Kinamedia nyhetsbrev #152
Kinamedia nyhetsbrev #152
Motstridiga uppgifter kring spridningen av Covid-19 i Kina; landets lägsta tillväxt sedan Mao Zedongs död
Bästa läsare,
Det kinesiska nyåret inleddes i helgen, vilket vanligtvis innebär en period av relativ nyhetstorka i Kina. Detta nyår skiljer sig dock betydligt från de föregående tre.
För första gången sedan pandemins utbrott tillåts landets invånare nu nämligen att mer eller mindre utan restriktioner åka tillbaka hem för att fira högtiden med sin familj igen. Samtidigt gör dock statliga rekommendationer även gällande att man bör undvika åka tillbaka hem, av risk för omfattande spridning av Covid-19 till landsbygden där sjukvården inte är lika utvecklad som i städerna.
Veckans måste-läsning hoppas kunna knyta ihop trådarna kring situationen med pandemin inför det kinesiska nyåret, i den mån detta nu alls är möjligt. Övriga nyheter om smittspridningen finns som vanligt under avdelningen “Samhälle & kultur” längst ner i nyhetsbrevet.
Vid sidan av detta ämne har veckans nyhetsbrev även ett visst fokus på ekonomi, då nya tillväxtsiffror och annan ekonomisk statistik från Kina fortsätter vara oroande - låt vara att många analytiker tror på ett lyft nu när nolltoleransen mot Covid-19 övergivits.
Denna upplaga av Kinamedia nyhetsbrev är gratis för alla att ta del av. I hopp om att locka fler prenumeranter, så kommer ungefär ett nyhetsbrev i månaden att göras tillgängligt även för icke-betalande läsare.
Om du ännu inte är prenumerant men vill ta del av liknande utskick varje måndag, överväg då en årsprenumeration på Kinamedia nyhetsbrev för 30 euro, vilket blir mindre än 30 kronor i månaden.
Trevlig läsning och gott nytt kaninens år!
Veckans måste-läsning
1) Kinesiska myndigheter uppger att 80 procent av landets invånare har smittats med Covid-19 redan innan resandet inför nyår påbörjas, samt att endast 60 000 kineser har dött av viruset sedan 8 december.
Kinas chefsepidemiolog sade i helgen att cirka 80 procent av landets befolkning redan har fått Covid-19 och att det därför är osannolikt med en andra smittovåg under det kinesiska nyåret, då två miljarder personresor beräknas äga rum inom en period på 40 dagar.
Vissa tvivel råder dock kring myndigheternas officiella siffror. Efter att Kina fått kritik från bland annat Världshälsoorganisationen för uppgiften om att endast 37 kineser dött av Covid-19 sedan början av december, så skrev man i veckan upp dödssiffran till närmare 60 000.
Vidare uppgav en studie från Peking University att bara 64 procent av befolkningen kan ha smittats 11 januari, vilket i så fall innebär fortsatt risk för nya smittovågor på landsbygden i samband med nyårsfirandet.
2) Flera läkare vittnar om hur de uppmanats att inte uppge Covid-19 som dödsorsak, vilket spär på misstron mot alla offentliga uppgifter från Kina kring viruset.
Myndigheternas nya dödssiffra på knappt 60 000 sedan 8 december fortsätter att skapa tvivel kring offentliga uppgifter i Kina som har med Covid-19 att göra. Den är nämligen garanterat i underkant, vilket inte är så lustigt då läkare vid landets sjukhus har uppmanats att undvika skriva Covid på dödscertifikaten de utfärdar.
Här ges exempel på instruktioner uppifrån om att skriva ut underliggande sjukdomar som dödsorsak, samt “konsultationer med experter” i de fall som läkare insisterar på att det istället handlar om Covid-19.
En dryg handfull läkare har berättat om snarlika order uppifrån, samtidigt som en av dem uppgivet uppger att det inte är någon poäng med att föra statistik eftersom “nästan alla” som dör nu bär på viruset.
