Den stora nyheten under den gångna veckan var förstås Xi Jinpings möte med Donald Trump. Det var det andra statsbesöket någonsin som Xi gjorde i USA, och det första sedan 2015. Men ändå fick resan inte några banbrytande resultat, just som jag förutspådde i förra veckans nyhetsbrev.

Det har förvisso varit en hel del intressant rapportering i samband med mötet. Men det mesta har handlar om inramningen. Från att Trump mötte Xi på flygplatsen med röda mattan utrullad, till vräkiga statsbanketter och den soft power som Xis fru sprider runt sig.

Exalterade rubriker har även gjorts av Trumps kommentarer om att sälja vapen till Kina, samt att låtar som är förbjudna i Hongkong spelades under besöket.

Visst är det anmärkningsvärt att Trump behandlar rivaler bättre än allierade, och skämtar fritt om att sälja vapen till diktaturer. Men jag kommer ändå fokusera på substans snarare än inramning i detta nyhetsbrev.

För det viktigaste var inte de röda mattorna eller Trump osmakliga skämt, utan vad man kom fram till under mötet – eller snarare vad man inte kom fram till och varför.

Xi och Trump ska träffas ytterligare två gånger i år. Överväg gärna en prenumeration på Kinamedia nyhetsbrev för att följa vad som sker även under dessa möten, och enkelt hålla dig uppdaterad om nyhetsläget i regionen genom en sammanfattning direkt till inkorgen varje måndag:

Veckans nyhetsbrev handlar, med bara ett par undantag, om mötet mellan Xi och Trump. Nästa veckas innehåll blir sannolikt mer varierande igen.

Om ni söker variation så kan ni förresten även läsa min senaste artikel i Affärsvärlden om huruvida Europa alls kan stoppa intåget av billiga kinesiska elbilar.

Nu vidare till veckans innehåll - trevlig läsning!

1. MER SYMBOLISM ÄN SUBSTANS NÄR XI BESÖKER TRUMP. Mötet mellan de båda ledarna ledde inte till några geopolitiska genombrott och gav endast en kort förlängning av den bräckliga vapenvilan i handelskriget.💼🎯🙅‍♂️

2. INGEN KINESISK AFFÄRSDELEGATION FÖLJDE MED XI TILL USA. Bristen på kinesiska företagschefer visar på misstro och försämrad relation.🇺🇸🇨🇳💸

3. LÄGRE TULLAR PÅ “ICKE-KÄNSLIGA PRODUKTER” UTGÖR DEN FRÄMSTA ÖVERENSKOMMELSE UNDER STATSBESÖKET. Billigare julgranar och träprodukter ersätter viktiga avtal i känsliga frågor.🧸🛃👌

4. KINA VERKAR INTE HA LYCKATS PRESSA TRUMP PÅ EFTERGIFTER KRING TAIWAN. Taiwan nämns inte i någon av de två ländernas sammanfattningar efter mötet, Trump säger att de “inte pratade så mycket” om saken.🇹🇼👂😮‍💨

5. TRUMP TRÄFFAR JAPANS PREMIÄRMINISTER INNAN STATSBESÖKET OCH RINGDE TILL HENNE “OMEDELBART” EFTERÅT. Takichi Sanae beskriver de båda samtalen som bevis på styrkan i alliansen med USA trots kinesiska försök att svartmåla Japan.🇯🇵☎️😌

6. SÅ ARBETAR USA FÖR ATT GÖRA SIG KVITT BEROENDET AV KINA FÖR SÄLLSYNTA JORDARTSMETALLER. Med över 180 nya projekt på kort tid samt förbud och planer att samarbeta med allierade så har man gjort betydligt mer än Europa för att säkra den egna försörjningen av kritiska mineraler.🇺🇸💎📈

7. VECKANS PODCAST. Geopolitiken bakom Xi och Trumps möte.🎙️🏛️💡

8. VECKANS BILD. Kinas dominans inom industrirobotar.🏭🤖💪

Share Kinamedia nyhetsbrev

1) “The Limits of Trump and Xi’s Photo-Op Summit” (Council of Foreign Relations)

-

It is by now a cliché to note that meetings between U.S. President Donald Trump and Chinese leader Xi Jinping are high on symbolism and low on substance. Xi’s visit to Washington this week, though, may have set a new high-water mark for symbolism and a new low for substance.

Trump and Xi did not reach a consensus on any of the major geopolitical issues in which they find themselves on opposing sides, make headway in regulating the development of artificial intelligence (AI), or place the bilateral economic relationship on a more sustainable trajectory.

Indeed, the only clear winner to emerge from the discussions was Zoo Atlanta, which is set to receive two giant pandas.

-

Här är en av flera analyser som fastslår att förra veckans möte mellan Xi och Trump handlade om symbolism snarare än substans. Det framhålls att geopolitiska skillnader mellan de båda länderna nästan helt verkar ha lagts åt sidan.

Förutom ett uttalande om att Iran inte ska få utveckla kärnvapen och att tullavgifter inte ska tas ut på internationellt vatten så framkom ingenting nytt i kärnfrågor som Taiwan, AI, Rysslands invasion av Ukraina eller Nordkoreas kärnvapenprogram.

Inte heller gjordes några större framsteg gällande ekonomi och handel. Vapenvilan i handelskriget länderna emellan förlängdes visserligen, men bara med två månader.

Kinas export av sällsynta jordartsmetaller till USA fortsätter att vara lägre än tidigare. I de båda sidornas officiella dokument efter mötet så var det bara det amerikanska som nämnde dessa mineraler, och då på ett sätt som visar att frågan ännu inte löst:

Som ni kan se av jämförelsen mellan de båda dokumenten ovan så är de båda ländernas sammanfattning av mötet inte identiskt – men det skiljer sig heller inte åt dramatiskt på några viktiga punkter.

Med trots bristen på framgångar så var mötet inte nödvändigtvis ett misslyckande. Tvärtom så beskrivs det som viktigt att de båda ledarna träffas och diskuterar. Dels för att relationen inte ska försämras, dels för att de båda ledarna är många om att visa upp en bild av att vara respekterad av den andre:

Det konstateras att de båda för tillfället verkar nöjda med att skjuta meningsskiljaktigheter och problem framför sig som ett sätt att vinna tid.

För USA gäller det främst att

Read more

Nu börjar det dra ihop sig. På onsdag landar Xi Jinping i USA, och dagen därpå träffar han Donald Trump. I veckans nyhetsbrev inleder jag med att skriva om vad vi kan förvänta oss från Xis viktiga men relativt korta resa till Washington.

Annars har oroande varningar kring artificiell intelligens varit framträdande i nyheterna den senaste veckan. Jag har skrivit på Kinamedia nyhetssida och för Timbros nättidning Smedjan om varför vi inte kommer få se någon inbromsning av utvecklingen av AI, med tanke på rivaliteten mellan Kina och USA på detta område.

Därför kommer jag inte att upprepa AI-frågorna här i nyhetsbrevet. Istället kan ni även läsa om handelskonflikten Kina-EU, Volodymyr Zelenskys omsvängning när det gäller Kina samt Nordkoreas ökade stöd för Ryssland.

Överväg en prenumeration på Kinamedia nyhetsbrev för att följa dessa frågor, och inte minst för att nästa måndag få en ordentlig sammanfattning av mötet mellan Xi Jinping och Donald Trump direkt till din inkorg:

Veckans nyhetsbrev ligger till att börja med utanför betalväggen. Kommer senare att läggas in bakom den.

Trevlig läsning!

1. PLANERING INFÖR XI JINPINGS RESA TILL USA VISAR ATT HANDEL KOMMER STÅ I FOKUS UNDER SAMTALEN. Xis besök nu bekräftat av Kina och äger rum just innan den bräckliga vapenvilan i handelskriget löper ut.🇨🇳🇺🇸💼

2. CHEFER FRÅN KINESISKA FÖRETAG INOM ELBILAR OCH BATTERIER SKA FÖLJA MED XI JINPING TILL USA. Trump hintar om möjlig omsvängning genom uttalande om att kinesiska fabriker för elbilar kan välkomnas i USA.🚘🔋👑

3. EU VILL ATT KINA FRIVILLIGT SKA HALVERA SIN EXPORT AV LADDHYBRIDER TILL UNIONEN. EU varnar för att man kommer ta till “alla verktyg i lådan” för att minska handelsunderskottet om Kina inte agerar.🇪🇺🛃📈

4. ZELENSKY SÄGER ATT KINA INTE ÄR NEUTRALT UTAN STÖDJER RYSSLANDS INVASION AV UKRAINA. Det tydligaste ställningstagandet hittills mot Kina från Ukrainas president, som tidigare fruktat att liknande uttalanden skulle få motsatt effekt.🇺🇦🗣🇨🇳

5. NORDKOREA HAR SKICKAT UPP TILL 25 000 ARBETARE ATT TILLVERKA DRÖNARE I RYSSLAND. Nytt steg i ett samarbete som är viktigt för båda länderna och medföra stora risker i såväl Europa som Asien.🇰🇵🤝🇷🇺

6. KINAS KUSTBEVAKNING RAMMAR FILIPPINSKT FARTYG. Senaste i raden av incidenter som visar på en mycket sur relation länderna emellan.🇵🇭🛳️💥

7. VECKANS PODCAST. Inför Xi Jinpings resa till USA.🗓️✈️💡

8. VECKANS BILD. Taiwans tågnät.🇹🇼🚆🗺️

Share Kinamedia nyhetsbrev

1) “Bessent calls meeting with China Vice Premier He Lifeng ‘successful’ ahead of Trump-Xi summit” (CNBC)

-

Treasury Secretary Scott Bessent said on Sunday he had a successful meeting with Chinese Vice Premier He Lifeng ahead of Chinese President Xi Jinping’s visit to the U.S. this week.

The talks covered artificial intelligence and trade, among other issues ahead of Trump and Xi’s Sept. 24 summit in Washington, D.C.

Bessent, emerging from the meeting alongside U.S. Trade Representative Jamieson Greer, said the two sides had discussed setting up a “U.S.-China AI Dialogue,” with the U.S. proposing the two countries set up a notification mechanism for incidents regarding AI.

-

Det har länge funnits en, om än liten, risk att Xi Jinpings resa till USA denna vecka skulle ställas in. Förberedelserna har inte varit lika minutiösa som Kina föredrar, och från Donald Trumps håll finns alltid risk för tvära kast.

Under gårdagen pratade dock USA:s finansminister och Kinas vice premiärminister om detaljerna inför mötet den 24 september, som man från kinesiskt håll i dag också slutligen har bekräftat:

Samma två personer har under det senaste året skött de handelspolitiska förhandlingarna mellan Kina och USA, vilket ger vid handen att den ekonomiska relationen kommer vara i fokus i veckan.

Den 10 november upphör “vapenvilan” i handelskriget som innebär sänkta tullar på kinesiska exportvaror i utbyte mot att Kina köper jordbruksprodukter från USA och säljer sällsynta jordartsmetaller till landet.

Denna uppgörelse förväntas förlängas – men kommer nya villkor att ställas?

Som jag skrev i förra veckans nyhetsbrev så hotade Kina att ställa in mötet om Trump godkänner ny vapenförsäljning till Taiwan. Kommer man att försöka få in denna klausul även i ekonomiska överenskommelser?

Finansminister Scott Bessent uppgav även efter gårdagens samtal att man kommit överens om en mekanism för meddela varandra om incidenter som rör AI och nationell säkerhet. Av anledningar som jag nämner i min texter för Smedjan och på Kinamedia nyhetssida, så kommer gemensam reglering av AI mellan de båda länderna inte att fungera.

För att komma med en egen spaning inför mötet, så tror jag inte att det kommer resultera i någonting banbrytande. Misstron är för stor, och USA:s regering är för upptagen på annat håll för att utarbeta de detaljer som krävs för omfattande framsteg i relationen med Kina.

Xi Jinpings besök är i grunden en gest för att Trump besökte Kina i våras. Det lutar åt en blixtvisit där Xi vill försöka hålla handeln igång och se vilka eftergifter det går att tvinga till sig från Trump, som i sin tur hoppas på någonting storslaget att visa upp inför mellanårsvalet i november.

Vidare är besöket nästan lite för kort för att flyga hela vägen till Nordamerika. Är det möjligt att Xi Jinping även kommer besöka Kanada på hemvägen?

Läs mer via CNBC

2) “BYD, CATL, Xiaomi executives may join Xi’s US visit, sources say” (Reuters)

-

Washington and Beijing are finalising a ​group of Chinese business leaders to join President Xi Jinping's upcoming visit to Washington, three sources familiar with the matter said, potentially including companies facing ‌US regulatory scrutiny as they seek greater market access.

(…)

Leading Chinese electric vehicle manufacturer BYD, smartphone maker Xiaomi, which has also expanded into EVs, battery giants CATL and Gotion, consumer electronics manufacturer Hisense, automotive parts supplier Wanxiang Group and state-owned ​Bank of China and agriculture conglomerate COFCO Group are among companies under consideration, two of the sources and five other people briefed on the matter said.

Taking a large business delegation ​to the US would be an unusual move, given Washington’s wariness of Chinese investment and Beijing’s tighter oversight of private enterprise.

-

En sak som är särskilt intressant att hålla koll på inför Xi Jinping och Donald Trumps möte i veckan är det stora antal företagschefer som enligt uppgift ska följa med till USA, inom en rad industrier där kinesiska investeringar tidigare stängts ute av nationella säkerhetsskäl.

Dessa innefattar enligt Reuters chefer från världens största elbilstillverkare BYD samt de världsledande batteritillverkarna CATL och Gotion.

Kinesiska elbilar är i stort sett utestängda från USA, på grund av tullar på 100 procent och regler som hindrar Kinas tillverkare att bygga fabriker av nationella säkerhetsskäl. Men i veckan kom uppgifter att Trump nu kan göra en helomvändning och tillåta att sådana fabriker byggs:

Är detta bara en morot? Eller är Trump beredd att släppa till på detta område, för att kunna meddela nya investeringar och jobb inför mellanårsvalet? Kanske är det extra önskvärt med biliga elbilar för att minska känningarna av högre oljepriser i USA?

Ingenting överraskar längre, även om möjligheten att få sina elbilar i USA vore en särskilt stor framgång för Kina. Från amerikanskt håll förväntas en rad bankchefer att medverka vid mötet, samt Sam Altman från OpenAI och Jensen Huang från Nvidida.

Läs mer via Reuters

3) “EU-China trade deficit has hit ‘tipping point,’ warns von der Leyen” (Politico)

-

European Commission President Ursula von der Leyen will use her State of the Union speech on Wednesday to reiterate her warning over the EU’s ballooning trade deficit with China, as Brussels steps up negotiations with Beijing ahead of a key October deadline.

“Our trade deficit with China is now €1 billion euro — a day. It has reached a tipping point,” she was due to tell lawmakers in Strasbourg, according to her prepared remarks obtained in advance by POLITICO.

“Some say the second China shock is looming. But it’s already here. It shows in our communities and factories across our Union. It leads to de-industrialisation in the industrial heartlands of Europe. This is unsustainable,” she said.

-

I sitt linjetal i veckan gick EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen hårt åt Kina, och sade att handelsunderskottet med landet redan har nått en tippningspunkt. Hon sade också att den “andra Kinachock” som många har varnat för ska urholka Europas industrier redan är här.

Som jag tidigare har uppmärksammat här i nyhetsbrevet så har EU satt oktober som en deadline för “konkreta resultat” i en utjämning av handelsbalansen med Kina. Enligt Urusla von der Leyen är man redo att använda “alla verktyg i lådan” för att åstadkomma detta.

Elbilar är en fokuspunkt i handelsbalansen. Efter att EU 2024 införde tullar på batteridrivna elbilar från Kina, så har exporten av laddhybrider ökat snabbt. EU vill nu att Kina ska minska denna export "frivilligt”, till ungefär hälften av dagens nivåer:

Något sådan frivillig minskning kommer inte att ske. Men å andra sidan är en av anledningarna till att Europa översköljts av billiga kinesiska elbilar, att dessa fordon i stort sett utestängts från USA.

