessutom har Brasilien ett tydligt handelsöverskott med landet. Brasilien är vidare medlem i BRICS, och har även Ryssland som en viktig handelspartner.
6) Samtidigt som Xi Jinping besöker Putin i Moskva, åker Japans premiärminister på plötsligt besök till Ukraina för att visa solidaritet.
När Kinas toppdiplomat Wang Yi för en månad sedan besökte Moskva för att träffa Putin, åkte Joe Biden plötsligt till Kiev där han träffade president Zelensky. När Xi Jinping förra veckan åkte till Moskva, genomförde Japans premiärminister Kishida Fumio samma överraskningsresa till Ukraina.
Väl på plats träffade Kishida inte bara Zelensky, utan åkte även till staden Bucha som blivit synonym med ryska krigsövergrepp.
Det var första gången en japansk ledare besökte en aktiv krigszon sedan andra världskriget, på en resa som ytterligare visar på den senaste tidens uppdelning av Östasien i ett demokratisk och ett auktoritärt block.
7) Taiwan och Honduras säger upp sina diplomatiska förbindelser, samtidigt som rekordstor tjeckisk delegation besöker Taipei, Tsai Ing-wen är på väg till USA och Taiwans expresident åker till Kina för att samtala med Xi Jinping.
Redan i förra veckans nyhetsbrev skrev jag närmare om hur Taiwan och Honduras var på vippen att bryta de diplomatiska förbindelserna länderna emellan. Nu har detta skett, enligt information ovan efter att Honduras krävt flera miljarder dollar för att inte alliera sig med Kina.
Det händer mycket kring Taiwan nu - som jag också noterade förra veckan så är president Tsai Ing-wen på väg till två andra diplomatiska allierade länder i Latinamerika på en resa där hon till Kinas förtret också ska besöka USA.
Vidare åker Taiwans expresident Ma Ying-jeou från oppositionspartiet Kuomintang till Kina i dag för att träffa Xi Jinping - samtidigt som en rekordstor tjeckisk delegation enligt nedan redan har landat i Taipei som ännu ett bevis på att landet stärker de inofficiella relationerna med demokratiska länder trots att de förlorar officiella diplomatiska förbindelser med andra nationer.
Detta är bara uppvärmningen inför vad som kommer bli ett mycket intensivt diplomatisk spel inför Taiwans presidentval i januari 2024 - håll i hatten!
Ekonomi & handel
8) Kina och Ryssland ska utöka samarbetet i Arktis genom en gemensam arbetsgrupp för utvecklingen av Nordostpassagen.
En av de viktigaste aspekterna av mötet Xi-Putin från svensk horisont, i gränslandet mellan politik och ekonomi, är de båda ledarnas överenskommelse om att etablera en gemensam arbetsgrupp för att utveckla Nordostpassagen.
Detta skulle ge Kina tillgång till framtidens kanske viktigaste farled till havs, med en rad potentiella platser för kinesiska flottbaser i Arktis. Det kommer även underlätta framtida investeringar i framför allt regionens naturresurser.
Kina har det senaste årtiondet investerat över 90 miljarder dollar i Arktis, och då främst i Ryssand. Kinesiska fraktföretaget COSCO har under samma tid gjort över 100 resor genom Nordostpassagen.
Se nedan en karta över kinesisk aktivitet i ryska Arktis, som alltså sannolikt kan komma att öka betydligt framöver:
9) Ny studie visar att Kinas ekonomiska påtryckningar i politiskt syfte ofta är ineffektiva eller rentav kontraproduktiva.
En ny studie från tankesmedjan CSIS visar hur Kina allt oftare använder sig av ekonomiska påtryckningar mot enstaka länder. Men samtidigt visar studien att dessa påtryckningar oftast är ineffektiva och i många fall även kontraproduktiva.
Länder som Indien, Sydkorea, Australien, Kanada och Litauen har inte vidtagit önskade politiska eftergifter till följd av ekonomiska repressalier.
Detta kan också ligga bakom att Kina ännu inte har infört omfattande sanktioner mot Japan och Nederländerna, trots att dessa nationer nu aktivt deltar i att begränsa Kinas tillgång på halvledare och mikrochip.
Men snarare än att överge ekonomiska påtryckningar, förväntas Peking med hjälp av bakläxan i andra länder vilja förbättra detta verktyg ytterligare.
10) Kinesiska staten organiserar återigen China Development Forum, dit Apples Tim Cook och en rad andra chefer åker för att befästa sin tillgång till Kinas marknad.
