Kinamedia nyhetsbrev #156
Kinamedia nyhetsbrev #156
Tydlig positionering för kallt krig; ingen ny utredning om Covid-19 i Kina
Bästa läsare,
Den kinesiska spionballongen över USA har verkligen ställt tidigare förhoppningar om ett närmade mellan de två stormakterna på ända. Samtidigt som USA:s utrikesminister Antony Blinken ställer in sin resa till Peking där han förväntades träffa Xi Jinping, så är Kinas toppdiplomat Wang Yi på väg till Moskva där han sannolikt kommer möta Vladimir Putin.
Att detta är talande för dynamiken märktes närmare under helgens säkerhetspolitiska konferens i München, där Wang Yi just innan avresan till Ryssland ägnade det mesta av sin energi åt att anklaga USA för att sprida kaos och lögner samtidigt som han även lovade att Kina snart ska “publicera ett dokument” med förslag på en lösning av kriget i Ukraina.
Det är faktiskt skamligt att svenska medier som Aftonbladet och Svenska Dagbladet främst tar fasta på just detta från München, samtidigt som Blinken under samma konferens varnar för att Kina verkar ha bestämt sig för att förse Ryssland med vapen.
I Aftonbladets fall sker det med den ofattbara rubriken “Kinesisk toppdiplomat kan få slut på Ukrainakriget”. Om det nu verkligen är Kinas ambition att mäkla fred, så är det ju märkligt att Xi Jinping är en av få framträdande världsledare som ännu vägrat att alls samtala med Ukrainas president Volodomyr Zelensky.
Förra måndagen hade jag en deadline för ett reportage om Covid-19 i Kina i ett svenskt magasin. Denna måndag hade jag en deadline för en analys om Kinas spionballong i ett annat svenskt magasin. Därför har nyhetsbrevet två veckor i rad blivit en dag försenat - låt oss hoppas att kommande deadlines istället infaller på en tisdag.
Höll ögonen öppna för båda dessa artiklar på min Twitter senare i veckan, även om ämnena så klart även hanteras i detta nyhetsbrev.
Veckans Kinamedia nyhetsbrev är gratis även för icke-betalande läsare att ta del av. För att få nyhetsbrevet i sin helhet varje vecka istället för bara en gång i månaden, vänlige överväg att prenumerera för 30 dollar/år.
Veckans nyhetsbrev innehåller arton artiklar, med ett visst fokus på geopolitik och diplomati.
Trevlig läsning!
Veckans måste-läsning
1) Kina överväger att erbjuda Ryssland stöd i form av vapen i kriget i Ukraina, enligt uttalande av utrikesminister Antony Blinken som även uppger att USA delat dessa underrättelseuppgifter med sina allierade.
Kina har av allt att döma hittills avstått från att förse Ryssland med vapen efter landets invasion av Ukraina. Under säkerhetskonferensen i München varnade dock Antony Blinken för att Kina nu överväger att så göra, just som ettårsdagen för invasionen närmar sig och toppdiplomaten Wang Yi är på väg till Moskva för att samtala med Vladimir Putin.
Kina slår ifrån sig anklagelserna, som skulle placera landet i samma läger som Nordkorea och Iran tillsammans med Ryssland mot väst och ett antal asiatiska demokratier.
Blinken uppgav samtidigt att man delat underrättelserna som visar på detta, och de har tydligen varit oroande nog för EU:s utrikespolitiska representant Josep Borrell att även han i samtal med Wang Yi varna för att detta vore en röd linje i Europas relation med Kina.
De exakta formuleringarna av Blinkens varningar kan läsas här.
2) Världshälsoorganisationen har enligt uppgift i tysthet övergett planerna på en ny utredning om uppkomsten och spridningen av Covid-19 på plats i Kina, då landets myndigheter inte är samarbetsvilliga.
Kinas propaganda kring Covid-19 kan för utomstående verka klumpig. Samtidigt som man aktivt hindrat Världshälsoorganisationen (WHO) från att utreda virusets uppkomst, så har man beskyllt USA för att tagit viruset till Kina samt spunnit teorier om att det kommit genom fryst fisk från Norge eller Ryssland.
Men faktum är att man lyckats mycket väl med att sprida förvirring kring virusets uppkomst och nu lyckas tiga ihjäl vad som vore att likställa med skandaler om det skett i andra länder.
Exempelvis avslöjades i veckan hur WHO nu har tvingats lägga ner planerna på nya utredningar om Covid-19 på plats i Kina, eftersom man helt enkelt inte erbjuds tillgång till landet.