Kan pressen som Europa upplever från kinesiska elbilar minska om Trump i veckan lättar på restriktionerna mot Kinas elbilar?

Läs mer via Politico

4) “‘It Is a Pity’: China Could Stop the War but Leans Toward Russia, Zelensky Says” (Kyiv Post)

-

Ukrainian President Volodymyr Zelensky said Thursday, Sept. 17, that China is not politically on Ukraine’s side in Russia’s war and instead leans toward Moscow, despite having enough influence to push Russian leader Vladimir Putin toward negotiations.

Zelensky made the remarks in an interview with Japanese public broadcaster NHK, excerpts from which he published on his official Telegram channel.

“It is a pity that China is not on our side in this war – politically. It is not even about weapons,” Zelensky said in the final excerpt.

He argued that China’s position was not neutral because Beijing appeared more open and willing to help Russia than Ukraine.

-

Volodymyr Zelensky har under den fyra och ett halvt år fullskaliga ryska invasionen av Ukraina varit ytterst försiktig med att kritisera Kinas stöd för Ryssland. I bakgrunden finns en kalkyl om att detta skulle vara kontraproduktivt, och få Peking att närma sig Moskva ytterligare snarare än att hålla tillbaka Putin.

Men av allt att döma så trappar Kina ändå upp sitt stöd för Ryssland; för en dryg vecka sedan skrev jag exempelvis på Kinamedia nyhetssida om hur statliga kinesiska företag förser den ryska försvarsindustrin med material till tusentals självmordsdrönare.

Kanske var det därför som Zelensky i veckan gjorde ett av sina tydligaste uttalanden hittills gällande Kinas stöd för Ryssland. I en intervju med den japanska tv-kanalen NHK sade han att Kina inte är en neutral aktör, utan blir alltmer villig att stöda Ryssland.

Han tillade att detta var synd, eftersom en så pass mäktig aktör som Kina har möjlighet att påverka konflikten, och att det får “stora konsekvenser” när ett så stort land är “lite mer” på Rysslands sida.

Zelensky sade vidare att han aldrig sett Kina sätta press på Moskva att avsluta kriget, samt att kinesisk teknologi och utrustning når Ryssland, möjligtvis tillsammans med specialister och teknisk expertis.

Kommer EU fortsätta att se genom fingrarna med Kinas stöd för Ryssland, om rysk militär utför en attack mot Natos östra flank?

Läs mer via Kyiv Post

5) “Russia employs North Koreans to build drones for Ukraine war: report” (South China Morning Post)

-

Russia is increasingly mobilising North Korean workers to build military drones for use against Ukraine in defiance of international sanctions, giving Pyongyang a key source of revenue to fund its unlawful weapons programmes, according to a report by the US and its allies.

Up to 25,000 North Koreans were believed to be working in Russia’s drone industry, including at facilities in Alabuga, Tatarstan, where unmanned aerial vehicles were assembled, the Multilateral Sanctions Monitoring Team said in a report released on Wednesday.

The report said North Koreans abroad – largely IT workers – were estimated to have earned up to US$800 million for the Kim Jong-un regime last year, providing funds for its unlawful nuclear and ballistic missile programmes in violation of UN Security Council resolutions.

-

Det är inte bara Kina som trappar upp sitt stöd för Ryssland, i en tid då västerländska underrättelsetjänster varnar för att Moskva planerar en attack mot Östeuropa. Enligt en ny rapport har Nordkorea skickat upp till 25 000 arbetare att hjälpa till med produktionen av drönare vid ryska fabriker.

Detta beskrivs som ännu ett bevis på det allt närmare militära samarbetet mellan Ryssland och Nordkorea, från vapen och trupper till arbetskraft och försvarsindustriell produktion.

Zelensky varnade samtidigt i veckan för att Nordkorea kan förse Ryssland med upp till 50 000 extra trupper, vilket ger den nordkoreanska militären erfarenhet av skarp läge:

Samma symbios gäller arbetskraften, som Ryssland får i utbyte mot den utländska valuta som Nordkorea behöver för att fortsätta utveckla sitt kärnvapenprogram.

För ett och halvt år sedan varnade jag i Expressen för att vi måste omvärdera vår naiva bild av Nordkorea, och inse landets status som värdefull bundsförvant till Ryssland.

Läs mer via SCMP

6) “China vessel rams Philippine boat on refueling mission, coast guard says” (Reuters)

-

A China Coast Guard vessel rammed a Philippine boat on a refueling mission in the South China Sea on Friday, the Philippine ​Coast Guard (PCG) said, in the latest confrontation between the two countries in ‌disputed waters.

The Bureau of Fisheries and Aquatic Resources vessel BRP Datu Magat Salamat was on a mission to distribute fuel to Filipino fishermen about 54 nautical miles off the coast of Palawan ​province.

A China Coast Guard vessel carried out a series of manoeuvres and ​made contact with the Philippine ship, damaging the supply vessel’s railings and ⁠deck structures but causing no injuries, the coast guard said.

“The China Coast Guard ​deliberately rammed a civilian government vessel on a humanitarian and livelihood mission,” it said in ​a statement.

-

I veckan rammade Kinas kustbevakning ett filippinskt fartyg just utanför Palawan, som var i färd med att leverera bränsle och förnödenheter till filippinska fartyg i området:

Detta är den senaste i raden av liknande trakasserier i områden som tillhör Filippinerna, men som Kina gör anspråk på. Likaledes är det den senaste i raden av händelser som visar på den alltmer förgiftade relationen mellan de båda länderna.

Bara den senaste dryga veckan har Filippinernas försvarsminister retat gallfeber på Kina genom att under en konferens läsa upp en lapp med kinesiska “instruktioner” som stuckits till honom mitt under ett tal, snarare än att passivt ta emot Kinas hot:

Samma försvarsminister biter även ifrån mot Kinas kritik efter uppgifter om att Filippinerna ska låta Taiwan öppna ett andra representationskontor i landet:

Filippinerna är det land i regionen – eller kanske hela världen – som just nu allra tydligast och utan rädsla står upp emot Kinas trakasserier och hybridkrigföring, på ett vis som många europeiska länder skulle kunna lära från.

Läs mer via Reuters

7) Veckans podcast - Pekingology: Ambassador Dan Kritenbrink on US-China Summits and Strategy

Inför Xi Jinpings resa till USA kan det vara intressant att lyssna på någon som har erfarenhet av att arrangera toppmöten mellan de två ländernas högsta ledare.

I veckans avsnitt av Pekingology från tankesmedjan CSIS intervjuas Dan Kritenbrink, som har lång erfarenhet av att jobba med Kina inom USA:s utrikesdepartement och bland annat var med och skötte förberedelserna inför Xi Jinpings statsbesök i Washington 2015.

Samtalet sträcker sig från hur kommunikationen mellan de båda länderna ser ut bakom stängda dörrar, till vad vi kan förvänta oss från veckans möte.

8) Veckans bild - Taiwans tåglinjer

Flera av er läsare har säkert sett imponerande kartor över tågnätverken i Kina och Japan. Men kanske inte Taiwan?

Hittade i veckan denna intressanta karta i något av mina flöden, som visar öns tåglinjer:

Den röda linjen är Taiwans snabbtåg av japanskt snitt, som i snabb hastighet och med regelbundna avgångar tar passagerare längs med de miljonstäder på västkusten där 90 procent av befolkningen bor.

Den blå linjen är den långsammare och mer pittoreska (samt långsammare) järnvägen som framför allt är nödvändig för att binda samman den vackra östkusten med resten av landet.

Det var allt för veckans Kinamedia nyhetsbrev - nästa upplaga kommer som vanligt igen på måndag!

Passa gärna på att dela veckans upplaga med vänner och bekanta eftersom den ligger utanför betalväggen:

Har ni frågor, tips eller andra funderingar inför Xi Jinpings möte med Donald Trump? Eller kanske om någon annan fråga kring Kina med omnejd? Då kan ni använda er av kommentarsfältet nedan, eller nå mig direkt via denna knapp:

Ett extra stort tack till alla som har läst hela vägen hit, det är ett nöje att varje vecka få skriva för en så stor och intresserad publik🙏

// Jojje Olsson, redaktör för Kinamedia

Mitt hopp var att ni alla vid det här laget skulle vara trötta på svensk politik. Nu pekar dock mycket på att det blir några spännande veckor framöver med förhandlingar om regeringsbildning.

På distans kan jag bara konstatera att utrikespolitik i allmänhet och frågor kring Kina i synnerhet har lyst med sin frånvaro i detta val. Och helt ärligt: är regeringsbildning verkligen så spännande?

Lämna nu överdosen av karensavdrag, friskolor och annan inrikespolitik bakom er. Teckna istället en prenumeration på Kinamedia nyhetsbrev för att hänga med i vad som händer i denna del av världen:

Vad som händer kring Kina angår oss alla i högsta grad. Den senaste veckan har jag dels varit med i Radio Taiwan International och pratat om kinesisk hybridkrigföring mot Taiwan och Sverige.

Dels har jag skrivit en text på Kinamedia om hur statliga kinesiska företag förser Ryssland med material till tusentals självmordsdrönare.

I veckans nyhetsbrev finner ni även ett par artiklar om Kinas inställning till AI, och de varningar som har kommit från flera ledande aktörer i väst om farorna med artificiell intelligens. För utan samarbete med Kina, så blir global reglering eller inbromsning av AI-utvecklingen meningslös.

Tack för att ni läser!

Share Kinamedia nyhetsbrev

1. OVANLIG ENIGHET PÅ BRICS-MÖTE FÖRKLARAS AV MOTSTÅND MOT TRUMP. Ett 45 sidor långt gemensamt dokument följs upp av bilateralt möte med Narendra Modi då Xi Jinping besöker Indien för första gången på sju år.🇨🇳🤝🇮🇳

2. KINA AVFÄRDAR VARNINGAR OM FARORNA MED AI SOM SKRÄMSELPROPAGANDA AVSEDD ATT HÅLLA TILLBAKA KINAS UTVECKLING. Inga tecken på gemensam reglering av AI då Kinas utrikesministerium anklagar Anthropics vd för att konfrontation och statliga medier drar jämförelser med kalla kriget.🤖🚨🙅‍♂️

3. KINA VILL LEDA SAMARBETE OCH UTVECKLING AV AI BLAND VÄRLDENS UTVECKLINGSLÄNDER. Tvärtemot varningar om AI:s utvecklingshastighet så använder Kina Brics-mötet som plattform för att sprida sin expertis inom området till den globala södern.🤖🌍📈

4. KINESISK SÄKERHETSCHEF VARNAR FÖR DE FAROR SOM AI KAN UTGÖRA MOT KOMMUNISTPARTIETS MAKTMONOPOL. Kinas oro kring AI handlar främst om landets politiska system, varför tjänstemän efterlyser större statlig kontroll för att motverka dessa.🇨🇳🏛️😨

5. XI JINPING HOTAR STÄLLA IN BESÖK TILL USA OM TRUMP GODKÄNNER VAPENAFFÄR MED TAIWAN. Hoppas på eftergifter från en pressad Trump, och lockar med att arrangera möte med Kim Jong Un.🇹🇼🚀✋

6. EU-KOMMISSIONEN BOJKOTTAR EU-KONFERENS I ITALIEN PÅ GRUND AV TAIWANS VICEPRESIDENTS NÄRVARO. EU-kommissionen drar tillbaka talare och tar bort sin logotyp från program till konferens om kampen mot auktoritära länder för att undvika att reta upp Kina.🇪🇺🫣🇹🇼

7. VECKANS PODCAST. Japans seger i rysk-japanska kriget.🇯🇵🪖🇷🇺

8. VECKANS BILD. Kinas elbilar på frammarsch.🇨🇳🚘📈

1) “‘Trumpism’ spawns rare unity at Brics summit” (Financial Times)

-
Critics often slate the Brics as a motley collection of emerging markets that agree on little and achieve even less.

But when faced with US President Donald Trump’s tariffs, his war in Iran and his attacks on international co-operation, leaders of the 10-nation bloc had little difficulty in uniting this weekend to express their opposition.

China’s Xi Jinping, Russia’s Vladimir Putin and summit host Narendra Modi of India were among the leaders who agreed a 45-page statement on Saturday blasting protectionism and economic sanctions and calling for peace in the Gulf.

“What you’re seeing this weekend in Delhi at Brics . . . is growing frustration with Trumpism,” said Ashok Malik, head of India at the Asia Group consultancy.

-

I Kinamedia nyhetsbrev #343 för två veckor sedan, så framhäll jag Shanghai Cooperation Organisation som en mer relevant organisation än Brics för Kina att motverka västerländskt inflytande globalt. när det kommer till att sprida kinesiskt inflytande. Detta då Brics medlemmar ofta har haft svårt att komma överens inbördes, inte minst på grund av de spända relationerna mellan Kina och Indien.

Men vid Brics toppmöte i New Delhi i veckan så var enigheten större än vanligt. Något som tillskrivs gemensam frustration med Donald Trump, på grund av bland annat tullar och högre energipriser efter attacken mot Iran.

Dessa två ämnen nämndes i ett 45 sidor långt gemensamt uttalande, som analytiker kallar “det närmaste som Brics har kommit ett gemensamt politiskt ställningstagande”.

Till skillnad mot en alltmer isolerad Donald Trump och ett Europa som brottas med allt svårare bekymmer, så sågs ledarna från Kina och Indien och Ryssland leendes stå och hålla varandra i hand under mötet.

Det var första gången på sju år som Xi Jinping besökte Indien, och under ett möte med premiärminister Narendra Modi kom man överens om att stärka relationen bättre hantera “oförutsägbarheter” mellan länderna:

Xi Jinping pratade om ett “gyllene årtionde” för Brics, då Kina nästa år tar över det roterande ordförandeskapet. Då Iran är en fullvärdig medlem i Brics, så fick man också möjlighet att koordinera kring kriget i Iran inför Xis besök till USA som ska äga rum nästa vecka.

Read more

I helgen färdigställde jag den andra redigeringsrundan av min bok om Taiwan, som ska publiceras i Sverige i början av mars. Det har varit ett långt projekt, men nu är jag snart i mål!

Jag firar lyckan med att denna vecka ge 30 procent rabatt på en årsprenumeration av Kinamedia nyhetsbrev. Erbjudandet gäller till och med nästa måndag, så passa på att prenumerera direkt för att enkelt följa utvecklingen i denna del av världen.

30% rabatt på Kinamedia nyhetsbrev!

Det ska bli roligt att kunna lägga mer tid på artiklar och reportage för svenska medier igen. Jag har redan flera artiklar i kö som väntar på att bli skrivna de kommande veckorna, så håll ögonen efter länkar framöver här i nyhetsbrevet.

I veckan publicerade Affärsvärlden en av de få artiklar som jag har skrivit under bokredigeringen, om hur Kina kan sabotera USA:s nya sanktioner mot Iran.

Framöver blir det artiklar om allt från Taiwans militära strategier för att motverka hotet från Kina, till halvledare och sällsynta jordartsmetaller.

Men först alltså veckans nyhetsbrev - trevlig läsning!