Om det nu verkligen skulle vara så att 80 procent av Kinas befolkning redan har smittats med Covid-19, så skulle drygt tre miljoner patienter ha dött på bara en månad i Kina, givet dödligheten för omicron även lågt räknat:
Sannolikt kommer vi aldrig få veta hur många som dött eller när. Men en uppmärksammad studie från det brittiska analysföretaget Airfinity ger vid handen att drygt 600 000 kineser dött av Covid-19 sedan december, och varnar för att som mest cirka 36 000 riskerar dö varje dag under det kinesiska nyåret, beroende om smittan sprids i en eller flera vågor:
Politik & internationella relationer
3) Nya uppgifter om Tysklands nya politiska strategi mot Kina som är under utformning och kan komma att antas redan i sommar.
Tyskland håller sedan en tid på att planera en ny politik för sin relation med Kina, som inblandade tjänstemän uppger kommer innehålla en hel den “ganska tufft språk”. Enligt uppgift handlar det om att begränsa investeringar i Kina, överse tyska företag med stort beroende av Kina samt även begränsa det akademiska utbytet för att förhindra att teknologier med dubbla användningsområden hamnar i kinesiska händer.
Det dokument där den nya politiken ska utformas är just nu under utarbetning vid utrikesministeriet, och kan antas av Tysklands regering redan i sommar.
Arbetet har getts högre prioritet efter den ryska invasionen av Ukraina; men den nya strategin kan ändå komma att urvattnas av de tyska socialdemokraternas fokus på ekonomisk samarbete i relationen med Kina.
4) William Lai väljs som partiordförande för Taiwans regeringsparti DPP, och blir därmed ytterst sannolikt presidentkandidat i det taiwanesiska valet januari 2024.
I veckan utsågs William Lai till ordförande för Taiwans regeringsparti DPP med ett år kvar till nästa presidentval. Lai utmanade president Tsai Ing-wen inför valet 2020 och har sedan dess varit vicepresident.
I detta porträtt framhålls hur Lai kommer från en blygsam bakgrund och därför har en särskild ambition att förbättra livet för samhällets allra fattigaste. Hans maktbas finns till stor del i södra Taiwan vars befolkning är känd för att förespråka självständighet i större utsträckning än i norr.
Lai, som anses mer konservativ och radikal än Tsai, har tidigare i egenskap av premiärminister beskrivit sig själv som “en arbetare för taiwanesisk självständighet”.
Dessa kommentarer har skapat en viss oro i USA, som vill behålla status quo. En oro som Lai försökt dämpa genom att säga att det inte finns något behov för Taiwan att förklara sig självständigt - vilket skulle riskera en kinesisk attack - eftersom man redan är en självständig nation.
Det är dock långt ifrån säkert att William Lai blir Taiwan nästa president. Sedan landet blev en demokrati har inget parti lyckats behålla makten i fler än två mandatperioder, och opinionsundersökningar av en av landets största tv-kanaler visar enligt nedan en ledning för oppositionspartiet KMT:s kandidat:
Ekonomi & handel
5) Kinas ekonomi växte i fjol med tre procent, vilket undantaget 2020 var den lägsta tillväxten sedan kulturrevolutionen och Mao Zedongs död 1976.
Kinas tillväxt för helåret 2022 landade på tre procent. Med undantag för 2,2 procent under pandemiåret 2020 var detta den sämsta BNP-siffran sedan Mao Zedongs död 1976, och betydligt lägre än den officiella målsättningen på 5,5 procent.
Särskilt oroande var att konsumtionen och produktion växte långsammare än ekonomin som helhet. Positivt var dock att tillväxten var något högre under tredje och fjärde kvartalet än under fjolårets första halvår.
En målsättning på omkring fem procents tillväxt för 2023 förväntas när Kinas nationella folkkongress sammanträder i mars.
Samtidigt finns det de som menar att Kinas officiella ekonomiska statistik under Covid-19 är ungefär lika trovärdig som siffrorna över antalet döda av viruset:
Nedan även en graf från Financial Times som visar utvecklingen för olika sektorer inom den kinesiska ekonomin under 2022. Utvecklingen har varit särskilt dyster inom fastighetssektorn, och de senaste månaderna har även exportsektorn svikit:
6) Kinas ekonomiska topptjänsteman Liu He talar i Davos, lovar att landet kommer fortsätta öppna upp sin ekonomi och menar att Kinas tillväxt nu kommer återgå till normala nivåer då man redan har pandemin under kontroll.