Det innebär att viktiga lärdomar om hur viruset uppstod inte kan komma omvärlden till nytta - i syfte att hindra eventuella uppgifter om att det uppstod i ett kinesiskt laboratorium, spreds på en matmarknad i Wuhan eller att saken tystades ned av landets myndigheter.
Politik & internationella relationer
3) Wang Yi ägnade en stor del av den säkerhetspolitiska konferens i München att skälla ut USA, frågan är huruvida detta verkligen går hem i Europa eller vid det här laget redan ger motsatt effekt.
Kinas toppdiplomat Wang Yi var innan den säkerhetspolitiska konferensen i München på besök i bland annat Paris och Rom, som en del av förberedelserna för de båda ländernas väntade besök i Peking under de kommande månaderna. Han ägnade sedan en stor del av själva konferensen till att sprida teorin att USA vill se ett förlängt krig i Ukraina samt att landets svar på den kinesiska spionballongen var “hysteriskt”.
Detta riskerar dock vara ett typexempel på “felaktig avläsning av stämningen i rummet”, då Europa nu till skillnad från tidigare kräver någonting av substans från Kina gällande konflikten av Ukraina, framhåller Noah Barkin i artikeln ovan, och menar att “inga seriösa europeiska politiker” tror att det utlovade kinesiska dokumentet om en fredlig lösning i Ukraina kommer utgöra någon skillnad från Pekings tidigare förhållningssätt i konflikten.
Dragkampen mellan USA och Kina om Europa har sällan varit tydligare. Är det möjligt att Peking nu - för att använda en annan anglicism - har “spelat över sin hand”?
Vidare kan man verkligen fråga sig hur någon alls i Europa kan fästa någon som helst vikt vid kinesiska löften om neutralitet och fredsmäkling samtidigt som signaler likt tweeten nedan ständigt kablas ut från landets myndigheter:
4) Kina har sannolikt dragit en rad militära lärdomar av Rysslands krig i Ukraina, men den kanske allra viktigaste är att stora ekonomier på intet vis är immuna mot internationella sanktioner.
En fråga som ofta dyker upp är vilka lärdomar Kina kan ha dragit från den ryska invasionen av Ukraina. Sannolikt handlar det inte främst om militära sådana; Kinas knepiga balansakter gör gällande att man uppfattat amerikanska sanktioner som ett kraftfullt vapen vilket man till varje pris vill undvikas utsättas för.
De senaste årtiondena har USA med ökad framgång använt sanktioner som geopolitiskt vapen, dock främst mot mindre ekonomier som Kuba, Irak eller Nordkorea. Ryssland var å andra sidan i fjol världens tionde största ekonomi och en av världens största exportör av energiråvaror.
Omfattande sanktioner mot Ryssland beskrivs som en väckarklocka för Peking, som nu tar med liknande behandling i ekvationen om man stödjer Ryssland eller agerar militärt mot Taiwan. Det skapar frustration och begränsningar att Kina inte kan göra sin valuta till den världens ledande, eller på andra vis omvandla det finansiella systemet till sin fördel.
Den viktigaste lärdomen är att allianser spelar stor roll och på många vis är USA:s allra främsta tillgång. Sanktionerna mot Ryssland skulle nämligen ha varit tandlösa om det inte vore för att Europa, Japan, Australien, Kanada och Taiwan ställde sig bakom dem.
5) I en tid då allianser spelar allt större roll för Kinas internationella inflytande så fortsätter Rysslands krig i Ukraina att driva demokratier i Asien och Stilla havs-området närmare Nato.
Enligt uppgifter till Nikkei Asia överväger Nato att vid sitt nästa stormöte utfärda ett gemensamt uttalande tillsammans observatörsländerna Japan, Sydkorea, Australien och Nya Zeeland. Handlingen beskrivs som en solidaritetsförklaring mot Ryssland och Kina.
Vid stormötet i juni i fjol bjöd dessa fyra länder in som samarbetspartners för första gången. Nato-diplomater berättar nu att detta även kommer ske vid nästa stormöte som är planerat att hållas i Litauen i juli i år.
Organisationens diplomater säger vidare att det är ordförande Jens Stoltenberg som ligger bakom idén med ett gemensamt uttalande samt att han nu diskuterar saken med ett antal Nato-länder.
6) Det mest högprofilerade iranska statsbesöket till Kina på 20 år resulterar i en rad uttalanden om samarbeten och solidaritet länderna emellan.