1. VAD ÄR KINAS VISION FÖR DEN INTERNATIONELLA ORDNINGEN? Så avser Kina att öka sitt eget globala inflytande när i USA:s spår.🇨🇳🌍💡

2. NY IRRITATION MELLAN KINA OCH USA EFTER UTEBLIVEN KOMMUNIKÈ VID G20-MÖTE. USA:s finansminister pekar ut Kina som enda motståndare till gemensamt uttalande och varnar för landets subventionerade exportvaror.🇺🇸⚔️🇨🇳

3. KOMMANDE TVÅ VECKOR “KRITISKA” FÖR HANDELSKONFLIKT MELLAN KINA OCH EU. Unionens ledare återupprepar krav på konkreta kinesiska åtgärder till oktober inför fortsatta handelspolitiska samtal.🇪🇺🛃📈

4. STATLIGT KINESISKT FÖRETAG FÖRSER RYSK TILLVERKARE AV DRÖNARE MED VIKTIG MATERIAL. Exporterar kemikalier till självmordsdrönare med falsk tullkod i “tydligaste fallet” hittills på hur Kinas statliga företag fortsätter stödja Rysslands försvarsindustri.🇨🇳🤝🇷🇺

5. TAIWANS FÖRSVARSMINISTERIUM VARNAR LANDETS PARLAMENT FÖR ATT KINA FÖRBEREDER BLOCKAD ELLER TULLKARANTÄN. Den senaste tidens kinesisk övningar runt Taiwan har ändrat skepnad.🇹🇼🪖😰

6. JAPAN SATSAR PÅ HYPERSONISKA ROBOTAR SOM KAN AVFYRAS FRÅN UBÅTAR. Olika sorters drönare står också på inköpslistan efter höjd försvarsbudget som ska motverka hotet från Kina.🇯🇵🚀✅

7. VECKANS PODCAST. Sharp China utanför betalväggen.🎙️🗞️👌

8. VECKANS BILD. Kinas utsläpp ökar tack vare kriget i Iran.🛢️🏭📉

Share Kinamedia nyhetsbrev

1) “China’s Great Power Vision Comes into Focus” (China Leadership Monitor)

-

Alert to risks, Beijing does not seek to confront America in a clash for supremacy or assume the burdens of unipolar leadership. Nor are China’s leaders clamoring to tear down the old order to create a new one out of whole cloth, a point Chinese Politburo member Wang Yi stressed in a February 2025 address to the United Nations Security Council.

Rather, Beijing is working methodically to build international support for filtering out aspects of the existing order that Beijing opposes and replacing them with concepts that better align with China’s preferences.

China’s ideational appeal is to construct an updated international order that better reflects the interests and concerns of the “global majority.” China presents its desired reforms as aiming to replace “hegemonic politics and unilateralism” (defined by Beijing as the use of national strength to bully weaker states) with the principle of sovereign equality.

-

Utdraget krig i Iran, tullar och annat bråk med allierade samt minskat stöd till omvärlden. Listan för hur Donald Trump under sitt andra presidentskap kraftigt försämrat USA:s globala rykte och förtroende kan göras lång.

Detta ger Kina ett utmärkt tillfälle att utöka sitt inflytande på USA:s bekostnad. Därför ställer sig allt fler nu frågan om hur Peking avser att gå till väga för att utnyttja denna situation. I veckan förklarade China Leadership Monitor i två texter Kinas intentioner på detta område.

I den första texten förklaras hur Kina inte har som avsikt att gå och fylla det tomrum som USA:s tillbakadragande skapar. Man är nämligen varse om de kostnader och risker som detta innebär. Motviljan kan bland annat ses genom att Kina inte har ökat sitt globala bistånd när USA minskar detsamma:

Istället vill Kina förändra det rådande internationella systemet till sin fördel.

Read more

Trafikolyckor, jordskred och kapsejsade båtar är ofta olyckor som sker separat från större frågor. Men liksom Covid-19, så händer det även att katastrofer säger något viktigt om samhället där de äger rum.

Så är fallet med den tragiska störtfloden i Nepal och Tibet, där närmare 1 000 personer hittills har bekräftats döda. Precis som under Covid-19 så riskerar begränsad information och Kinas kontroll av narrativet få negativa konsekvenser.

Annars blir det geopolitik och ekonomi även i veckans nyhetsbrev, tillsammans med en varning från Taiwan vars befolkning kan komma att halveras på några årtionden.

I veckan har jag skrivit på Kinamedia nyhetssida om hur Kina kan förstöra USA:s “ekonomiska D-dag” mot Iran. Jag har även för första gången blivit intervjuad av japanska medier, i alla fall i längre format. Läs här ett längre samtal med mig i Asahi Shimbun om Kinas hybridkrig och Taiwans utmaningar med att bemöta denna.

Överväg gärna en prenumeration på Kinamedia nyhetsbrev för att hålla dig uppdaterad inför en höst där Xi Jinping ska besöka USA och lokalval hållas i Taiwan. På så vis slipper du jaga i andra flöden och medier för att följa den viktigaste utvecklingen:

Nu vidare till veckans innehåll - tack för att ni läser🙏

1. FARORNA MED KINAS CENSUR OCH KONTROLL KRING ÖVERSVÄMNINGARNA I TIBET. Tidiga varningar och information från drabbade uteblir då journalister och invånare inte får tala om katastrofen.🌊📢🚨

2. XI TRÄFFAR MODI, PUTIN OCH IRANS PRESIDENT VID TOPPMÖTE I KIRGIZISTAN. SCO är nu den främsta organisationen för att motverka västerländskt inflytande, särskilt i tider av krig och sanktioner.🇨🇳🇷🇺🇮🇷

3. TYSKLANDS NÄRINGSLIV PRESSAR LANDETS FÖRBUNDSKANSLER TILL HÅRDARE ÅTGÄRDER MOT KINA. Förändrat tonläge från tysk bilindustri då Kinas subventioner börja ge ordentliga konsekvenser.🇩🇪🔄😤

4. TAIWANS OPPOSITION RÖSTAR GENOM EGEN VERSION AV BUDGET FÖR DRÖNARE SOM REGERINGEN FÖRESLAGIT. Oro för att budgeten ska ge parlamentet stort inflytande och möjlighet att stoppa satsningarna, istället för att låta försvarsministeriet planer långsiktigt genom specialbudget.🚁💰🧐

5. TAIWANS TILLVÄXTPROGNOS FÖR HELÅRET 2026 JUSTERAS UPP TILL 11,6 PROCENT. Blir högsta tillväxten på närmare 40 år, och följer på ett otroligt starkt 2025 samt en god prognos även för nästa år.🇹🇼💰📈

6. BEFOLKNINGEN I TAIWAN RISKERAR HALVERAS TILL 2075. Fertiliteten endast 0,69 i fjol och redan 2045 tros bara 5 procent av befolkningen vara barn.🇹🇼👶🏻📉

7. VECKANS PODCAST. Fördjupande nyhetspodd på kinesiska.🎙️🇺🇸🇹🇼

8. VECKANS BILD. Utländska biltillverkares stortapp i Kina.🚗🇨🇳💸

Share Kinamedia nyhetsbrev

1) “China’s Information Control Could Hamper Flood Rescue Efforts in Tibet” (New York Times)

-

By Thursday, videos taken and posted online by locals, including a widely circulated clip of a mudslide engulfing a border crossing in Gyirong County, in China’s Tibet, were censored on Chinese social media platforms.

(…)

The authorities have provided no details about which villages and settlements in the mostly rural area have been affected.

Instead, the only information has come from China’s government-controlled state media outlets, where coverage has focused mostly on the rescue efforts. The government has sent members of the Chinese military and other emergency workers into the area, the outlets report, as well as drones and helicopters.

The People’s Daily, the official newspaper of the Chinese Communist Party, led on Thursday with a story about China’s leader, Xi Jinping, ordering that all-out efforts be made to help the victims in Gyirong.

-

Efter de fruktansvärda översvämningarna i Nepal och Tibet förra veckan, så agerade kinesiska myndigheter på ett vis som är välkänt sedan Covid-19. Videor och annan information som dök upp på sociala medier censurerades. Statliga medier gav ingen detaljerad information, utan fokuserade istället på räddningsaktioner och Xi Jinpings engagemang i att dirigera dessa.

Liksom under Covid-19 så tilläts heller inga journalister, förutom några få från Kinas statliga medier, att rapportera från området. Detta särskilt eftersom katastrofen ägde rum i Tibet, ett område där förtryckta minoriteter ofta uttalar sig på ett vis som går emot regimens intressen.

Vad spelar då allt detta för roll? Dels så hindrar det kinesiska hemlighetsmakeriet och oviljan att dela information tidigare varningar som skulle kunna rädda liv:

Dels så riskerar detta att påverka räddningsarbetet. Vi får inte höra några skildringar från drabbade, vare sig i konventionella medier eller online, vilket gör det svårare för såväl anhöriga som räddningspersonal att veta vem eller ens vilka platser som har drabbats.

Dessutom är många lokala invånare enligt flera uppgifter rädda för att posta någon information online. Mycket riktigt meddelar statliga medier att myndigheterna nu vidtar juridiska åtgärder mot spridning av “rykten” online, inklusive de suspekt låga dödssiffrorna:

I grunden finns givetvis oro från kommunistpartiets sida att okontrollerad information om en större katastrof kan skapa missnöje som även sprider sig till andra frågor.

Tystnad signalerar stabilitet, oavsett kostnad.

Läs mer via New York Times

2) “Leaders of China, Russia and India are among heads of state meeting to counter US influence” (Associated Press)

-

The leaders of China, Russia and India gathered with other heads of state in Kyrgyzstan on Monday for the summit of the Shanghai Cooperation Organization, a group billed as a counterweight to U.S. global influence.

Chinese President Xi Jinping, Russian President Vladimir Putin and Indian Prime Minister Narendra Modi are attending the events in Bishkek, the capital of the Central Asian nation.

Putin and Xi met in one of the many bilateral sessions on the sidelines of the summit, Russian state media reported. Putin affirmed Moscow’s readiness to make the visa-free regime with China permanent, the reports said.

-

Glöm Brics; Shanghai Cooperation Organisation (SCO) har seglat upp som den viktigaste motpolen till västerländskt inflytande globalt. Särskilt när nya medlemsländer som Indien och Pakistan har tillkommit på senare år, och länder som Turiket och Saudiarabien närvarar som partners.

Read more

Veckans nyhetsbrev har återigen fokus på geopolitik. Det är svårt att låta bli, givet allt som händer.

Ska Kina se till att USA:s ekonomiska krigföring mot Iran bli verkningslös? Har Trump kött på benen då han säger sig ska träffa Nordkoreas diktator senare i år? Och kommer Sydkorea falla för Pekings charmoffensiv när USA vänder landet ryggen?

Detta är bara några frågorna som hanteras i veckans upplaga. Överväg en prenumeration på Kinamedia nyhetsbrev för att enkelt följa dessa och andra ämnen. Då slipper du scrolla i flöden eller leta runt i olika medier. Det räcker med att kolla inkorgen varje måndag för den viktigaste utvecklingen i denna del av världen:

Dessutom är det nu exakt en månad kvar tills Xi Jinping förväntas besöka USA. Om allt går som planerat, med tanke på utmaningarna som jag skrev närmare om i förra nyhetsbrev och de risker som tas upp denna vecka.

Tack för att ni läser!

1. SÅ KAN KINA GÖRA TRUMPS “EKONOMISKA D-DAG” MOT IRAN VERKNINGSLÖS. Kina meddelar att man inte avser följa USA:s nya sanktioner och har en utmärkt hävstång mot amerikanska straffåtgärder.🇮🇷🤝🇨🇳

2. NORDKOREA AVFÄRDAR TRUMPS EFTERGIFTER OCH GENOMFÖR NYA TESTER AV BALLISTISKA ROBOTAR. Kallar USA fientligt trots nedskärningar av militärövningar med Sydkorea, men tilläger att Kim Jong Un har goda minnen av och känslor för Trump.🇰🇵🗣🚀

3. NYA UTTALANDEN OM NÄRMARE SAMARBETE MELLAN NORDKOREA OCH RYSSLAND. Samtidigt som Trump närmar sig Nordkorea på Sydkoreas bekostnad, utväxlar nordkoreanska ledare brev med Ryssland om krig i Ukraina och att tillsammans strida för en ny världsordning.🇰🇵🤝🇷🇺

4. KINAS UTRIKESMINISTER PÅ BESÖK I SEOUL GENAST EFTER SYDKOREAS FRIKTIONER MED USA. Skyller spänningar i Korea på USA, hoppas att Sydkorea inte ska välja sida och uttrycker förhoppningar om frihandelsavtal samt fredlig samexistens med Nordkorea.🇨🇳🤗🇰🇷

5. TAIWANS REGERING FÖRESLÅR REKORDSTOR FÖRSVARSBUDGET PÅ ÖVER 3 PROCENT AV BNP. En ökning med 18 procent från årets militära utgifter, men budgeten riskerar fastna i parlamentet där oppositionen har majoritet.🇹🇼🪖📈

6. HUR SKA KINA GÖRA HUMANOIDA ROBOTAR TILL EN LÖNSAM INDUSTRI? Robotarna uppvisar allt mer imponerade fysiska egenskaper, men efterfrågan är marginell då de inte ens duger inte till att servera kaffe.🤖💸🤔

7. VECKANS PODCAST. Detaljerat om turerna kring Nordkorea.🇰🇵🌪️💡

8. VECKANS BILD. Dramatisk ökning av Kinas bilexport.🚘🛃📈

Share Kinamedia nyhetsbrev

1) “Why China Thinks It Can Resist Trump’s Economic Threats on Iran” (New York Times)

-

As Iran’s largest trading partner, China would seemingly have much to lose from President Trump’s threat this week to impose “tremendous economic consequences” on nations doing business with Tehran.

For decades, China has defied Western sanctions on Iranian oil by buying up to 90 percent of Tehran’s oil exports. China has also supplied Iran with technology and raw materials to build an arsenal of missiles and drones.

But Beijing has reasons to feel confident it can withstand Mr. Trump’s latest warning — if it is ever fulfilled. And increasingly, Chinese analysts see the war in Iran, which the White House seems unable to end on favorable terms, as a sign of America’s mounting weakness.

-

USA har i veckan – återigen – slagit på stora trumman med en ny strategi för att få den iranska regimen på knä. Denna gång handlar det om en “economic D-Day” som infaller i dag (måndag). Planen är att förstöra Irans ekonomi genom en kombination av sanktioner och straffåtgärder mot länder som ger någon form av “ekonomisk livlina” till landet.

Som bekant är Kina den viktigaste garanten för Irans ekonomi, bland annat genom att köpa cirka 90 procent av landets olja. Finansminister Scott Bessent hintade i veckan att det var i Kinas “intresse” att samarbeta med USA:s åtgärder.

Men kommer Kina verkligen att sluta stödja Iran på grund av de amerikanska hoten? Knappast, menar analytiker som New York Times talar med. En kinesisk akademiker ser det som mer sannolikt att man i Kina ser hoten som ett tecken på desperation. Särskilt då USA samtidigt drar tillbaka hangarfartyg och andra militära tillgångar från Östasien till Mellanöstern, vilket jag skrev om i förra veckans nyhetsbrev.

Dessutom påpekas att Kina har en utmärkt hävstång mot USA att ta till vid en ekonomisk konflikt. Nämligen sin monopolartade ställning inom sällsynta jordartsmetaller och andra kritiska mineraler, som man i fjol med framgång använde i handelskriget med USA.

Det kinesiska utrikesministeriet sade mycket riktigt till helgen att Kina motsätter sig unilaterala sanktioner mot Iran, och att denna form av påtryckningar inte kommer lösa krisen i området. Hur effektiv blir egentligen denna “ekonomiska D-dag”, om Irans viktigaste partner inte efterföljer de amerikanska sanktionerna?

En annan intressant fråga är huruvida detta kommer försämra relationen mellan Kina och USA, med ännu större utmaningar inför Xi Jinpings planerade besök i USA om en månad än de jag också skrev om i förra veckans nyhetsbrev.

Read more

Tidigare denna morgon landade jag i Taipei efter en dryg månad i Europa. De senaste två veckorna spenderades på resande fot, varför förra veckans nyhetsbrev uteblev. Veckans upplaga innehåller därmed även artiklar som är äldre än en vecka.

Men nu kör nyhetsbrev på utan avbrott resten av året, med möjligen någon enstaka paus under jul- och nyårshelgen. Vilket i så fall som vanligt meddelas på förhand.

Vi har en händelserik höst framför oss med bland annat Xi Jinpings resa till USA nästa månad, lokalval i Taiwan och tilltagande handelskonflikt Kina-EU.

Överväg en prenumeration på Kinamedia nyhetsbrev för att följa utvecklingen i dessa och många andra frågor. För bara ett par tio i månaden slipper du scrolla genom sociala eller andra medier för att hålla koll på Kina och Östasien:

Nu vidare till veckans innehåll. Tack för visat tålamod, och för att ni fortsätter att läsa!