Efter att nolltoleransen mot Covid-19 övergivits har Kina återigen börjat bjuda in utländska näringslivstoppar för att locka nya investeringar till landet. För första gången sedan pandemins början hölls i veckan China Development Forum där chefer för Apple, Bridgewater, Pfizer och Procter & Gamble villigt inställde sig.
Här ett exempel från Global Times om hur dessa evenemang används i propagandasyfte. Tim Cook beskrivs vara dedikerad till Kina trots amerikanska politikers försök till frikoppling, samtidigt som han citeras berömma kinesisk kultur samt landets utveckling under partiets ledning.
Kinesiska medier passar även på att dra jämförelser mellan Cooks varma välkomnande och det amerikanska parlamentets hätska utfrågning av TikToks vd samma vecka.
Vid sidan av att Kina är en stor marknad för Apple så tillverkar företaget även lejonparten av sina produkter vid kinesiska fabriker, vilket gör det extra viktigt för Tim Cook att hålla sig väl med den kinesiska regimen.
Trots att man med anledning av Covid-19 och den geopolitiska konflikten med USA försökt att diversifiera tillverkningen på senare år så är man fortfarande hopplöst beroende av Kina för sin produktion, vilket diagrammet nedan från Financial Times i veckan tydligt visar:
11) Räd begås mot amerikanskt företag i Peking där fem anställda förs bort till okänd ort utan förklaring eller förvarning, samtidigt som Kinas utrikesministerium uppger sig vara ovetandes om saken.
I ett tydligt exempel på att den ena handen inte vet vad det andra gör, så genomfördes en räd mot den amerikanska advokatbyrån Mintz kontor i Peking samtidigt som Cook och kompani låg mot kamerorna vid China Development Forum.
Ingen orsak eller förvarning gavs för räden, i vilken fem lokalanställda fördes bort till okänd ort. Det kinesiska utrikesministeriet sade under en presskonferens att de inte känner till saken.
Mintz abretar även med kundkännedom. Personer med kunskap om situationen har berättat för mig att Mintz gjort utredningar om industrispionage samt ifrågasatt utvecklingskurvor och potential för företag med band till kinesiska myndigheter.
12) Kina förlorade i fjol fler dollarmiljardärer än något annat land på grund av bland annat avtagande tillväxt och nedgångar på landets börser.
Under fjolåret förlorade Kina 229 dollarmiljardärer, vilket var mer än hälften av de 445 som förlorade denna status globalt. Orsakerna till detta innefattar stagnerande tillväxt, breda börsnedgångar och en valuta som förlorat i värde mot dollarn.
Samtidigt fick Kina 69 nya dollarmiljardärer, och de totala tillgångarna för kinesiska miljardärer - inklusive Hongkong och Taiwan - minskade därför bara med 15 procent, vilket ändå är något mer än 10 procent globalt.
Totalt finns nu 26 kinesiska företagsledare bland världens 100 rikaste personer. Se listan för Kina nedan, som toppas av Zhong Shanshan, grundare av företaget Nongfu källvatten:
Internet, teknik & media
13) TikTok vd grillas i timmar i den amerikanska kongressen, men oavsett om företaget är privat eller inte så kan det omöjligen motsättas sig Pekings direktiv.
I veckan utfrågades TikToks vd Shou Zi Chew av den amerikanska kongressen om allt från folkmordet i Xinjiang till appens algoritmer. Som väntat var det en central fråga huruvida företaget är privat, särskilt som kinesiska myndigheter redan har tagit så kallade “gyllene aktier” i moderbolaget ByteDance som ger dem inflytande i företaget.
Shou intygade dock - föga överraskande - under utfrågningen att ByteDance vare sig ägs eller kontrolleras av den kinesiska regeringen. Men som Yaqiu Wang, tidigare verksam vid Reportrar utan gränser i Kina, här påpekar så missar dessa frågor målet.
För även om ByteDance inte ägs av kinesiska myndigheter, så vet dess ägare och chefer mycket väl att företaget inte kan gå emot direktiv från Peking. Då riskerar man inte bara att stängas ner; cheferna i fråga riskerar även att rövas bort liksom skett så många andra i branschen som kommit på kant med myndigheterna.
Man har i själva verket redan fått en försmak på detta. 2018 var ByteDances grundare Zhang Yiming tvungen att skriva en häftig självkritik kring en av sina andra appar, där han lovade att den ska framställa partiet i positivt sken och hålla sig till socialistiska kärnvärderingar.