Vid sidan av Ryssland så har Kina i veckan även cementerat relationerna med Iran, då den islamiska republikens president för första gången på 20 år besökt landet med en stor handelsdelegation i släptåg. Efter att Xi Jinping träffat sin motpart Ebrahim Raisi, underströk Xi Kinas “solidaritet och samarbete” med Iran i en tid av “komplexa förändringar i världen, tiden och historien”.
Xi uttryckte även stöd för Irans motstånd mot unilateralism och hegemoni. Vidare fördömdes sanktionerna mot Iran, samt den så kallade inblandningen av externa aktörer i landets inre angelägenheter.
Kinas import av iransk olja nådde samtidigt rekordnivåer i december på 1,2 miljoner fat om dagen, vilket är 130 procent mer än ett år tidigare.
Kinamedia skrev i mars 2021 närmare om det enorma ekonomiska samarbetsavtal som länderna då skrev med varandra, vilket sträcker sig över 25 år och innefattar kinesiska investeringar i iransk infrastruktur värda 3 500 miljarder kronor.
Ekonomi & handel
7) Kinas lokala myndigheter har spenderat hundratals miljarder kronor på att hantera och implementera nolltoleransen mot Covid-19.
Kinas nolltolerans mot Covid-19, med masstestning och faciliteter mot karantän, har knappast varit gratis. Ofta har de fallit på lokala myndigheter att ta kostnaderna för att implementera de åtgärder centralregeringen krävt i syfte att minska smittspridningen.
Ingen nationell statistik finns tillgänglig på hur mycket de drastiska åtgärderna egentligen har kostat. Men då 20 av Kinas 31 provinser nu har offentliggjort hur mycket de spenderat på pandemiåtgärder står klart att långt över 500 miljarder kronor gick åt bara under fjolåret.
Som exempel ges att Guangdong, Kinas rikaste provins, lagt närmare 90 miljarder kronor på PCR-tester, vaccin och “nödåtgärder” för patienter. Peking spenderade å sin sida i fjol lika mycket som 111 procent av stadens sjukvårdsbudget. Och som en konsekvens av lockdowns i Shanghai så sjönk stadens BNP i fjol med 0,2 procent.
8) Efter en stark början på året har ekonomiska orosmoln nu fått utländska investerare att återigen minska innehaven av kinesiska aktier.
Under januari månad ökade indexet CSI300 med 18,5 procent och utländska investerare nettoköpte kinesiska aktier för över 210 miljarder kronor, vilket var ett nytt rekord och mer än under hela 2022. Hittills i februari har samma index dock backat med tre procent samtidigt som nettoköpet av aktier endast uppgår till 25 miljarder kronor.
Anledningen till nedgången sägs innefatta oro kring svag handelsstatistik och låg försäljning av bland annat fastigheter och bilar. Mycket riktigt skrev jag i förra veckans nyhetsbrev om hur oron på landets fastighetsmarknad sannolikt kommer kväva delar av det uppdämda konsumtionsbehov som många hoppas nu finns i Kina.
Intervjuade analytiker menar att den “inledande frenesin” kring Kinas öppning efter Covid-19 nu till stor del har gått över. Se nedan grafik över utvecklingen av CSI300, samt utländska investerares handel i kinesiska aktier på månadsbasis.
9) Bao Fan, en av Kinas främsta investmentbankirer, är den senaste i raden av chefer vid landets privata företag som försvinner spårlöst.
I veckan uppgav investmentbanken China Renaissance att dess vd Bao Fan inte längre går att kontakta. Uppgifterna om hans försvinnande fick företagets aktie att samma dag sjunka med upp till 50 procent på börsen i Hongkong.
Bao är en veteran inom sitt områden i Kina, som har varit inblandad i flera viktiga sammanslagningar och investeringar vilka inkluderar företag som Meituan, Baidu och JD.com. Det är oklart vad som ligger bakom försvinnandet, men China Renaissance råkade i september i fjol ut för något liknande i och med att dess ordförande arresterades av kinesiska myndigheter.
Reuters publicerar med anledning av fallet en lista på kinesiska chefer inom landets privatsektor som försvunnit eller arresterats på senare tid.
Internet, teknik & media
10) Nederländska ASML, världsledande inom maskinutrustning för tillverkning av avancerade halvledare och mikrochip, uppger att en kinesisk anställd har förskingrat information om företagets teknik.
Som jag tidigare skrivit närmare om i exempelvis Timbros publikation Smedjan, så har nederländska ASML en oerhört viktig ställning gällande avancerade halvledare och mikrochip, i egenskap av att tillverka den utrustning som i tur är nödvändig för att tillverka själva chippen.