1. USA SKICKAR SITT SISTA HANGARFARTYG I ÖSTASIEN MOT IRAN. Ännu ett agerande som går stick i stäv med Trumpregeringens ambition att dra sig ur Mellanöstern för att fokusera på regionen Indo-Pacific.🪖🚢👋

2. DONALD TRUMP MEDDELAR NEDSKÄRNINGAR I MILITÄRÖVNINGAR MED SYDKOREA. Klagar på att landet ställde sig utanför kriget mot Iran, framhåller sin “mycket goda” relation med Nordkoreas ledare.🇺🇸↔️🇰🇷

3. BETYDANDE MINSKNING I KINAS EXPORT AV SÄLLSYNTA JORDARTSMETALLER. Särskilt tydlig minskning av export till Japan, men även USA och EU drabbas trots tidigare kinesiska löften.💎🛃📉

4. FRUSTRATION I KINA PÅ GRUND AV “OORGANISERAD PLANERING” INFÖR XI JINPINGS RESA TILL USA. Samma frustration fanns även då Trump besökte Peking, men Kina upplever mindre kontroll då det nu är Xi som ska resa till USA nästa månad.🇨🇳📅😤

5. KINAS EXPORT AV ELBILAR HINDRAS AV BRIST PÅ LASTFARTYG. Trots ökad kapacitet på världshaven är lastfartyg uppbokade flera år i förväg vilket får kinesiska tillverkare att stapla bilar i containers.🚗🚢🙏

6. PUTIN BESÖKER ÖAR SOM JAPAN GÖR ANSPRÅK PÅ FÖR ATT “STRAFFA” LANDETS STÖD FÖR UKRAINA. Hans första besök vid södra Kurilerna möts av ilska i Japan, och ned tystnad från EU trots att resan även riktar sig mot Europa.🇷🇺📍🌏

7. VECKANS PODCAST. Asymmetri i fokus under Taiwans militärövningar.🇹🇼🪖🚁

8. VECKANS BILD. Sydkorea och Taiwan passerar Japans export.🇯🇵🏭😐

Share Kinamedia nyhetsbrev

1) “US pulls last aircraft carrier in Asia as Trump focuses on Iran and the Western Hemisphere” (Associated Press)

-

President Donald Trump’s war against Iran is stretching the limits of U.S. aircraft carriers and leaving the western Pacific without one of the key American warships as China shows more signs of aggression.

The USS George Washington is departing the Pacific and expected to replace the USS Abraham Lincoln in the Middle East amid growing concerns about mental health and supply issues aboard the long-deployed carrier. The Lincoln has had its time at sea extended from its original May return date to support operations against Iran.

The lack of a U.S. carrier in the Pacific may be short-lived if the Navy deploys another in the next couple of months. But it shows how the open-ended operations with Iran are running some American sailors ragged, analysts say, while the Trump administration further retreats from the Asia-Pacific region and focuses on the Western Hemisphere.

-

I veckan lämnade USS Washington, USA:s sista hangarfartyg i Östasien, för att ersätta USS Abraham Lincoln utanför Iran.

Det är förvisso fullt möjligt att ett nytt hangarfartyg kan skickas till Östasien. Icke desto mindre så visar rotationen på att Donald Trumps regering - i alla fall för stunden - fokuserar mer på Mellanöstern än på regionen Asia-Pacific.

Jag har tidigare här i nyhetsbrevet skrivit om hur USA har flyttat robotsystem från Östasien till Mellanöstern och förbrukat stora mängder ammunition i kriget mot Iran. Analytiker som Associated Press talar med påpekar nu hur allt detta går stick i stäv med Trumpregeringens uttalade ambition att dra sig tillbaka från Mellanöstern och fokusera på Asia-Pacific som den viktigaste regionen efter det egna närområdet.

Det noteras även hur detta sker samtidigt som Kina blir alltmer aggressivt i regionen. Att Elbridge Colby, en av Pentagons viktigaste beslutfattare, samtidigt beskriver det som en den av USA:s nya strategi att inte kritisera Kina för att undvika krig med landet, ökar oron bland amerikanska allierade i regionen ytterligare:

Colby fick frågan om USA:s tystnad kring Kina efter att ha hållit ett tal i Manilla utan att nämna Kinas aggression mot landet.

Read more

I veckan har jag skrivit en text för Affärsvärlden om att ett handelskrig mellan Kina och EU framstår som alltmer oundvikligt, särskilt med tanke på Kinas nya tillväxt- och exportsiffror.

På Kinamedia nyhetssida skriver jag en uppföljning av den texten, som framhåller Kinas svagheter och Europas hävstänger i en sådan konflikt, främst tack vare obalanserna i den kinesiska ekonomin och landets exportberoende.

Och som ni ser i detta nyhetsbrev så har Kina i veckan agerat för att ge igen mot EU-sanktioner av kinesiska företag, men med långt tuffare hämndåtgärder. Kommer detta ytterligare sporra europeiska politiker att agera i frågan?

Vänligen överväg en prenumeration på Kinamedia nyhetsbrev för att följa denna och fler frågor med hjälp av en fullmatad uppdatering direkt till inkorgen varje måndag. Då besparar ni er besväret att leta i bruset av vanliga och sociala medier för att hålla er uppdaterade om den viktigaste utvecklingen kring Kina och Östasien:

Nästa måndag tar nyhetsbrevet dock en paus. Detta händer bara ett par gånger varje år, och sker denna gång på grund av resa. När ni läser nästa utskick den 17 augusti så har jag just kommit tillbaka till Taiwan igen efter en månad i Europa.

Trevlig läsning och väl mött om två veckor!

1. KINA SÄLJER HANDHÅLLNA LUFTVÄRNSSYSTEM TILL IRAN. Riskerar försämra relationen med USA just innan Xi Jinpings planerade resa till landet.🚀🇮🇷🤝

2. AMERIKANSK PASSIVITET NÄR KINA TRAPPAR UPP TRAKASSERIERNA MOT TRADITIONELLA ALLIERADE. USA:s relation med Kina har förbättrats trots ökade kinesiska påtryckningar mot en rad amerikanska partners.🇺🇸🙈🤕

3. KINA GER IGEN MED TUFFARE MOTÅTGÄRDER OMEDELBART EFTER EU-SANKTIONER MOT KINESISKA FÖRETAG. EU:s reaktion på Kinas aggressiva beslutsamhet blir viktig för utvecklingen av handelskonflikten.🇨🇳⚔️🇪🇺

4. KINESISKA HANDELSMINISTERIUM AVFÄRDAR ANKLAGELSER OM ÖVERKAPACITET. Menar att landets industripolitik utgör en möjlighet för omvärlden, och nekar till samband mellan subventioner och billiga exportvaror.💰🏭🤷‍♂️

5. DÄRFÖR HAR KINA MINSKAT SIN OLJEIMPORT EFTER KRIGET I IRAN. Handlar snarare om egna behov än att Kina gör USA och omvärlden en tjänst genom att hålla oljepriserna nere.🇨🇳🛢️🙅‍♂️

6. VÄRLDENS BÖRSER RASAR EFTER UPPGIFTER OM KINAS FRAMGÅNGAR INOM TILLVERKNING AV HALVLEDARE. Även om uppgifterna var överdriva så visar de på AI-relaterade aktiers bräcklighet.🤖😥📉

7. VECKANS BILD. Förskjutningen av Taiwans export bort från Kina.🇹🇼🛃🔄

Share Kinamedia nyhetsbrev

1) “China to send rocket launchers to Iran” (The Telegraph)

-

China is sending 400 rocket launchers to Iran under a new deal underscoring their increasing military ties.

Tehran is set to receive the Chinese-made shoulder-fired air-defence missile launchers in a deal that could threaten the relationship between Donald Trump, the US president, and Xi Jinping, his Chinese counterpart.

The $70m (£53m) contract covers man-portable air defence systems (Manpads). These are anti-aircraft missiles that a single person can carry and the agreement includes Chinese-made QW-12 and FN-16 missiles.

-

I veckan kom uppgifter om att Kina är på väg att sälja 400 handhållna luftvärnssystem till Iran, trots löften från Xi Jinping till Donald Trump om att Kina inte ska beväpna Iran. Affären riskerar försämra relationen mellan de båda ledarna och länderna, inför Xis besök i USA som är planerat till nästa månad.

Försäljningen sker enligt uppgift via ett företag i Hongkong, och beskrivs som en av de viktigaste initiativen för att stärka Irans luftförsvar på kort distans, men betydande utmaningar för USA och Israels attacker.

Amerikansk underrättelsetjänst varnade redan i april för affären, som fortfarande förnekas av kinesiska myndigheter. Kina har sedan krigets början också försett Iran med kemikalier som behövs i bränslet till ballistiska missiler.

I förra veckans nyhetsbrev skrev jag även närmare om uppgifter från Ukrainas president att Kina hjälper den ryska militären med satellitdata i kriget mot Europa.

Det är tydligt att USA vill undvika att irritera Kina bland annat för att inte riskera tillgången på sällsynta jordartsmetaller eller Xis statsbesök nästa månad. Men till vilken utsträckning kan Peking egentligen stödja USA:s traditionella fiender innan Vita huset säger ifrån på allvar?

Inte heller

Read more

Denna vecka tittar vi närmare på den kinesiska ekonomins tillstånd, med anledning av den i princip oundvikliga handelskonflikten som väntar mellan Kina och EU, vilket ni kunde läsa om i förra veckans nyhetsbrev.

Som vi ska se denna vecka så är det helt nödvändigt för Kinas ekonomiska tillväxt att hålla den europeiska marknaden öppen för sina prisdumpade exportvaror. Ni läser även närmare på Kina och Rysslands militära samarbete, samt förändringarna i den kinesiska militärens agerande runt Taiwan.

För att fortsätta följa dessa och andra frågor, vänligen överväg en prenumeration på Kinamedia nyhetsbrev! Då får ni ett utförligt nyhetsbrev direkt till inkorgen varje måndag, och slipper leta i medier eller andra flöden för att hålla er uppdaterade om utvecklingen kring Kina och Östasien:

Nu vidare till veckans innehåll - trevlig läsning🙏

1. STORA SVAGHETER I KINAS EXPORTBEROENDE EKONOMI. Kinas tillväxt hänger nu på att omvärlden håller sina marknader öppna, vilket ger väst en kraftig hävstång i handelskonflikter.🇨🇳💰🤕

2. NY SVENSK “MINERALSTRATEGI” SKA MOTVERKA EUROPAS BEROENDE AV KINA. Kinas monopol på sällsynta jordartsmetaller i fokus när Sveriges regering presenterar ny strategi för enklare tillstånd och ökade investeringar i gruvor.🇸🇪💎📈

3. KINAS MILITÄR FÅR ÖKAD UTBILDNING, INFORMATION OCH TEKNOLOGI FRÅN RYSSLAND. Erfarenhet genom övningar, data från krigföring med drönare och teknologi inom bland annat ubåtar kan ge Kina avgörande fördelar i en eventuell konflikt om Taiwan.🇨🇳🤝🇷🇺

4. STORA FÖRÄNDRINGAR I DEN KINESISKA MILITÄRENS AKTIVITETER RUNT TAIWAN. Antalet militärflygplan den lägsta på flera år, medan närvaron av Kinas flotta och och kustbevakning slår nya rekord.🇨🇳🪖💡

5. FLERA SAMMANSTÖTNINGAR MELLAN KINAS KUSTBEVAKNING OCH FILIPPINSKA FARTYG. Skadade filippinska sjömän samt en rasistisk video från Kinas statliga medier visar på den svårlösta konflikten länderna emellan.🇵🇭🐒😡

6. TRUMP SPELAR NED ANKLAGELSER OM KINESISKT VALFUSK UNDER PRESIDENTVAL I USA 2020. Menar att Kina är annorlunda nu, för att undvika irritera landet inför möte som ska bereda vägen för Xi Jinpings besök i höst.🇺🇸🗳️🤔

7. VECKANS PODCAST. Kan Kina ersätta USA:s globala ledarskap?🌏👑🔄

8. VECKANS BILD. USA importerar nu mer från Taiwan än från Kina.🇹🇼🛃📈

Share Kinamedia nyhetsbrev

1) “China’s Moment of Weakness” (Foreign Affairs)

-

After years of unproductive investments and amassing trillions of dollars of bad debt, the country has no way to generate sustained domestic demand from households or corporations and is entirely dependent on exports for its growth.

Last year, despite the Trump administration’s trade war, China achieved its largest-ever global trade surplus, $1.2 trillion, by exporting some $3.8 trillion worth of goods, a 5.5 percent increase from the year before. The rest of the Chinese economy, meanwhile, has cooled significantly since 2022 amid the collapse of the property sector and Beijing’s overly aggressive COVID-19 restrictions.

(…)

To maintain any growth, Beijing must remain fully preoccupied with keeping markets for its exports open, which explains much of China’s diplomacy over the past two years, both with the Trump administration and with European leaders.

-

I veckan förklarade Logan Wright, som leder Rhodium Groups forskning om Kinas ekonomi, på ett bra vis den obalans som råder i landets tillväxt. Samtidigt som exporten fortsätter slå nya rekord, så har andra delar av Kinas ekonomi stagnerat betydligt efter Covid-19.

Vi har länge hört att det bara är en tidsfråga innan Kinas ekonomi passerar den amerikanska i storlek. Men sedan 2021 har Kinas andel av globala BNP minskat från 18,5 till 16,7 procent, medan USA:s har ökat till 26 procent.

Kinas minskade tillväxt är en reaktion på landets stimulanser efter finanskrisen 2008. Verkligheten har kommit ikapp infrastrukturinvesteringar och fastighetsmarknad som byggde på subventioner och dåliga lån. Därför satsar man nu mer statliga pengar på exportsektorn, som kan generera tillväxt via utländska marknader.

Ny statistik från OECD visar att det statliga stödet till Kinas industrier är långt större än i andra ledande industrinationer, och dessutom nådde en ny toppnivå 2024:

Då så mycket pengar slussas till tillverkningssektorn - vars framgångar dessutom är nödvändig för Kinas tillväxt - så är det fullt naturligt att Kina agerar aggressivt såväl diplomatiskt och ekonomiskt för att hålla marknaderna i väst öppna för sin varor.

Read more

Detta är den första veckan i Sverige för mig sedan förra sommaren, men ett nyhetsbrev ska vi nog kunna knåpa ihop ändå. Fotbolls-VM är ju trots allt slut.

I veckan kom nya uppseendeväckande siffror från PEW Research om hur Kina och Xi Jinping nu har passerat USA och Donald Trump i popularitet och förtroende. Detta även i världens demokratier, inklusive Sverige. Jag sammanställde tankesmedjans senaste undersökning på Kinamedia nyhetssida.

Veckans nyhetsbrev har ett visst fokus på ekonomi, med ny kinesisk tillväxtstatistik och en stundande handelskonflikt mellan Kina och Europa. Överväg en prenumeration på Kinamedia nyhetsbrev för att fortsätta följa denna utveckling och andra viktiga händelser även under sommaren:

Trevlig läsning!

1. KINA MISSAR TILLVÄXTMÅL FÖR ÅRETS ANDRA KVARTAL. 4,3 procent är en av Kinas lägsta tillväxtsiffror någonsin, samtidigt som exportsektorn noterar nya rekordnivåer.🇨🇳💰📉

2. KINAS EXPORT TILL USA TILLBAKA PÅ SAMMA NIVÅER SOM INNAN TRUMPS TULLAR, STOR ÖKNING TILL EU OCH FLERA NYCKELMARKNADER. Även om EU lyckas hålla kinesiska varor ute så har Kina tagit stora andelar på flera traditionella europeiska exportmarknader.🇨🇳🏭📈

3. DÄRFÖR VÄNTAR EN OMFATTANDE HANDELSKONFLIKT MELLAN EU OCH KINA. EU är den sista stora marknaden som är fortsatt öppen för kinesiska varor, och Kina kommer kämpa för att så ska förbli trots allvarliga konsekvenser för Europas ekonomi och säkerhet.🇨🇳⚔️🇪🇺

4. NYTT EU-DOKUMENT BESKYLLER KINA FÖR ATT MÖJLIGGÖRA RYSSLANDS KRIG OCH VILJA FÖRÄNDRA VÄRLDSORDNINGEN. Tufft språk som tidigare använts av Nato, men omständigheter kring publicering visar på EU:s motstridighet gentemot Kina.🇪🇺📝🤬

5. DONALD TRUMP ANKLAGAR KINA FÖR ATT HA PÅVERKAT PRESIDENTVALET 2020 TILL JOE BIDENS FÖRDEL. Tillgängliggör hundratals dokument, men det är fortfarande oklart vad påverkan egentligen består i.🇺🇸🗳️🧐

6. KINAS DOMINANS AV TILLVERKNING AV BATTERIER FÖR LAGRINGSKAPACITET FORTSÄTTER ÖKA. Omvärlden riskerar bli beroende av Kina för den viktiga lagringen av elektricitet från solkraft och vindkraft.🇨🇳🔋💪

7. VECKANS PODCAST. Varför är Kina så dåligt på fotboll?⚽😭💡

8. VECKANS BILD. Fem arresteras vid två bokaffärer i Hongkong.🇭🇰📚⛓️

Share Kinamedia nyhetsbrev

1) “China’s economy grows at 4.3%, one of its lowest rates on record” (The Guardian)

-

China has posted worse-than-expected growth figures for the three months to June as its economy expanded by just 4.3% – one of its lowest quarterly readings on record.