Utfrågningen av TikToks vd gick enligt uppgift att titta på i Kina. Men så fort information om en annan utfrågning i veckan, vilken handlade om förtrycket av etniska minoriteter i Xinjiang, dök upp på CNN så försvann plötsligt sändningen:
14) Volvo kommer tillverka sin nya elbil i Kina för att sedan exportera den till Europa och Japan.
I veckan avslöjade Volvo Cars vd Jim Rowan att företagets nya, kompakta men sportiga elbil kommer tillverkas i Kina för att sedan exporteras till Europa och Japan. Detta eftersom tillverkningen blir billigare i Kina med hjälp av den gemensamma plattform som ägarföretaget Geely utvecklat, till stor del med hjälp av teknik från Volvo.
Att det kinesiska företaget Volvo Cars tillverkar sina bilar i Kina borde inte komma som någon överraskning. Det gäller även de som är tänkta att säljas i Europa. I en debattartikel för Dagens nyheter skrev jag redan 2017 enligt följande om plattformen som möjliggör detta:
“Sedan Geely tog över har produktionssystemet VCMS och den skalbara plattformen SPA utvecklats i Europa. Tekniken möjliggör samma avancerade produktion i Kina som i Sverige. Och i Volvos nya affärsplan som presenterades i slutet av fjolåret statuerades målsättningen att Kina ska bli hubb för tillverkning inte bara för den inhemska marknaden, utan även för global export.”
I förra veckans nyhetsbrev skrev jag om hur kinesiska motsvarigheter av ChatGPT inte var villiga att prata närmare om Xi Jinping och dennes politiska gärning, vilket ger en fingervisning om de begränsningar som dessa program i synnerhet och AI i allmänhet brottas med i ett system som de kinesiska.
Men detta gäller tydligen inte bara de kinesiska tjänsterna. När forskaren Adrian Zenz frågade Microsoft Bings AI chat om Xinjiang, blev reaktionen identisk:
Egentligen är väl detta kanske inte så lustigt, med tanke på den censur som många västerländska företag är redo att bedriva för att få tillgång till den kinesiska marknaden.
Energi & miljö
15) Medan Ryssland vill starta gasleveransen genom Power of Siberia 2 så fort som möjligt för att ersätta utebliven leverans via Nord Stream, så visar det gemensamma uttalandet efter Xi Jinpings besök i Moskva att Kina inte har riktigt lika bråttom.
Enligt det gemensamma uttalandet efter Xi Jinpings besök i Moskva så ska Kina och Ryssland “arbeta tillsammans för att främja studier och konsultationer” för en ny jättelik gasledning känd som Power of Siberia 2 och går från Ryssland till Kina via Mongoliet.
Ledningen har en kapacitet att transportera 50 miljarder kubikmeter naturgas om året. Enligt Rysslands energiminister vill man ha den klar så fort som möjligt eftersom ledningen är tänkt att fungera som ersättning för Power of Siberia 2.
Även Putin sade så sent som denna vecka att avtalet om ledningen i princip var färdigt. Att det gemensamma uttalandet istället uppmanar till ytterligare konsultationer visar att det finns meningsskiljaktigheter mellan de båda sidorna om hur snabbt projektet behöver komma igång.
16) Ryssland vill öka exporten av gas dramatiskt till Kina, som istället samtidigt utökar importen från andra länder för att undvika hamna i ett liknande beroende som Europa.
Det är tydligt att Ryssland är mer beroende av Power of Siberia 2 än Kina. Den ursprungliga målsättningen var att importera 38 miljarder kubikmeter rysk gas år 2025, genom den redan existerande Power of Siberia 1 samt en ny gasledning från Sakhalin.
Enligt den tidsplan som Ryssland förespråkar ska exporten till Kina uppgå till 98 miljarder kubikmeter år 2030. Kinesiska analytiker påpekar att det lönar sig vara försiktig med så stora ökningar, samt att man riskerar hamna i samma beroendesituation som Europa.
Därför har Kina på senare tid även har utökat importen från länder som Qatar och framförallt Turkmenistan, varifrån man vill importera 25 miljarder kubikmeter om året i tre årtionden via en ny gasledning som man ny förhandlar om.
Samhälle & kultur
17) Kinesiska myndigheter godkänner det första inhemska mRNA-vaccinet mot Covid-19, efter att sedan pandemins början vägrat importera västerländska motsvarigheter.
Drygt tre år efter utbrottet av Covid-19 meddelas nu att Kina utvecklat sitt första mRNA-vaccin. Under pandemins gång har Kina vägrat importera utländska sådana, och istället använt inhemska mer traditionella vaccin från tillverkare som Sinopharm och Sinovac med lägre effektivitet.