Det ekonomiska orosmolnen får Peking att återigen försöka locka investeringar och kapital från utlandet. Vid det Världsekonomiska forumet i veckan utryckte därför Liu He sin övertygelse om att Kinas tillväxt kommer återgå till normala nivåer, eftersom pandemin redan har nått sin höjdpunkt och nu är under kontroll.
Liu lovade vidare återigen att Kina motsätter sig protektionism och unilateralism, och från och med nu bara kommer öppna upp sin ekonomi ytterligare. Han framhöll hur Kina fortfarande är attraktivt för utländska investerare, samt att dessa är en viktig del för Kinas politiska ambition om “allmänt välstånd”.
7) Utländska investerare minskade i fjol sitt innehav i kinesiska obligationer med cirka 1 000 miljarder kronor, vilket är den första negativa noteringen sedan statistik började föras.
Utländska investerare minskade i fjol sitt innehav i kinesiska obligationer med nästan en sjättedel; från motsvarande 591 till 500 miljarder dollar. Det var den första sådana minskningen sedan Kinas centralbank började föra statistik 2013.
Anledningar sägs innefatta Kinas strikta nolltolerans mot Covid-19, samt oro kring att stödet för Ryssland riskerar innebära sanktioner även för kinesiska aktörer.
Efter tio månaders oavbrutet utflöde vände dock trenden i december, då utländska investerare ökade innehaven i kinesiska obligationer med 8,6 miljarder dollar.
Se nedan grafik över utländska investerares innehav i kinesiska obligationer sedan 2013:
8) Investeringarna på Kinas fastighetsmarknad föll i fjol för första gången någonsin, tillsammans med stora minskningar av försäljning och byggnation av nya fastigheter.
Fjolåret var också första gången då investeringarna på Kinas fastighetsmarknad minskade sedan denna statistik började föras år 1999. Ett tapp på 10 procent sammanföll med en minskad försäljning mätt i kvadratmeter med 24,3 procent och ett ras av nybyggnation av fastigheter på 39,4 procent mätt i yta.
Oron inom fastighetssektorn var en ledande orsak till fjolårets låga tillväxt, då denna sektor beräknas utgöra närmare en tredjedel av Kinas ekonomi.
9) Kinas ekonomi beräknas få en trög start under början av 2023, för att sedan enligt vissa analytiker komma igen på allvar under andra halvåret.
Bland andra Standard Charters ordförande sade vid det Världsekonomiska forumet i Davos att den kinesiska ekonomin kommer vara brännhet under andra halvåret 2023, vilket delvis beror på att landet övergett nolltoleransen mot Covid-19.
Men det sägs även bero på att myndigheterna i samband lättar på sin finanspolitik och inför nya stödåtgärder för fastighetssektorn, samt slår av på kampanjen mot privata teknikföretag.
Sammantaget tror Standard Charters ordförande att den kinesiska ekonomin kommer “överraska positivt” under 2023 på grund av dessa faktorer.
Internet, teknik & media
10) Kina lanserar ny kampanj mot “ryktesspridning” om Covid-19 online, för att undvika så kallade negativ stämning i samband med det kinesiska nyåret.
För att undvika att “rykten” kring pandemin skapar negativa stämningar kring nyårshelgen, så har kinesiska myndigheter lanserat en kampanj som ska “förbättra” internet under denna högtid genom att ytterligare öka censuren.
Landets myndighet med ansvar för internet meddelade att man särskilt kommer utreda så kallade rykten om Covid-19 samt “falska patientupplevelser” för att undvika panik eller missledning av allmänheten.
Sedan nolltoleransen övergavs i början av december har flera internetanvändare delat sina personliga erfarenheter av sjukdomen på sociala medier, där myndigheternas påståenden om att hanteringen av viruset sker på vetenskaplig grund och har bringat sjukdomen under kontroll ofta motsägs.