The rate, which came in under the government’s target of 4.5% to 5%, was one of the weakest since reporting on official quarterly GDP figures began in the early 1990s.

The last period when growth was lower was the final quarter of 2022 when the country was still under its three-year period of Covid-19 restrictions.

The data released on Wednesday by the National Bureau of Statistics of China followed official customs figures for June that showed soaring exports, with outbound shipments increasing by 27%.

-

I veckan meddelades att Kinas ekonomi under årets andra kvartal växte med 4,3 procent. Det var den lägsta takten sedan Covid-19, och under målsättningen på mellan 4,5 och 5 procent för helåret 2026, vilket i sin tur är det lägsta målet sedan 1991.

Samtidigt ökade exporten i juni med 27 procent på årsbasis, vilket visar på den tydliga obalansen i Kinas ekonomi. Konsumtion och investeringar i fasta tillgångar som bostäder eller infrastruktur stagnerar, samtidigt som tillverkning och exportsektor uppvisar stabil tillväxt.

Bilindustrin är en tydlig indikator på detta. För första gången någonsin så exporterade Kina en miljon bilar under juni månad. Samtidigt minskade bilförsäljningen med 16 procent på den inhemska marknaden.

Nedan kan ni se grafik från ekonomen Robin Brooks - vars Substack är källan till nästa artikel i detta nyhetsbrev - över hur Kinas bilexport har utvecklats på senare år:

Det råder inga tvivel om att Kina satsar fullt på exportsektorn för att slå vakt om sin tillväxt.

Read more

Den viktigaste nyheten i veckan är den utredning som tre europeiska medier har gjort av Kinas stöd för Rysslands militär. Med hjälp av hemliga dokument visas hur det militära samarbetet mellan länderna är större än vad tidigare anats.

Denna utredning slår hål på alla kinesiska påstående om neutralitet i kriget om Ukraina, och borde således plockas upp av alla svenska medier med ambition att följa utvecklingen i detta krig. Jag vet inte hur många som har uppmärksammat detta, men jag sammanfattade i alla fall den nya informationen på Kinamedia nyhetssida.

Som vanligt så återupprepar jag inte vad som har skrivits på nyhetssidan här i nyhetsbrevet, för att ge rum åt andra händelser istället. Denna vecka skildras främst kinesiska framsteg inom kärnvapenrobotar och rymdraketer, samt ökade påtryckningarna mot Taiwan.

Överväg en prenumeration på Kinamedia nyhetsbrev för att enkelt följa utvecklingen i regionen genom ett fullmatat mail i inkorgen varje måndag:

I de senaste två nyhetsbreven skrev jag om Volkswagens massuppsägningar och hur EU:s handelsförhandlingar med Kina på ministernivå just har startat igen efter sju års avbrott. De båda ämnena ligger till grund för en artikel jag skrev för Affärsvärlden i veckan, om Europas blödande industrier och Kinas övertag i dessa förhandlingar

Nu vidare till veckans innehåll - trevlig läsning!

1. KINA TESTAR BALLISTISK ROBOT FRÅN UBÅT I INTERNATIONELLA VATTEN FÖR FÖRSTA GÅNGEN. Roboten, som kan bestyckas med kärnvapen, avfyrades utan att tillräcklig information till länder i regionen.🤿🚀⚠️

2. KINA LYCKAS FÖR FÖRSTA GÅNGEN “ÅTERANVÄNDA” EN RYMDRAKET. Kinesisk raket som används för att skicka upp satelliter i rymden kan nu användas på nytt, vilket ökar möjligheterna för Kina att utveckla eget Starlink.🪐🚀✅

3. KINAS KUSTBEVAKNING ÅTERUPPTAR PATRULLER ÖSTER OM TAIWAN. I det senaste steget av hybridkrigföring framhåller kinesiska medier samtidigt nya territoriella krav på öar söder om Taiwan.🚢👮🇹🇼

4. UTFÖRLIG BESKRIVNING AV KINAS HYBRIDKRIGFÖRING SAMT HUR VI KAN MOTVERKA DEN. Minskat beroende av Kina, kollektivt agerande vid röda linjer och insikten om “kumulativ effekt” nyckelfaktorer.🇨🇳⚔️💡

5. NATO-MÖTE RESULTERAR I FLERA NYA GEMENSAMMA INITIATIV RIKTADE MOT KINA OCH RYSSLAND. Bakom rubriker om Trumps hot kring Grönland och försvarsutgifter så var mötet relativt framgångsrikt.🇹🇷💼🤝

6. KINA OCH RYSSLAND GENOMFÖR NYA MILITÄRÖVNINGAR TILL HAVS. Första gången de båda ländernas ubåtar ses tillsammans på bild.🇷🇺🪖🇨🇳

7. VECKANS BILD. Taiwaneser dominerar Tokyos fastighetsmarknad.🇹🇼💰📈

Share Kinamedia nyhetsbrev

1) “China’s SLBM Test Underscores the Importance of a Ballistic Missile Launch Notification Agreement” (Center for Strategic & International Studies)

-

China tested a JL2 or JL3 submarine-launched intercontinental ballistic missile (ICBM) into the open water from the South China Sea (SCS) to the Pacific on July 6, 2026, at 4:01 AM UTC.

The missile carried a simulated training warhead across a flight path of roughly 7,300 kilometers and likely overflew parts of the Philippines, landing in the South Pacific Nuclear Free Zone.

(…)

This 2026 test is the first time that China has ever launched a submarine-launched ballistic missile (SLBM) into international open waters and is the first time that Beijing has publicly demonstrated in the Indo-Pacific that China has a strategic nuclear strike capability launched from a nuclear-powered submarine.

-

För en vecka sedan testade Kina en långdistansrobot från en ubåt, vilket på många vis var banbrytande. Roboten i fråga kan bestyckas med kärnvapen. Det var första gången som Kina öppet visade att man har denna undervattensförmåga, och bara andra gången sedan 1980 som man testar en ballistisk robot i internationella vatten.

Roboten färdades cirka 7 300 kilometer innan den landade nordost om Salomonöarna i södra Stilla havet. Utifrån de varningar som Kina på förhand gav om nedslagsplats och nedfall av delar så såg färdbanan ut enligt följande:

Roboten färdades alltså enligt den södra pilen - inga delar från någon robot föll ned längs med den norra pilen. Kinas militär uppgav att testet var rutinmässigt, och att relevanta länder meddelades på förhand.

Dock meddelades USA och Japan av Kina bara ett par timmar på förhand, medan Australien och andra länder närmare nedslagsplatsen fick en notis 23 timmar innan. Detta är inte i linje med rådande internationella bestämmelser enligt Haag-koden, som föreskriver att 140 länder ska meddelas minst 24 timmar på förhand.

Read more

Det har varit en händelserik vecka för relationen Kina-Europa i allmänhet, samt Kina-Norden och Sverige i synnerhet. Kinas toppdiplomat Wang Yi har varit på besök i Norden, med uppgift att få över oss på sin sida i handelssamtalen med EU.

Dessa handelssamtal påbörjades förra veckan med Kinas handelsminister Wang Wentao i Bryssel. Det var första gången på sju år som de båda sidorna för handelsförhandlingar på ministernivå.

Jag skrev för Expressen om förutsättningarna inför Wang Yis möte med vår regering. För att undvika upprepning fokuserar jag här i nyhetsbrevet främst på vad som sades efter mötet.

Detsamma gäller Kinas nya lagstiftning om “etnisk enighet” som trädde i kraft i veckan. Den nämndes i förra nyhetsbrevet, och dessutom publicerade jag i veckan en text om lagen på Kinamedia nyhetssida skriven av Magnus Fiskesjö.

Därför nämns inte lagen i detta nyhetsbrev. Istället blir det Belarus, tullar på Temu-paket och EU:s inställning till Kina respektive USA under Donald Trump.

Överväg en prenumeration på Kinamedia nyhetsbrev för att enkelt hålla dig uppdaterad om vad som sker i och kring Kina. Detta genom ett fullmatat nyhetsbrev direkt till inkorgen varje måndag, istället för att behöva skanna av medier och flöden i jakt på nyheter från denna del av världen:

Något annat som också nämndes i förra veckans nyhetsbrev var Kinas propaganda kring Europas brist på luftkonditionering. I veckan skrev jag en artikel för Expressen om hur hundar och grisar får AC i Kina, vilket ses som tecken på det kinesiska systemets överlägsenhet.

Nu vidare till veckans artiklar, podcast och bild - tack för att ni läser!

1. KINA CITERAR SVERIGES UTRIKESMINISTER OM “ETT-KINA-PRINCIPEN”. Vill se närmare samarbete med Sverige och pratar åter positivt om svenska företags möjligheter i Kina.🇸🇪🤝🇨🇳

2. SVERIGE PRATAR UKRAINA OCH GUI MINHAI MED WANG YI. Kinas utrikesminister uppger att Gui Minhai är vid liv och “god hälsa”, men synen på kriget i Ukraina beskrivs som “olika”.🇸🇪🗣️🇨🇳

3. EU SÄTTER OKTOBER SOM DEADLINE FÖR “KONRETA RESULTAT” I HANDELSFRÅGOR MED KINA. Större förståelse sägs råda inom unionen för utmaningarna från Kina; ny plattform för ytterligare samtal upprättas.🇪🇺⚔️🇨🇳

4. EU-TULLAR PÅ POSTPAKET VÄRDA UNDER 150 EURO TRÄDER I KRAFT. Tullar på tre euro drabbar främst lågprispaket från kinesiska plattformar som slagit hårt mot europeisk detaljhandel och medför flera risker.📦🛃💸

5. KINA OCH USA UNGEFÄR LIKA POPULÄRA SOM PARTNER BLAND MEDBORGARE I EU. Ny undersökning visar hur Donald Trumps politik försämrat USA:s rykte i Europa och ökat aptiten för att närma sig Kina.🇨🇳🇺🇸🤔

6. BELARUS DIKTATOR TRÄFFAR XI JINPING I PEKING. Besöket kommer efter att Lukashenko träffat Putin, och pressas mellan Ryssland och Ukraina.🇧🇾🤝🇨🇳

7. VECKANS PODCAST. Kan AI-yran fortsätta på Asiens börser?🤖📈🚨

8. VECKANS BILD. Lam Wing-kee har gått ur tiden.🇭🇰📚🪦

Share Kinamedia nyhetsbrev

1) “China, Sweden agree to strengthen cooperation, uphold multilateralism” (CGTN)

-

China is ready to work with Sweden to promote the sound and steady development of bilateral relations, Wang said, expressing his hope that Sweden will continue to abide by the one-China principle and consolidate the political foundation of bilateral relations.

Noting that more than 10,000 Swedish companies currently conduct trade with China, Wang said China welcomes Swedish enterprises to further seize the opportunities offered by China’s vast market, complete industrial chains and diverse application scenarios.

(…)

Sweden's adherence to the one-China principle will remain unchanged, Stenergard said, adding that Sweden will strengthen dialogue with China at all levels, make full use of bilateral mechanisms such as the joint committees on economic and trade cooperation and scientific and technological cooperation, and expand collaboration in trade, green transition, ecological and environmental protection, scientific and technological innovation, artificial intelligence and sustainable development.

-

Förutsättningarna inför Wang Yis resa för Sverige läser ni som sagt i min artikel för Expressen. Bland uttalandena efter hans möte med vår statsminister och utrikesminister, finner vi Kinas sedvanliga uppmaningar till utökat ekonomiskt samarbete för att försöka få över Sverige på sin sida i politiska frågor:

Om vi tittar närmare på de kinesiska uttalandena så är det särskilt intressant hur Kina citerar utrikesminister Maria Malmer Stenergard säga att Sverige ska fortsätta att lyda under ett-Kina-principen, vilket innebär att Taiwan tillhör Folkrepubliken Kina.

I likhet med en majoritet av världens länder så erkänner Sverige dock inte “ett-Kina-principen”. Vi har istället en “ett-Kina-politik”, som inte innebär ett erkännande av Pekings överhöghet över Taiwan.

På senare tid har Kina försökt att tvinga på flera länder ett-Kina-principen, och det är sällan som regeringar går ut och gör motstånd officiellt.

Samma skedde även i Finland och Danmark:

Jag kommer i veckan höra av mig till UD och fråga huruvida Stenergard har omfamnat ett-Kina-principen eller om Kinas statliga medier ljuger. För det måste vara ett av de två alternativen.

Läs mer via CGTN

2) “Kinesiskt toppbesök i Stockholm – handel i fokus” (TT)

-

Kriget i Ukraina var en nyckelfråga som utrikesministern lyfte under mötet med Wang Yi, men några tydliga framsteg har inte uppnåtts i diskussionen. Malmer Stenergard vill inte kommentera vilken respons hon fick från Wang Yi.

– Men det är uppenbart att vi har två olika syn på frågan, säger hon.

Även Sveriges krav på att den svensk-kinesiske förläggaren Gui Minhai ska friges var en tydlig punkt under dagens möte. Minhai som greps 2015, anklagad för att ha ”försett främmande makt med underrättelser”, har varit frihetsberövad i Kina i mer än tio år.

– Vi får höra att han är vid god hälsa. Vi kommer fortsätta att arbeta för att han ska släppas, säger Maria Malmer Stenergard.

-

Om vi tittar närmare på vad vår regering har sagt efter mötena med Wang Yi, så finns det inte jättemycket att gå på. Men det är i alla fall tydligt att utrikesminister Maria Malmer Stenergard lyfte en del känsliga frågor med sin kinesiska motpart.

Flera svenska medier citerar TT, som uppger att Stenergard lyfte kriget i Ukraina men att “inga framsteg” nåddes under den diskussionen. Stenergard kommenterade inte Wang Yis reaktion, men konstaterade att de två har helt olika syn på denna fråga.

Som jag skrev i min artikel i Expressen, så har Finland varit mycket tuffare i denna fråga än Sverige, vilket även märktes under Wang Yis besök där:

Stenergard tog även upp Gui Minhai, den svenska förläggaren som suttit fängslad över ett årtionde i Kina. Denna gång sade Wang Yi att Gui lever och är vid god hälsa, även om det är oklart huruvida några framsteg gjordes för att säkra hans frigivning.

Inför mötet skrev hans dotter Angela Gui en artikel i Expressen med rubriken “Var är min far, Wang Yi?” Där framgår hur hon inte har fått någon information alls om Gui Minhai på åtta år, och inte vet om han fortfarande lever.

Read more

Av allt att döma börjar verkligheten komma ikapp Europa. Tyska biltillverkare måste avskeda hundratusentals arbetare på grund av konkurrens från Kina, som också kommer med tuffa krav i de pågående handelspolitiska samtalen med EU.

Vart skuldbördan ska läggas går förstår att diskutera. Men det går ändå inte att underskatta hur hårt Kinas industripolitik har slagit mot Europas ekonomi. Och värre kan det bli, beroende på hur handelsförhandlingarna utspelar sig.