Det nya vaccinet kommer från CSPC Pharmaceutical Group i Shijiazhuang i norra Kina, och godkändes i veckan av kinesiska myndigheter för användning i nödsituationer. Det är ännu oklart när Kinas första mRNA-vaccin kommer göras tillgängligt för allmänheten eller börja exporteras.
Så sent som i november, när restriktionerna mot Covid-19 började lättas, uppgav kinesiska myndigheter att 66 procent av medborgarna över 80 år vad vaccinerade, och endast 40 procent hade fått en booster.
18) Antalet utländska invånare i Japan överstiger för första gången tre miljoner, vilket innebär en långt större andel än Kina eller för den delen vad många föreställer sig.
Vid årskiftet översteg antalet utländska invånare i Japan för första gången någonsin tre miljoner. Det är en ökning med mer än 310 000 jämfört med året innan, vilket enligt myndigheterna beror på att många ansökt om att bosätta sig i landet på lång eller medellång sikt efter att restriktionerna mot Covid-19 upphävdes i fjol.
Bland de tre miljonerna märks över 300 000 studenter och drygt 320 000 så kallade “utländska praktikanter” inom teknikområdet.
Detta innebär att drygt 2,2 procent av Japans invånare nu är utländska. Frank Dikötter noterar i sin nya bok “China after Mao” att motsvarande andel för Kina är 0,07 procent, trots att Japan ofta ses som mer “främlingsfientligt”.
19) Kinas ambassadör i Sverige skriver debattartikel i Dagens industri som uppmanar alla svenskar “att ta chansen att ta tillvara på möjligheterna” att samarbeta med Kina nu när landet övergett nolltoleransen mot Covid-19.
Sedan Cui Aimin för ett drygt år sedan tillträde som Kinas ambassadör i Sverige har han hållit en betydligt lägre profil än sin föregångare Gui Congyou. Kanske kommer han bli mer aktiv nu när Kina har lämnat nolltoleransen mot Covid-19 bakom sig?
Detta var i alla fall budskapet i den debattartikel som Ai i veckan publicerade i Dagens industri. Utan att vidröra känsliga ämnen som Gui Minhai, Xinjiang eller kriget i Ukraina så framhåller han potentialen för ekonomiskt samarbete med anledning av Kinas nya fokus på “högkvalitativ utveckling” samt den “kraft” som ska frigöras i den kinesiska konsumentmarknaden.
Jag skrev en kort profil av Cui Aimin när han tillträde vid förra årskiftet. Vidare publicerade tidsskriften FokusKina i fjol en riktig mysintervju med ambassadören där han oemotsagt fick framföra regimens budskap kring Xinjiang och Taiwan.
För övrigt är det intressant att notera hur det återigen är Dagens industri som kinesiska myndigheter vänder sig till. Tidningen var tidigare den enda i Sverige som ville att Huawei skulle få bygga vårt 5G-nät, och tog till och med emot annonspengar från företaget som på flera helsidor därmed kunde framföra såväl halvsanningar som öppna brev till Sveriges regering.
Veckans nyhetsbrev avslutas med en rekommendation i form av en podcast som jag själv medverkar i. Nämligen SVD:s ledarpodd, som jag i tisdags talade närmare med om Xi Jinpings besök i Moskva.
Ljudet är tyvärr något burkigt, vilket som programledaren mycket riktigt pekar på beror på att jag “sitter i en japansk garderob” på landsbygden utan fast uppkoppling:
Det var allt från veckans upplaga av Kinamedia nyhetsbrev, som alltså är gratis även för icke-betalande läsare.
Om du uppskattade innehållet och vill ha en liknande matig uppdatering om Kina med omnejd varje måndag, vänligen överväg då att bli betalande prenumerant via rutan nedan:
Prenumerationen kostar endast 30 euro/år, och garanterar att du inte missar de allra viktigaste aspekterna av utvecklingen kring världens största land.
Är du inte redo att betala för en prenumeration, så är jag också tacksam om du vill sprida ordet vidare genom att dela denna upplaga av Kinamedia nyhetsbrev:
Som vanligt får ni också gärna komma med frågor eller kommentarer kring veckans innehåll i kommentarsfältet nedan, eller via mail: jojje@kinamedia.se.
Nästa upplaga av Kinamedia nyhetsbrev kommer som vanligt på måndag, bland annat med Kinas reaktioner på Taiwans president Tsai Ing-wens besök i USA.
Tack för att du läser,
// Jojje Olsson, redaktör för Kinamedia