Efter att Nederländerna nyligen meddelat att man deltar i USA:s sanktioner mot Kina gällande mikrochip, så kan kinesiska företag nu inte köpa dessa maskiner, samtidigt som en kinesisk order till ASML avbröts.
Nu uppger ASML att en kinesisk anställd “förskingrat” information som är relaterad till företagets unika teknik; en krångligare formulering för industrispionage. Man säger dock samtidigt att denna förskingring inte utgör ett hot mot företagets verksamhet.
11) Kinas propaganda kan ofta framstå som klumpig eller skrattretande, men är samtidigt effektiv, särskild mot de tänkta målgrupperna.
En ny studie av Yale, Harvard och Groningens universitet visar att Kinas propaganda - som ofta uppfattas vara klumpig - i själva verket är mycket effektiv mot en utländsk publik. Efter att 6 000 personer i nitton länder exponerades för kinesisk och/eller amerikansk propaganda, menade forskarna att den från Kina hade större påverkan än den från USA.
Även om publiken inte alltid övertygas om att Kina är demokratiskt, så ger propagandan ofta uppfattningen om att det kinesiska systemet är mer effektiv.
Detta gäller särskilt publik i Afrika och Sydamerika; två platser där statliga kinesiska medier satsar stort på sin propaganda. Samma effektivitet uppnåddes dock inte i länder som USA, Storbritannien, Tyskland eller Frankrike.
12) Twitters utveckling sedan Elon Musk tog över plattformen har ställt till en rad problem för kinesiska aktivister.
Sedan Elon Musk tog över Twitter har statliga kinesiska medier och tjänstemän för första gången råkat ut för vad som verkar vara “skuggblockering”, det vill säga minskad synlighet utan officiell blockering eller att användaren i fråga ens märker av det.
Dessvärre har samma bekymmer även drabbat kinesiska aktivister. Drygt 30 av dem vittnar om hur andra användare inte kan hitta deras profiler eller se deras tweets. Tester visar även att deras tweets inte dyker upp genom sökning. Dessutom har tre kinesiska aktivister fått sina konton avstängda utan förvarning.
Problemen beror enligt uppgift på att Twitter anställda minskat från 7 500 till 2 200, vilket gjort att antalet personer som ser över spamfilter eller anmälningar sjunkit drastiskt. Detta gör att Twitter nu måste förlita sig på automatiserade funktioner - i synnerhet vad gäller hantering av innehåll på kinesiska - vilka ofta inte fyller sitt syfte på ett lika smidigt vis.
Energi & miljö
13) För första gången någonsin övertar kapaciteten för Kinas förnybara energikällor kapaciteten i landets kolkraft.
Vid slutet av 2022 stod förnybar energi enligt Kinas myndigheter för 47,3 procent av landets installerade kapacitet för energiframställning, jämfört med 43,8 procent för kolkraften.
Utvecklingen beror främst på en utbyggnad av solkraften, även om Kina även räknar in vattenkraft och kärnkraft i denna kategori. Utbyggnaden av vindkraft har dock avstannat något efter att myndigheternas tidigare subventioner upphört.
14) Kinas koldioxidutsläpp ökade i fjol med 1,3 procent samtidigt som konsumtionen av kol ökade med 3,3 procent; motstridig statistik gör dock gällande att efterfrågan på kol ska ha minskat.
Officiell kinesisk statistik om allt från Covid-19 till ekonomisk tillväxt blir allt svårare att tolka eller ens lita på. Miljöområdet utgör här inget undantag, då kolkonsumtionen enligt landets myndigheter i fjol ökade med 3,3 procent vilket även ledde till en ökning av koldioxidutsläppen med 1,3 procent enligt digrammet från Carbon Brief nedan:
Diagrammet visar alltså hur kol som energikälla ökat under andra halvan av 2022. Men samtidigt har de industrier vilka främst förlitar sig på kolkraft som energikälla var för sig rapporterat en minskning av efterfrågan på energi, vilket hänger samman med den stagnerande ekonomiska tillväxten.
Om den samlade officiella statistiken ändå är korrekt, så innebär det att Kinas konsumtion av kol i fjol för första gången sedan 2005 växte snabbare än landet BNP.
15) Kongo kräver ytterligare kinesiska investeringar på cirka 175 miljarder kronor för att uppehålla sin del av ett avtal inom gruvnäringen som landets tidigare styre tecknade 2008.