För att enkelt följa denna och andra viktiga frågor som har med Kina att göra, vänligen överväg en prenumeration på Kinamedia nyhetsbrev. Då får du en fullmatad uppdatering rakt till inkorgen varje månad, och slipper gå genom såväl konventionella som sociala medier i jakt på det viktigaste:

I övrigt så har jag börjat uppdatera Kinamedia nyhetssida på nytt, efter att jag tidigare denna månad färdigställt bokredigering. Tanken är någon längre text i veckan på nyhetssidan, som komplement till de mer omfattande uppdateringarna här.

Förra veckan förklarade jag mer ingående på nyhetssidan hur Kina agerar för att isolera Taiwan. Om några dagar blir det ännu en text.

Men låt oss först fokusera på veckans nyhetsbrev - trevlig läsning!

1. VOLKSWAGEN SKA GÖRA SIG AV MED UPP TILL 100 000 ARBETARE OCH STÄNGA FYRA FABRIKER I TYSKLAND. Konkurrens från Kina tvingar europeiska biltillverkare till stora sparåtgärder.🇩🇪🚘📉

2. KINA VILL SE SLOPADE TULLAR PÅ ELBILAR OCH ÖKAD TILLGÅNG TILL HÖGTEKNOLOGI I HANDELSSAMTAL MED EU. Hintar om att sällsynta jordartsmetaller kan användas som hävstång för att få bort tullar och få tillgång till litografer.🇨🇳🛃🙅‍♂️

3. KINA UTVECKLAR NYA VERKTYG FÖR ATT INFÖRA SANKTIONER MOT UTLÄNDSKA AKTÖRER. Ännu en svepande lag för handelskonflikter med väst är på väg att antas.🛠️📊💰

4. NY KINESISK LAG OM ETNISK ENIGHET GÄLLER GLOBALT OCH ÄVEN FÖR UTLÄNDSKA MEDBORGARE. Kina försvarar ny lag medan rättsorganisationer varnar för extraterritoriell lagstiftning för att ytterligare förtrycka etniska minoriteters rättigheter.👩🏾‍🤝‍👨🏻⚖️🚨

5. KINA KONTAKTAR LOKALA MYNDIGHETER OCH PRIVATA FÖRETAG I USA FÖR ATT AVSKRÄCKA DEM FRÅN SAMARBETE MED TAIWAN. USA slår tillbaka mot senaste steget i Kinas hybridkrigföring för att isolera Taiwan.💬🇺🇸✉️

6. BRIST PÅ LUFTKONDITIONERING I EUROPA LEDER TILL HYLLNINGAR AV KINAS REGIM OCH INDUSTRIPOLITIK. Värmebölja leder till påståenden om att Kinas ledning visar större omsorg om sin befolkning och Europa utvecklar ännu ett beroende av kinesiska teknikvaror.❄️🇪🇺❌

7. VECKANS PODCAST. Ny färjelinje mellan Taiwan och Okinawa.🚢🇹🇼🇯🇵

8. VECKANS BILD. Kinas försvarsutgifter jämfört med övriga regionen.🪖📈🧐

Share Kinamedia nyhetsbrev

1) “German carmakers embark on historic job cuts as Chinese rivals flood market” (Financial Times)

-

German carmakers are embarking on their deepest ever restructuring to stem “the bleeding” from an influx of Chinese rivals that analysts warn could “permanently” shrink the backbone of Europe’s largest economy.

Volkswagen is preparing to expand its cost-cutting measures by axing as many as 100,000 jobs over the coming years and end production at four plants in Germany.

(…)

All European car manufacturers — from Stellantis and Renault to Ford — have been streamlining their operations in recent years, but the penetration of BYD and other Chinese brands has dramatically picked up pace this year amid a sharp slowdown in China. That has forced German carmakers to retrench, despite strong resistance from their powerful unions.

-

I veckan meddelade Volkswagen att man planerar avskeda upp till 100 000 anställda, eller cirka en sjättedel av sin arbetsstyrka. Produktionen riskerar stoppas vid fyra av företagets tyska fabriker.

Den största anledningen till nedskärningarna uppges vara de kinesiska konkurrenternas framsteg. Volkswagens försäljning i Kina har minskat de senaste åren, och i fjol sålde såväl BYD som Geely mer bilar där än den tyska jätten. Samtidigt har kinesiska tillverkare också tagit stora andelar hemma i Europa.

Financial Times noterar här hur flera stora europeiska biltillverkare förra månaden såg sin marknadsandel i Europa minska, medan kinesiska bilar utgjorde över 10 procent av försäljningen. Vad gäller elbilar och laddhybrider så är andelen ännu större:

Analytiker framhåller hur det enda som går att göra för att motverka detta är att skära i överskottskapaciteten för att minska kostnaderna. Och den dyraste överkapaciteten är den som finns vid fabrikerna i Europa.

Det sägs även att “alla europeiska aktörer” i branschen förlorar i dag på grund av en kombination av kinesiska konkurrenters framsteg i både Kina och Europa, samt nya amerikanska tullar.

Läs mer via Financial Times

2) “China, EU hold intensive trade talks; EU lacks sincerity, raising concerns about a sharp escalation in China-EU trade and economic friction: source” (Global Times)

-

Chinese and EU teams have held intensive consultations this week, conducting discussions on China-EU economic and trade issues in preparations for the first meeting of the China-EU Trade and Investment Consultation mechanism, the Global Times learned from a source familiar with the matter, who warned that the EU's lack of sincerity is raising concerns that China-EU ties may drop to a freezing point.

(…)

"The Chinese side has always been committed to consultation and dialogue with the EU side, but also stands ready to take resolute and necessary countermeasures at any time. The landscape of China-EU economic and trade relations appears increasingly complex, and existing differences could escalate further," the source said.

The EU shows no sincerity in addressing issues of China's concern. For example, no new progress has been made in the specific negotiations on price undertakings for electric vehicles (EVs) made by Chinese enterprises. In terms of export control, the EU side only asked China to address the EU's concerns in rare earth while no progress has been made in addressing obstacles faced by China's imports from the EU.

-

Kinesiska tillverkare har lyckats ta omkring en femtedel av marknaden för elbilar och laddhybrider i Europa, trots det tullar på elbilar som infördes av EU för ett par år sedan. Som jag skrev i förra veckans nyhetsbrev så pågår just nu handelspolitiska förhandlingar mellan Kina och EU.

Genom att läsa kinesiska medier så kan man enkelt se hur en av Kinas främsta målsättningar är att få bort dessa tullar. Här refererar Global Times till “källor” som uttrycker missnöje att inga framsteg gjorts på denna front.

Samma “källa” noterar även hur EU vill försäkra sig om ett stadigt flöde av sällsynta jordartsmetaller, medan ingenting har gjorts för att hantera de hinder som finns för Kinas import från EU.

För den som läser mellan raderna så vill Kina se att tullarna på elbilar försvinner, och att man får tillstånd att importera litografer från nederländska ASML för att tillverka egna sofistikerade halvledare.

Read more

Veckans nyhetsbrev kommer en dag senare än vanligt, då det har varit en hektisk vecka för mig. Och då talar jag inte om fotbolls-VM eller midsommar. Utan dels om att den första redigeringsrundan av min kommande bok om Taiwan är inskickad och klar. Om allt går enligt planerna så publiceras den i början av nästa år.

Dels har vi haft två stycken briefings i veckan - ett med Taiwans utrikesminister och ett med president William Lai. I torsdags skrev jag en längre text för Expressen om vad som sades under dessa möten.

Träffen med William Lai var mer speciell, då det var första gången som han höll en frågestund med utländska medier sedan han blev president för två år sedan. Han tog sig även tid att mingla runt bland oss medlemmar av Taiwan Foreign Correspondents’ Club efteråt:

Min bild kom med i två taiwanesiska tidningar här och här, och jag citerades även av taiwanesiska medier här.

Nu när den värsta delen av bokredigeringen är avslutad hoppas jag gradvis få mer tid att skriva i såväl olika svenska medier som på Kinamedia nyhetssida.

Nyhetsbrevet kommer fortsätta att publiceras över sommaren, men ett eller möjligtvis två avbrott på grund av resa som i så fall meddelas en vecka i förväg.

Vänligen överväg en prenumeration på Kinamedia nyhetsbrev för att enkelt hålla koll på vad som sker i Östasien även under sommaren:

Nu vidare till veckans innehåll - trevlig läsning!

1. EU SKJUTER HANDELSPOLITISKA ÅTGÄRDER MOT KINA PÅ FRAMTIDEN. Spanien träder fram som ny bromskloss för att minska EU:s handelsunderskott med och beroende av Kina.🇪🇺💰😬

2. KINAS KUSTBEVAKNINGS AGERANDE ÖSTER OM TAIWAN SES SOM VARNING OM EN TULLKARANTÄN MOT ÖN. Kina kombinerar nya metoder med ny desinformation och lovar utföra flera liknande aktioner i framtiden.🇨🇳🚢😥

3. KINAS FLOTTA HAR NORMALISERAT SIN NÄRVARO RUNT HELA TAIWAN. Tidigare omringade flottan Taiwan när något särskilt hände, nu har man konstant en handfull krigsfartyg runt ön.🪖🇹🇼⭕

4. KINA PÅ VÄG ATT HINDRA MILITÄRA SATSNINGAR I EUROPA MED SITT MONOPOL PÅ SÄLLSYNTA JORDARTSMETALLER. Har nyligen använt sin hävstång mot Japan och USA:s försvarsindustri, och kan äventyra hela EU:s upprustning genom exportkontroller.🪨🛃📉

5. KINAS INHEMSKA KONSUMTION MINSKAR FÖR FÖRSTA GÅNGEN SEDAN COVID-19 SAMTIDIGT SOM EXPORTEN SLÅR NYTT REKORD. Ny ekonomisk statistik visar på fortsatt dominans av Kinas tillverkningsindustrin trots geopolitiska spänningar.🇨🇳💸🤔

6. LÄTTNADENS SUCK I TAIWAN DÅ G7 NÄMER VIKTEN AV STATUS QUO I GEMENSAMT UTTALANDE. Taiwan tackar för uttalande i tid av geopolitisk osäkerhet, erbjuder sig samarbeta med G7 för fred och stabilitet.🌎💬🙏

7. VECKANS PODCAST. Mer om Kinas dominans av sällsynta jordartsmetaller.🎙️🪨😲

8. VECKANS BILD. Sydkorea nu rikare än Storbritannien.🇰🇷🇬🇧🔄

Share Kinamedia nyhetsbrev

1) “EU delays trade confrontation with China” (Financial Times)

-

The EU has delayed a trade confrontation with China at a summit that exposed divisions within the bloc over how to deal with cheap imports from Beijing that have eroded European industrial output and cost hundreds of thousands of jobs.

(…)

Germany, France, Italy, Poland and the Netherlands this week called for new tools that would raise tariffs and quotas and oblige companies to find alternative sources of critical inputs after China restricted exports of some rare earths used to make products such as cars and wind turbines.

However, Spain opposed any new measures, according to a government official, and Merz was more circumspect during the dinner debate. Spanish Prime Minister Pedro Sánchez told reporters when arriving at the summit that China is a “potential ally”.

-

I Kinamedia nyhetsbrev #321 i början av juni skrev jag om det handelskrig som håller på att torna upp sig mellan EU och Kina. I veckan hölls viktiga möten i Bryssel där frågan om hur unionen ska agera mot det ökade inflödet av subventionerade kinesiska varor diskuterades.

EU har nu ett handelsunderskott med Kina på en miljard euro om dagen, och är dessutom beroende av landet för flera strategiskt viktiga produkter. Men då Europeiska rådet höll möte i veckan så pratade man återigen om vikten av europeisk enighet och fortsatt dialog, snarare än att vidta faktiska åtgärder.

Flera länder - inklusive Tyskland - ska ha efterlyst nya åtgärder för att hantera problemet och upphöra med naiviteten mot Kina.

Men enligt uppgift var det denna gång Spanien - vars premiärminister Pedro Sanchez har en särskilt nära relation med Peking - som motsatte sig hårdare tag och istället pratade om Kina som en “potentiell allierad”:

En EU-diplomat kommenterade läget på följande vis: “I november pratade vi om hur situationen med Kina är ohållbar och att vi måste agera. Och nu står vi här igen, och säger samma sak”.

Andra medlemsländer ska enligt uppgift ha efterlyst en lösning där Europa först minskar sitt beroende av Kina innan tullar eller andra åtgärder vidtas, av rädsla för kinesiska hämndåtgärder. Exempelvis föreslog Finlands premiärminister att EU-kommissionen ska utforma en slags handlingsplan med skadliga beroenden av Kina samt hur dessa ska reduceras.

Mer diskussioner att vänta alltså, av allt att döma. Från svenskt perspektiv är det också intressant att notera hur Carl Bildt har dykt upp för att ifrågasätta kritiken mot Kinas ekonomiska modell med flera tweets som dessa:

Read more

Det blir ett något kortare nyhetsbrev än vanligt i dag. Jag har en hektisk vecka med färdigställande av bokredigering samt två enskilda briefings med Taiwans utrikesminister samt president.

I nästa veckas nyhetsbrev kommer ni få höra närmare om dessa briefings, som arrangerats med kort varsel i en tid av växande oro här i Taiwan. Så passa på att teckna en prenumeration, för att ta del av detta och följa utvecklingen i Östasien stort med hjälp av ett fullmatat nyhetsbrev direkt till inkorgen varje måndag:

I veckans nyhetsbrev läser ni som utlovat om Xi Jinpings besök i Nordkorea och den resa som Taiwans oppositionsledare Cheng Li-wun nyligen har gjort i USA.

Det blir även drönare, sällsynta jordartsmetaller och en ny kinesisk strategi för att hävda anspråken på vattnen runt Taiwan.

Tack för att ni läser🙏

Share Kinamedia nyhetsbrev

1. TYST OM KÄRNVAPEN UNDER MÖTE MELLAN KINA OCH NORDKOREA. Xi Jinping verkar nu acceptera nordkoreanska kärnvapen, och vad tycker egentligen Kina om att Nordkorea närmar sig Ryssland?🇰🇵☢️👌

2. TAIWANS OPPOSITIONSLEDARE MÖTS AV KALLA HANDEN I USA. Flera möten inställda på grund av KMT:s Kinapolitik och motstånd till högre försvarsutgifter i Taiwan.🇹🇼🗓️🚨

3. DEBATT OM DRÖNARE I CENTRUM FÖR ÖKAD POLARISERING I TAIWAN. Oppositionen stoppar nya medel till lovande exportindustri som dessutom kan skydda Taiwan.🚁💰🤬

4. NY UPPTRAPPNING AV KINAS AKTIVITETER KRING TAIWAN. En “särskild insats” för att uppehålla maritim lag är det senaste steget för Kinas anspråk på vattnen öster om Taiwan.🇹🇼🚢📢

5. DRAMATISKT FALL I EXPORTEN AV KINAS SÄLLSYNTA JORDARTSMETALLER TILL JAPAN. Exporten av flera kritiska mineraler har minskat med 90 procent eller helt upphört sedan årsskiftet.🇯🇵💎📉

6. VECKANS PODCAST. Fotbolls-VM på kinesiska.⚽💬💡

7. VECKANS BILD. Kostnaden för Europa om det blir krig i Taiwan.🇪🇺🪖💸

Share

1) “What was left unsaid may be biggest takeaway from Xi-Kim summit” (Japan Times)

-

Full of pageantry and gushing words about a “new chapter” in China-North Korea relations, Chinese leader Xi Jinping’s visit to Pyongyang this week for talks with leader Kim Jong Un was a celebration of ties “forged in blood.”

But there was little in terms of concrete takeaways following Xi’s first visit to North Korea in seven years, beyond the leaders’ ambiguous commitment to strengthening “strategic communication.”

What was not said publicly may have been the most important aspect of the two-day visit that wrapped up Tuesday — namely the absence of any mention of North Korea’s nuclear weapons program.

-

I förra veckans nyhetsbrev nämnde jag Xi Jinpings pågående besök i Nordkorea. Det kantades av pampig retorik om de båda ländernas gemensamma historia, samt hur de nu tillsammans “vandrar socialismens väg” och inleder ett nytt kapitel i sin relation.