När kinesiska myndigheter nu återigen vill ta full kontroll över narrativet så ligger det inte långt borta att dra paralleller till hur samma slags censur resulterade i att information om viruset kom ut till allmänheten senare än vad annars vore fallet:
11) En ny statlig kinesisk app vid namn “transport för ett mäktigt land” ska motverka den oreda som privata företag sägs ha skapat kring taxitjänster; tros ta 90 procent av marknaden och ska även innehålla tjänster för flygtrafik.
Statliga medier meddelade i veckan att en statlig “transportplattform” som inkluderar taxi- och flygtjänster snart ska lanseras, för att motverka den “oreda” gällande datasäkerhet som privata företag inom denna sektor sägs ha orsakat.
Appen ska heta “Qiangguo Jiaotong” vilket rakt av kan översättas till “transport för ett mäktigt land”, och kopplas till ledande sociala medier som WeChat, Alipay och Kinas motsvarighet till TikTok.
Plattformen har utvecklats tillsammans med en annan tjänst vid namn “Xuexi Qiangguo” (“studera det mäktiga landet”) och kommer ge användare av denna tjänst för att studera Xi Jinpings politiska tankar förtur i transporttjänster.
Uppskattningar gör gällande att “Qiangguo Jiaotong” kommer utgöra ungefär 90 procent av marknaden för taxitjänster i Kina.
12) Kina vill fylla ut bristen på arbetskraft med robotar.
I veckan skrev jag på Kinamedia om hur Kinas befolkning i fjol minskade för första gången på 60 år samt hur detta är en trend som sannolikt blir omöjlig för landets myndigheter att vända. En av metoderna att hantera utvecklingen på blir istället att tillverka robotar som ska kunna ersätta delar av landets redan minskande arbetsstyrka.
Den nya “Robot + Application Action Plan” som Kinas ministerium för industri och IT tillsammans med en myndighetsbyråer publicerade i veckan listar tio stycken områden - bland annat jordbruk, sjukvård och och utbildning - där robotar ska spela en mer framträdande roll framöver.
Planen är i sig en fortsättning på en sedan tidigare uttalad målsättning om att Kina ska bli en ledande stormakt inom robotar till år 2025.
Energi & miljö
13) Kongos regering förväntar sig en omförhandling av ett avtal inom gruvnäringen som tecknades med Kina av landets tidigare ledare 2007, på grund av bland annat höjda livsmedelspriser efter Rysslands invasion av Ukraina.
Kongo regering uppger att man förväntar sig nå en överenskommelse med Kina i år om en justering av ett ljusskyggt avtal värt sex miljarder dollar som landets tidigare ledare Joseph Kabila 2007 ingick med Kina, som i praktiken innebar investeringar i utbyte mot naturresurser.
Enligt avtalet skulle statliga kinesiska företag bygga vägar och sjukhus mot att bli majoritetsägare i ett par attraktiva projekt och aktörer inom gruvnäringen. Men bland annat inflationen med anledning av Rysslands invasion an Ukraina gör att Kongo nu istället behöver prioritera att föda sin befolkning.
Det är en mycket intressant trend hur avtal likt dessa som Kina stiftat med utvecklingsländer - ofta inom ramen för de nya sidenvägarna - i flera fall har börjat omförhandlas eftersom värdlandets nya ledare upplever dem som orättvisa.
För ett par veckor sedan var jag med i Global Podd och diskuterade detta i ett samtal som även innefattade meningsskiljaktigheterna mellan Kina och Kongo:
Det var inte bara positiva tongångar kring Kina under det Världsekonomiska forumet i Davos i veckan. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen framhåll återigen hur kinesiska myndigheter subventionerar landets företag inom grön energi, och talade om nödvändigheten att “minska risken” (de-risking) snarare än en “frikoppling” (decoupling) från den kinesiska ekonomin:
Bland andra Politico uppmärksammar hur “de-risking” är en term som har kommit att användas allt oftare av högt uppsatta tjänstemän inom EU med hänvisning till den ekonomiska relationen med Kina, då “decoupling” är en missvisade term som snarast använts som ammunition emot de som vill minska beroendet av Kina, på grund av att en total frikoppling sägs vara orealistisk.