I bland annat Kinamedia nyhetsbrev #152 och podden Global Bar i slutet av december har jag skrivit och diskuterat om motsättningar kring Kinas investeringar i Kongo, som i sin tur är en del av ett växande problem med att utvecklingsländer i ökad utsträckning börjat omförhandla eller rentav ifrågasätta kinesiska investeringar i infrastruktur och naturtillgångar.
I just detta fall gäller saken en överenskommelse med Kongos tidigare regering om att bygga infrastruktur i utbyte mot naturtillgångar och delägarskap i ett kongolesiskt företag som utvinner koppar och kobolt.
Kongos nuvarande regering kräver nu i samarbete med en statlig revisor kinesiska investeringar på ytterligare 175 miljarder kronor för att avtalet - som tecknades under tidigare presidenten Joseph Kabila - ska fortsätta gälla.
Kinas ambassad utger sig vara “chockad” av kravet och menar att rapporten från revisorn är full av fördomar och saknar förankring i verkligheten.
Samhälle & kultur
16) En uppskattning baserad på fyra olika forskarlag visar hur upp till en och en halv miljon kineser sannolikt har dött i Covid-19 sedan nolltoleransen övergavs i början av december.
Trots att över en miljard kineser ni sannolikt har haft Covid-19, så är Kinas officiella dödssiffra sedan pandemins utbrott endast 83 150. Även om vi på grund av bristen på transparens aldrig kommer få veta något exakt antal, så är New York Times senaste i raden med en bedömning efter att ha konsulterat fyra stycken olika forskarlag.
Resultatet blir en uppskattning på mellan en och en och en halv miljon döda kineser bara sedan december i fjol.
En siffra som i allra högsta grad har stor politisk betydelse för kinesiska myndigheter, som fortfarande framhåller åtgärderna i ett tidigt skede som bevis på att det kinesiska systemet är överlägset det i väst.
Se nedan grafik på effektiviteten av Kinas kostsamma nolltolerans mot Covid-19 jämfört med en rad andra länder, enligt Pekings officiella statistik och uppskattningarna i artikeln.
17) Kinas politbyrå utlyser storslagen seger över Covid-19, hyllar partiets rätta bedömning och beslut som sägs ha resulterat i världens lägsta dödstal av viruset.
De friserade siffrorna i artikeln ovan används fortfarande flitigt i propagandasyfte. I veckan förklarade politbyråns ständiga utskott att Kinas har åstadkommit en beslutsam seger mot Covid-19, och att kommunistpartiet under Xi Jinpings ledning har sett till att landet tagit sig genom pandemin med världens lägsta dödstal per capita.
Det framhålls hur Kina har skapat “ett mirakel i mänsklighetens historia” tack vare att partiet varit korrekt i sin bedömning av situationen, i beslutsfattningen och i de avgörande justeringarna av strategin för att hantera viruset.
18) Nedskärningar i välfärden har lett till omfattande protester bland äldre invånare i Kina denna månad, särskilt som sjukvårdskostnaderna ökat på grund av Covid-19.
I veckan har bilder och filmer på protester i städerna Wuhan och Dalian cirkulerat på Kinas sociala medier. Denna gång rör det sig om äldre invånare missnöjda över nedskärningar i välfärden relaterat till sjukvården, där utgifterna vuxit på grund av Covid-19.
Under rubriken “Ekonomi & handel” ovan så förklaras hur lokala myndigheter på många håll upplevt kraftigt ökade utgifter på grund av pandemin. Samtidigt har krisen på fastighetsmarknaden lett till minskade inkomster från försäljning av mark.
Som en konsekvens har invånare på många platser i Kina fått betala större delar av sin sjukvård ur egen ficka, vilket inte fallit i god jord hos många äldre medborgare.
Se nedan några videos från protesterna:
Det var allt för veckans upplaga av Kinamedia nyhetsbrev, som ungefär en gång i månaden är öppet även för icke-betalande prenumeranter att läsa i sin helhet. Förhoppningen är - föga förvånande - att fler ska vilja ta del av uppdateringarna varje vecka genom att prenumerera på Kinamedia nyhetsbrev här på Substack!
De som uppskattar nyhetsbrevet får också hemskt gärna rekommendera det till vänner och bekanta. Det går också bra att återkomma med frågor eller funderingar på veckans innehåll, antingen i kommentarsfältet nedan eller genom att svara direkt på mailet om ni läser nyhetsbrevet i er inkorg.
Nästa vecka kommer Kinamedia nyhetsbrev på måndag igen som vanligt, om ingen ny plötslig deadline dyker upp!
// Jojje Olsson, redaktör för Kinamedia