Men allra viktigast var kanske vad som inte sades under mötet. Xi Jinping eller kinesiska myndigheter nämnde nämligen inte Nordkoreas kärnvapenprogram.

På förhand fanns - något fåfänga - förhoppningar om att Kina skulle försöka få den nordkoreanska regimen att överge sina kärnvapen. Men som jag även var inne på förra veckan, så tyder allting nu på att Kina har accepterat att grannen är en kärnvapennation.

Överlag så kantades detta möte av en rad förutfattade meningar från många analytiker. En vanlig föreställning är att Xi åkte till Nordkorea för att motverka Rysslands inflytande där, och se till att befästa Kinas status som ledande partner.

Men vilka bevis har vi egentligen på att Kina ser närmandet mellan Nordkorea och Ryssland som besvärande? Inte särskilt vattentäta sådana:

För Kina finns flera positiva aspekter av de två grannarnas samarbete. Minskad hungersnöd i Nordkorea och stärkt rysk förmåga på slagfälten i Ukraina, för att nämna de mest uppenbara.

Det är är förstås inte heller omöjligt att Nordkorea kan fungera som transitland för kinesisk hjälp till Rysslands militär.

Läs mer via Japan Times

2) “‘Charismatic but naive’: Taiwanese opposition KMT chief’s peacemaker pitch leaves US unimpressed” (Straits Times)

-

But what may have stung is that a scheduled meeting at the White House with officials in the National Security Council did not pan out either.

Taiwanese media covering her trip said the location was changed from the White House to the Washington headquarters of the American Institute in Taiwan, which is the de facto US embassy in Taipei. And then it was reportedly called off for reasons that have not been made public. KMT maintains that Cheng met US officials “confidentially”.

(…)

Several other lawmakers reportedly refused to meet her because of the way she has used KMT’s legislative majority to considerably pare Taiwan’s defence budget. Sullivan, in February, had accused the KMT of “short-changing Taiwan’s defence to kowtow to the CCP (Chinese Communist Party)” and warned that it was “playing with fire”.

-

En annan omskriven resa som avslutade i veckan var den taiwanesiska oppositionsledaren Cheng Li-wuns två veckor långa besök i USA. Cheng har gjort sig känd som en av KMT:s mest pro-kinesiska partiordförande på länge, vilket hon visade med besked under sitt möte med Xi Jinping i Kina — se mer i nyhetsbrev #314.

Förutom att närma sig Kina i retorik, så har KMT under Cheng Li-wuns ledning även försenat och minskat en extrabudget för Taiwans försvar. Givet detta så verkade det svårt för Cheng att få till stånd de möten som hon var ute efter i USA.

Read more

I veckan var det årsdag för massakern vid Himmelska fridens torg. Denna tragiska händelse riskerar snart bli helt bortglömd. Eller? Läs mer om detta i veckans nyhetsbrev.

Själv var jag med och talade om minnet av massakern i nyhetsmorgon i TV4. Då jag inte hittar någon länk till inslaget så får ni hålla till godo med en bild:

Den senaste tidens pärlband av högprofilerade statsbesök fortsätter, då Xi Jinping tidigare i dag landade i Nordkorea för att träffa Kim Jong Un. Dessutom är partiledaren för Taiwans största oppositionsparti just nu och reser runt i USA, vilket jag kommer skriva närmare om i nästa veckas nyhetsbrev.

Överväg en prenumeration på Kinamedia nyhetsbrev för att följa med i såväl minnesdagar som viktiga politiska toppmöten genom en fullmatad uppdatering direkt till inkorgen varje måndag:

Nu vidare till veckans innehåll - trevlig läsning!

Share Kinamedia nyhetsbrev

1. XI JINPING LANDAR I NORDKOREA FÖR FÖRSTA GÅNGEN PÅ SJU ÅR. Vill förbättra samarbetet med Kim Jong Un men måste nu tävla med Ryssland om inflytande i ett allt rikare och starkare Nordkorea.🇨🇳🤝🇰🇵

2. DRASTISK MINSKNING I KINAS EXPORT AV SÄLLSYNTA JORDARTSMETALLER TILL JAPAN. Oro bland japanska företagsledare då export av viktiga metaller minskat med 90 procent eller helt uteblivit sedan årsskiftet.🇯🇵💎📉

3. KINA SVARTLISTAR FYRA PARLAMENTARIKER FRÅN NYA ZEELAND SOM BESÖKTE TAIWAN. I tydligt försök att avskräcka andra parlamentariker från att besöka Taiwan kräver Kina även en ursäkt från de fyra.🇳🇿🏛️⛔

4. VARNINGAR FRÅN TAIWAN DÅ KINA UTVISAR JOURNALIST FÖR INTERVJU MED PRESIDENT. Reporter från New York Times tvingas lämna Kina för intervju som kollega gjort, i ännu en varningssignal mot utländska medier.✍🏻🇨🇳✋

5. SÅ BEVARAS MINNET AV MASSAKERN VID HIMMELSKA FRIDENS TORG UTANFÖR KINA. Nytt material tillkommer varje år för att sedan sparas och sprida på digital väg.🕯️💻💭

6. VARFÖR LYCKAS INTE KINA TA SIG TILL FOTBOLLS-VM? Trots fler lag från Asien så är man långt från att kvalificera sig, medan den inhemska ligan är en stor röra av korruption och uppgjorda matcher.🇨🇳⚽👎

7. VECKANS PODCAST. Om min nya rapport om japansk säkerhetspolitik.🇯🇵🪖🎙️

8. VECKANS BILD. Ingen större längtan efter barn i Kina.👶🏻📉🥺

1) “‘A special sense of closeness’: China’s Xi vows stronger ties with North Korea in rare visit” (France 24)

-

China will not swerve from its commitment ​to safeguarding common interests with North Korea or waver in its support for Kim Jong Un, President Xi Jinping told the North’s leader on Monday during a rare Pyongyang summit.

The neighbours should strengthen strategic ties and firmly protect their sovereignty, security, and development interests Xi told Kim, an official Chinese summary of the meeting showed, as Beijing looks to draw Pyongyang closer. Xi’s two-day ​visit, his first in ‌seven years to China’s reclusive neighbour, comes at a time when its economy, strengthened by growing trade and military ties to Russia, could boost ⁠Kim’s confidence in talks.

“I am deeply pleased and also feel a special sense of closeness,” Xi told Kim on his first international trip this year.

-

Xi Jinping landade tidigare i dag (måndag) i Nordkorea för första gången på sju år, för att träffa landets diktator Kim Jong Un.

Mycket har skrivits inför mötet - allt från hur Kina nu tvingas tävla med Ryssland om inflytande, till hur Nordkorea och Kim har stärkt sin ekonomi och position genom att spela ut de två grannländerna mot varandra och dra nytta av kriget i Ukraina.

Delade meningar råder bland analytiker huruvida och till vilken grad Xi kommer försöka få Kim att starta samtal med omvärlden för kärnvapennedrustning. Officiellt vill Kina att Nordkorea ska överge sina kärnvapen, men i realiteten har man hjälpt landet att bygga upp sin arsenal.

Nu försvåras eventuella påtryckningar för att få Nordkorea att nedrusta av att Ryssland accepterar landets kärnvapen, vilket minskar Kina hävstång:

Under sin första dag i Nordkorea pratade inte Xi om kärnvapen, utan om hur han känner en särskild närhet till just Nordkorea samt vikten av att de båda länderna stärker samarbetet och tillsammans slår vakt om sina säkerhetspolitiska intressen.

Read more

I veckan publicerade tankesmedjan Frivärld en elva sidor lång rapport av mig, om Japans säkerhetspolitiska förändringar och nysatsningar på militären.

Rapporten heter “Japans säkerhetspolitiska uppvaknande” och är baserad på ett dussintal intervjuer som jag genomförde i Tokyo i december i fjol. Den innehåller citat inifrån ministerierna samt från parlamentariker, pensionerade befälhavare och en rad akademiker eller andra personer från civilsamhället.

Förändringarna i Japan drivs främst på av det växande hotet från Kina. Just som förklaras i rapporten, så kan ni även se av artiklarna i veckans nyhetsbrev hur Japan blir alltmer aktivt i allt från försvaret av Taiwan till att närma sig Europa för att motverka samarbetet mellan Kina och Ryssland.

Kina, Japan, Taiwan, Korea och Filippinerna. Regionens säkerhetspolitik blir alltmer sammanflätad i takt med att USA drar sig tillbaka från Asien. Överväg en prenumeration på Kinamedia nyhetsbrev för att följa dessa skeenden genom en utförlig uppdatering direkt till inkorgen varje måndag:

Vid sidan av geopolitik skildras även ekonomi och handel regelbundet, vilket ni även märker av i veckans nyhetsbrev.

Nytt från och med denna vecka är att jag börjar markera med genomskinlig färg i texten som klipps in från respektive artikel, för att framhäva särskilt viktiga delar.

Nu vidare till veckans innehåll - trevlig läsning!

1. NEDTONAD KRITIK MOT KINA FRÅN USA PÅ ÅRLIGT ASIATISKT SÄKERHETSFORUM. Försvarsminister Pete Hegseth nämner vare sig Taiwan eller Kinas framfart i Sydkinesiska havet vid årets Shangri-la Dialogue i Singapore.🇺🇸💬🧐

2. KINA OCH EU ALLT NÄRMARE HANDELSKRIG. Topptjänstemän inom EU allt mer uttalade i nödvändigheten att motverka beroendet av kinesiska importvaror; Kina med hämndåtgärder om så sker.🇨🇳⚔️🇪🇺

3. ALLT VÄRRE SITUATION FÖR KINAS TILLVERKARE AV SOLPANELER. Konkurser oundvikliga då tillverkningskapaciteten har ökat samtidigt som efterfrågan i Kina minskar och västvärlden inför handelshinder.☀️🔋💸

4. JAPANS MILITÄR SKICKAR FÖRSTA BEFÄLHAVARE TILL NATO-KONTOR I UKRAINA. Fyra befälhavare ska medverka i Natos koordinering av utrustning och utbildning till Ukraina, samtidigt som Japan finansierar utrustning till den ukrainska militären via Nato-initiativ.🇯🇵🪖🇺🇦

5. JAPAN OCH FILIPPINERNA UPPGRADERAR BILATERAL RELATION OCH UPPGER SIG VARA REDO FÖR ATT DRAS IN I KONFLIKT OM TAIWAN. Filippinernas president på statsbesök i Filippinerna, vars försvarsminister berömmer Japan som ett föredöme vid Shangri-la Dialogue.🇯🇵🤝🇵🇭

6. KINAS INLÅSNING OCH FÖRTRYCK AV UIGURER FORTSÄTTER. Trots tystnad så fortgår inlåsningen av etniska minoriteter i Xinjiang, medan förtrycket övergår i en ny fas med fokus på övervakning och utradering av uigurisk kultur.🇨🇳☪️👮

7. VECKANS PODCAST. Försvar av Taiwan genom “Hellscape”.🇹🇼🚁🚀

8. VECKANS BILD. Taiwan nu världens femte största börsmarknad.🇹🇼💰📈

1) “Hegseth tempers China criticism at Asia forum” (Politico)

-

Defense Secretary Pete Hegseth on Saturday delivered the message to Asia that he’s been preaching to European allies, framing the relationship in more transactional terms while sidestepping the biggest military flashpoint in the region.

He called for “drama-free” ties in a major policy speech to Asian officials that made no mention of Taiwan, a rare omission for a Defense secretary about the self-governing island that China claims as its own. He instead called for Washington and Beijing to have a relationship “based on fairness and reciprocity.”

The speech at the Shangri-La Dialogue reinforced what Hegseth told European countries: Those who spend big on defense will be rewarded with a fast-track for weapons sales. But what he didn’t say was almost more telling. The silence on China’s menacing efforts in the South China Sea and Taiwan — the most contentious issue in the region — was a dramatic aboutface from years of precedent.

-

I veckan hölls den årliga säkerhetspolitiska konferensen Shangri-la Dialogue i Singapore. Kinas försvarsminister närvarade inte, så öron och ögon var främst på USA:s dito Pete Hegseth.

Förvisso sade Hegseth att “ingen hegemon” ska tillåts dominera i Asien, vilket kan ses som en referens till Kina. Men talet har dragit desto mer uppmärksamhet för vad Hegseth inte sade:

Tonen var helt annorlunda från hans tal vid samma konferens i fjol, då Hegseth refererade till Kina som “kommunistkina” och varnade för att en invasion av Taiwan skulle få förödande konsekvenser.

I år nämnde Hegseth vare sig Taiwan eller Kinas aktiviteter i Sydkinesiska havet. Tvärtom Donald Trumps handelskrig och tidigare retorik om Kina som en rival, så framhöll Hegseth även hur relationen mellan USA och Kina nu är bättre på länge:

Desto tydligare var Hegseth när det gällde USA:s allierade i Asien. I en uppmaning som påminner om den mot Europa, så sade att han eran då USA subventionerar försvaret för rika länder nu har nått sitt slut. Dessa allierade manades nu istället att satsa 3,5 procent av sitt BNP på försvaret.

Förvisso berömde Hegseth de satsningar som gjorts i Japan, Sydkorea och Filippinerna. Men detta kom med brasklappen att mer måste göras, och sker samtidigt som USA har pausat ett stort vapenpaket till Taiwan vilket av allt att döma sker för att undvika reta upp Kina.

Sammantaget leder detta till tvivel bakom kulisserna, vilket beskrivs i artikeln. Japans försvarsminister Kouzumi Shinjiro sade rakt ut i Singapore att vissa länder nu kan underskatta USA:s åtaganden i regionen, och bad Hegseth att bekräfta dessa.

Läs mer via Politico

2) “Europe Is Edging Closer to a Trade War With China. Here’s Why.” (New York Times)

-

Kaja Kallas, the top European Union diplomat, recently suggested that ending the continent’s dependence on China was like trying to cure a disease. “Chemotherapy” might be needed, she said, and it was likely to be painful.

The comments were an example of the tone Europe is increasingly taking on China, the second-largest goods trading partner for the 27-nation European Union, after the United States.

As Beijing adopts more aggressive trade policies and as imports from China into Europe soar, European leaders and companies are fretting over their reliance on Chinese products — and debating how to pull back. With China only growing more dominant in manufacturing, Europe sees an existential threat to its own industries.

-

Inom EU växer oron för och försöken att göra någonting åt den växande mängden kinesiska importvaror, som urholkar europeiska industrier och ökar kontinentens beroende av Kina.

Intervjuade ordföranden för en tankesmedja i Bryssel beskriver tonen som “panikartad” och menar att det finns en känsla av fara samt “nära förestående industriell kollaps” i Europa.

Read more

Ännu en vecka, ännu ett toppmöte i Peking. För några dagar sedan skrev jag artikeln “Putin fick inte det han hoppades av Xi Jinping” i Expressen, där ni kan läsa närmare om Putins besök i Kina.

I förra veckans nyhetsbrev, som ligger utanför betalväggen, så kan ni läsa om mötet mellan Xi Jinping och Donald Trump. På Kinamedia nyhetssida sammanfattade jag dessutom utkomsten från båda mötena tillsammans.

Som ni kan se i veckans nyhetsbrev så har det blivit en hel del diplomatiska efterspel i kölvattnet av dessa möten. För att fortsätta följa det diplomatiska spelet, vänligen överväg en prenumeration på Kinamedia nyhetsbrev:

Då följer du enkelt utvecklingen i denna del av världen, utan att behöva plåga dig genom en rad olika medier och flöden. Och så stödjer du Sveriges största nyhetsbrev om Kina, förstås.

Tack på förhand och trevlig läsning!