Nedan följer vidare en rad intressanta tweets som återigen visar hur Kina ökar kapaciteten för fossila bränslen (läs: kol) samtidigt som man också bygger ut förnybar energi:
Trots att Kina ökar kapaciteten för sin kolkraft, så finns det alltså samtidigt de analytiker som lever på hoppet att denna kapacitet inte kommer användas fullt ut om förutsättningarna för framför allt vattenkraft blir bättre i år än i fjol, då stora delar av sydvästra Kina drabbades av svår torka.
Samhälle & kultur
14) Efter att Kina inte lyckats få ner priset på Pfizers antivirala läkemedel Paxlovid tillräckligt mycket för att det ska ingår i landets hälsoförsäkring, så ersätts det istället med den inhemska motsvarigheten “Azvudine”.
I förra veckans nyhetsbrev uppmärksammades hur Peking försökte få ner priset på Pfizers läkemedel Paxlovid till nivåer som betalas av länder som El Salvador. Då läkemedelsbolaget inte vill gå med på prutningen, så kommer medicinen inte att täckas av den nationella hälsoförsäkringen och därmed inte få samma spridning i Kina.
Istället kommer det inhemska antivirala läkemedlet Azvudine att subventioneras för så gott som alla Kinas invånare. Således liknar situationen för att behandla allvarliga symptom av Covid-19 i Kina den situation som uppstått kring vaccin; snarare än utländska produkter så får befolkningen hålla till godo med inhemska motsvarigheter av lägre kvaliteter.
Samtidigt som Peking inte ansåg sig ha råd att subventionera Paxlovid, så har oerhörda summor spenderats på masstestning och faciliteter samt teknisk utrustning för karantän.
15) Intressant skildring av det japanska samhället från BBC:s korrespondent som lämnar ett land vilket tidigare ansågs vara framtiden men istället blev kvar i sina gamla hjulspår.
Denna skildring av BBC:s korrespondent Rupert Wingfield-Hayes, som nu lämnar Japan efter ett årtionde i landet, har lästs och delats flitigt då den sätter fingret på flera av de problem som landet inte verkar förmå att förändra.
Det fanns en tid på 1980-talet då relativt små tomter i Tokyo värderades högre än hela Kalifornien, och det endast ansågs vara en tidsfråga innan Japan skulle dominera världsekonomin. Sedan sprack bubblan, och årtionden av ekonomisk stagnation tog vid.
I dag dras landet med en befolkning som blir allt äldre och där kvinnorna fortfarande inte deltar i arbetslivet på samma vis som andra utvecklade ekonomier. Byråkratin är tungrodd och företagen saknar innovationskraft.
Dessutom ges intrycket av att många japaner hellre ser landet sakta försvinna än att öppna upp för verklig förändring. Något som avspeglas i den konservativa invandringspolitiken, samt att man under Covid-19 lika plötsligt som kompromisslöst stängde gränserna för utlänningar som jobbar eller äger företag eller fastigheter i landet.
Slutligen, för den som verkligen vill förstå skillnaden mellan sjukvården som erbjuds på Kinas landsbygd och i landets städer, samt varför detta innebär ett problem om hundratals miljoner kineser på landsbygden smittas med Covid-19, rekommenderas en lyssning på senaste avsnittet av The Economists podcast Drum Tower som innefattar besök vid bysjukhus och samtal med läkare på landsbygden:
Det var allt för veckans upplaga av Kinamedia nyhetsbrev, som alltså är gratis för alla att läsa. Vänligen teckna en prenumeration för att få en lika omfattande uppdatering om Kina med omnejd direkt till din inkorg varje måndag.
Kom även ihåg att klicka på bilden i ovanstående tweet om du vill komma till den länkade artikeln för att läsa vidare. Klickar du istället på Kinamedias logga eller ute i marginalen, så kommer du istället till en trasig tweet.
Väl mött nästa måndag - tills dess, återkom gärna med frågor och funderingar kring innehållet i kommentarsfältet nedan eller via mail.
// Jojje Olsson, redaktör för Kinamedia