1. USA “PAUSAR” VAPENAFFÄRER MED TAIWAN. Beror enligt marinminister på kriget i Iran; enligt andra handlar det om att blidka Kina.🪖💰⏸️

2. TRUMP UPPREPAR SIN AVSIKT ATT PRATA MED TAIWANS PRESIDENT PÅ TELEFON. Vore första gången sedan 1979 som de två ländernas ledare talar direkt med varandra; Kina motsätter ett sådant samtal.🇺🇸☎️🇹🇼

3. XI KRITISERAR JAPANS PRESIDENT FÖR “ÅTERMILITARISERING” I MÖTE MED TRUMP. Ska ha varit “högljudd och frispråkig” i sin kritik, som överraskade många amerikanska tjänstemän.🇨🇳🤬🇯🇵

4. STORA SKILLNADER DÅ XI FÖRST MÖTER TRUMP OCH SEDAN PUTIN. Koreografin var likartad men substansen helt annorlunda då Kina på kort tid tog emot USA och Rysslands ledare.🤝⚖️💡

5. KINA HAR UTBILDAT RYSKA SOLDATER SOM NU STRIDER I UKRAINA. Drönare fokus i utbildningen som skedde enligt avtal från förra sommaren, och stärker Kinas inblandning i kriget i Europa.🇷🇺🪖🎓

6. TAIWANESISK FÖRFATTARE VINNER ETT AV VÄRLDENS STÖRSTA LITTERATURPRISER. International Booker Prize går för första gången till en bok på kinesiska, men Taiwan Travelogue är förbjuden i Kina.🇹🇼📖🏆

7. VECKANS PODCAST. På djupet om mötet mellan Xi och Trump.👥📝🎙️

8. VECKANS BILD. Det bor nu fler utlänningar i Taiwan än i Kina.📦🇹🇼👌

1) “US arms sales to Taiwan on ‘pause’ due to Iran war, acting Navy chief says” (Nikkei Asia)

-

American arms sales to Taiwan are on “pause” due to the Iran war, the acting secretary of the U.S. Navy told a congressional hearing, stirring fresh questions about the prospects for approving the next package for Taipei.

U.S. media outlets reported that Acting Secretary Hung Cao was asked Thursday about delayed approval of a $14 billion sale, which would follow a roughly $11 billion packagePresident Donald Trump approved for Taiwan late last year.

“Right now we’re doing a pause in order to make sure we have the munitions we need for Epic Fury -- which we have plenty,” he was quoted as saying, referring to the U.S. administration’s name for its military operation against Iran. “But, we’re just making sure we have everything, then the foreign military sales will continue when the administration deems necessary.”

-

I förra veckans nyhetsbrev och för Expressen skrev jag närmare om Donald Trumps uttalande att använda vapenaffärer till Taiwan som ett förhandlingskort med Kina. I en utfrågning i kongressen i veckan sade USA:s tillförordnade marinminister Hung Cao att vapenförsäljningen till Taiwan nu pausas.

Enligt Cao berodde detta på att man vill försäkra sig om att man har nog med ammunition för kriget i Iran. Samtidigt gjorde han även det något motstridiga tillägget att USA minsann har gott om ammunition.

Nedan kan ni se uttalandena från marinministern som gett upphov till en rad olika tolkningar:

En av tolkningarna är, givetvis, att USA gör detta för att blidka Kina. Tjänstemän från krigsministeriet håller nu på att förbereda en resa till Kina, som i sin tur ska beredda vägen för ett besök av krigsminister Pete Hegseth.

Enligt uppgift villkorar Kina nu detta med att USA först fattar beslut om det vapenpaket värt 130 miljarder kronor som Trump ännu inte har undertecknat:

Om så vore fallet så kan vi räkna med att Kina även kommer använda detta vapenpaket som villkor för att Xi Jinping ska besöka USA i september.

Read more

Som jag aviserade förra veckan så blir detta en specialupplaga av Kinamedia nyhetsbrev. Snarare än att bara referera mötet mellan Xi Jinping och Donald Trump, så utgör även frågor från er läsare en viktig del av innehållet.

Det var roligt att se ett stort intresse och många frågor. Innan vi går med att svara på dem, så tänkte jag ändå göra en kort summering av de viktigaste punkterna kring förra veckans toppmöte.

Inför mötet - som ägde rum torsdag och fredag - skrev jag artikeln “Försvagad Trump möter Xi Jinping i Kina” för Expressen, om maktbalansen inför mötet och oron kring eftergifter gällande Taiwan.

Jag var även med i TV4 och pratade om samma ämne, efter att Taiwan kommit upp redan under det första mötet mellan Xi och Trump:

Vid sidan av Kinas sedvanliga hot om Taiwan, så var bristen på konkreta resultat eller ens insikt om diskussionerna slående under toppmötets gång.

Uttalandena från de båda sidorna var relativt standard. Det hölls ingen presskonferens där frågor kunde ställas - och då Trump ändå fick frågor om Taiwan av reportrar så svarade han inte, trots att han annars är väldigt pratglad inför pressen.

Vi fick dock höra att Kina skulle köpa ett par hundra Boeing-plan. Även om USA försöker framhålla detta som en seger, så var antalet mindre än vad många hoppades på. Boeings aktie föll med drygt 8 procent på två dagar efter beskedet:

Många må ha dragit en lättnadens suck efter att Trump lämnat Kina utan att nämna Taiwan. Men som en klok analytiker här i Taiwan sade, så skulle han aldrig ha meddelat några eftergifter kring Taiwan på kinesisk mark. Det skulle ha sett för illa ut, även för Trump.

Eftergifterna kom istället nästan direkt efter att han lyfte.

I en artikel för Expressen i går med den talande rubriken “Trump säljer ut Taiwan”, så skrev jag närmare om hur Trump som första amerikanska president någonsin nu talar om vapenförsäljningen till Taiwan som ett förhandlingskort.

Detta skedde dels på Airforce One, dels i en intervju med Fox News som visserligen spelades in i Kina men sändes först efter att Trump lämnat landet.

I samma intervju motsatte han sig också öppet taiwanesisk självständighet, och sade att han inte är ute efter att resa 1 500 mil till Taiwan för att kriga för landet. Se hans kommentarer om Taiwan nedan, från cirka tre minuter in i klippet:

Ni kan alltså läsa min analys om dessa eftergifter i gårdagens artikel för Expressen. Vad som är förvånansvärt är hur lite Trump verkar ha fått i utbyte för denna helomvändning kring Taiwan.

Vid sidan av Boeing-planen så ska Kina även köpa jordbruksprodukter och ge licenser till några hundra amerikanska slakthus. Se nedan e lista från Vita husets hemsida över de ekonomiska överenskommelser som ingicks under mötet:

Detta är inte direkt några häpnadsväckande avtal. Vid sidan av dessa så ska det enligt Vita huset även instiftas en “Board of Trade” och en “Board of Investment” för att underlätta handel och investeringar mellan de båda länderna.

Detta är i sig besynnerligt. Ett av Trumps främsta budskap under valkampanjen var ju hur Kina utnyttjar USA ekonomiskt, och hur den amerikanska ekonomin måste lösgöra sig från den kinesiska. Vad ligger då bakom det faktum att Trump nu verkar vilja vara bästis med Xi, och utöka det ekonomiska samarbetet med Kina?

Inför toppmötet publicerade New York Times artikeln “Trump’s Shrinking Ambitions on China” som diskuterade just denna fråga. Texten påminner om hur USA tvingades backa i handelskriget i fjol, efter att Kina använt sitt monopol på sällsynta jordartsmetaller som ett handelspolitiskt vapen.

Den första punkten i ovanstående lista från Vita huset gäller just sällsynta jordartsmetaller. Möjligen används detta fortsatt som en hävstång av Kina, tillsammans med situationen i Iran.

Vad gäller Iran så verkar USA dock inte ha fått mer än ett uttalande från Kina om att man motsätter sig iranska kärnvapen och vill att Hormuz-sundet ska öppna. Alltså en upprepning av samma hållning som Kina hade redan innan mötet.

Då är förstås Trumps uttalanden om Taiwan desto mer värdefulla. Som jag skrev för Expressen i går, så har Kinas statliga medier och tjänstemän redan börjat använda dem i propagandasyfte. Dessutom har Trumps retorik redan nu börjat påverka taiwanesisk politik, inför lokalvalen här i november:

Förra veckans toppmöte var det första av upp till fyra möten som ska ske mellan Xi Jinping och Donald Trump i år. Nästa möte äger sannolikt rum den 14 september, eftersom Trump förra veckan bjöd in Xi att besöka USA detta datum.

Kanske är det därför som inte särskilt mycket konkret materialiserades förra veckan. Kina har nu en fortsatt hållhake på Trump. Det är enkelt att se Xi villkora sitt besök i USA med att inga nya vapenavtal med Taiwan undertecknas.

Givetvis har otaliga analyser kring såväl toppmötet som Taiwanfrågan skrivits sedan förra veckan. Om ni bara ska läsa en, så rekommenderar jag “Trump’s dangerous Taiwan gamble” av Brookings Institution.

Nu vidare till de frågor som ni läsare har skickat in de senaste dagarna!

Läsarfrågor

Tack så mycket för alla era frågor! Några av dem består av flera frågor snarare än en. Det är helt OK, och jag ska försöka ge ett så utförligt svar som möjligt utan att bli långrandig.

Se frågor och svar nedan i slumpvis ordning. En del frågor är lätt redigerade för att de ska bli enklare att läsa.

1 - Fråga från Dan Landsten:

Ses Trumps besök som kommunistpartiets största chans att förena Taiwan med fastlandet, med militär kraft om så krävs? Underförstått; Trump väljer att avstå från att hjälpa Taiwan.

Taiwans regering budgeterade nyligen 230 miljarder kronor till att stärka upp försvaret, hinner de rusta upp, t. ex med sjödrönare?. Vilka asiatiska länder kan tänkas välja att stödja Taiwan militärt vid öppen konflikt?

Denna fråga ställdes just innan Donald Trumps uttalanden om vapenaffärer som förhandlingskort och taiwanesisk självständighet. Som svar på frågans första del kan jag därför bara konstatera att Trump enligt sina kommentarer i intervjun med Fox News ger vid handen en stor tvekan att hjälpa Taiwan militärt.

Trumps besök ses sannolikt av Kina som en god möjlighet att öka chanserna att lägga beslag på Taiwan. Särskilt så här i efterhand. Dock inte nödvändigtvis med militär kraft. Snarare skulle jag säga att Trumps agerande ger Kina en ökad chans att ta kontroll över Taiwan på samma vis som med Hongkong, det vill säga genom ekonomiskt och politiskt inflytande.

Som hintas i den inklistrade tweeten från Yang Shuang-kun ovan, så gynnar Trumps kommentarer den pro-kinesiska oppositionen här i Taiwan. Vi har ett lokalval senare i år, och ett presidentval i januari 2028. Oppositionen kan peka på ett sviktande amerikanskt stöd för att övertyga väljarna om nödvändigheten att närma sig Kina.

Den särskilda extrabudget som nyligen antogs har debatterats länge. Regeringen föreslog drygt 370 miljarder kronor, men oppositionen använde sin majoritet i parlamentet för att skära ned budgeten kraftigt.

Pengarna räcker nu till de vapeninköp som planeras från USA, förutsatt att Trump godkänner försäljningen. Dessvärre uteblir de storsatsningar som regeringen vill gör på den inhemska försvarsindustrin.

Japan, Filippinerna och Australien kan tänkas stödja Taiwan militärt på olika vis vid en kinesisk attack. Sydkorea är gränsfall, men kommer fokusera på att hålla Nordkorea stången i ett sådant scenario.

Dock är det oerhört viktigt att påpeka hur inget av dessa länder kan förväntas ställa upp för Taiwan militärt, om stödet från USA uteblir. Trumps kommentarer urholkar därmed avskräckningen inte endast genom att skapa tvivel kring det amerikanska stödet, utan även grannländernas.

Share

2 - Fråga från Elias Ek:

Kan inte Sverige och Europa börja sälja vapen till Taiwan?

Jo, det kan de rent tekniskt. Det skedde faktiskt fram till tidigt 1990-tal, men efter Kinas reaktioner mot framför allt Nederländerna och Frankrike så avslutades sådana vapenaffärer. Ingen i Europa har vågat sälja nya vapen till Taiwan sedan dess.

I Kinamedia nyhetsbrev #296 i början av december, så skrev jag närmare om denna fråga med en rapport från European Council of Foreign Relations som utgångspunkt. Där rekommenderas överföring av teknologi inom försvarsindustrin och produkter med dubbla användningsområden som en av de främsta åtgärderna Europa kan vidta för att avskräcka Kina från att attackera Taiwan.

Rapporten framhåller även att det inte heller finns några EU-förbud om generellt försvarspolitiskt samarbete med Taiwan, men att europeiska regeringar undviker även detta av rädsla för kinesiska straffåtgärder.

En viss uppluckring kan dock märkas. Storbritanniens regering gav 2022 licenser till brittiska företag att utvidga exporten av komponenter och teknologi till taiwanesiska ubåtar. Tyskland godkände 2024 export av radarsystem till Taiwans fregatter, och året därpå även motorer till landets ubåtsprogram.

Liberalernas riksdagsledamot och utrikespolitiska talesperson Joar Forssell föreslog våren 2023 att Sverige bör sälja alla vapen till Taiwan som landet vill köpa, inklusive stridsflygplan.

Det är alltså inget strikt förbud som ligger bakom att Europa inte säljer vapen till Taiwan. Det handlar främst om rädsla för kinesiska repressalier. Vilket förstås får det att framstå som ynkligt när europeiska politiker kritiserar Trump för att hålla inne med vapenförsäljnigen till Taiwan.

Subscribe now

3 - Fråga från Lennart Mörner:

1. Kina meddelar att det är viktigt att Hormuzsundet är öppet för trafik. Menar man allvar och vilken förmåga har man att pressa Iran till det?

2. Har mötet med USA (och nån typ av ”deal”) ökat risken för Taiwan? Är risken militär invasion, ekonomisk utpressning, politisk förändring i Taiwan?

3. Blir Europa ännu mer beroende respektive närmar sig Kina pga mötet USA-Kina?

Det är svårt att veta vad Kina menar då man säger att Hormuz-sundet ska öppna igen. Hur, och till vilket pris? Som jag skrev för Affärsvärlden så tjänar man även på det av flera anledningar.

Liksom med Ryssland, så vill inte Kina heller se Irans ledarskap lämna pågående krig försvagade.

Den andra frågan har jag redan behandlat ovan. Jag kan tillägga en paradox, nämligen att detta minskar risken för invasion?

Den tredje frågan är prekär. Det fanns en tendens och tecken på att Europa skulle agera mot Kina. Men detta blir svårare nu, då USA visar sig opålitligt.

Det pågår alltid en dragkamp i Europa mellan olika aktörer som vill se närmare respektive mindre utbrett samarbete med Kina. Paradoxalt nog så har Trump kommit att gynna den sida som vill närmar sig Kina, då USA blir en alltmer opålitlig partner.

Share Kinamedia nyhetsbrev

4 - Fråga från Susanne Berger:

Hur kan Xi Jinping vara så bekväm med att förödmjuka president Trump offentligt på ett relativt öppet vis, till exempel genom att ge honom en ”barnstol” bredvid sin egen större och högre stol? Vem är hans huvudsakliga publik? Och tror du att Trump förstod att han bokstavligen sattes på plats?

Var ser du som den allvarligaste effekten av att USA:s regering har minskat utrymmet för professionella diplomater och inte rådgivit med erfarna Kina-experter innan just detta besök - vad var det som stack ut för dig?

Hur kan och bör Europa reagera?

Frågan syftar på när de båda ledarna satte sig ned framför kamerorna i samband med deras möte i Zhonghnanhai, det bostadskomplex där Kinas högsta ledare lever och verkar. Som ni kan se av videon nedan, så är Xi Jinpings stolsdyna hög, hård och fast. Trumps däremot är låg och mjuk, vilket gör att han måste röra sig obekvämt:

Detta är en typisk härskarteknik inom kinesisk politik, där framtoning och signalpolitik spelar stor roll. Varför reagerade inte Donald Trump? Många minns säkert då han i realtid skällde ut FN efter noter i fjol för projektor och rulltrappa, i ett tal inför organisationens generalförsamling.

Att han inte regerade på stolen kan ha två anledningar. Antingen så märkte han det inte, eller så kände han att det kunde påverka mötet negativt. Trump var ju på förhand inställd på att skälla ut FN. När det kommer till Kina och Xi Jinping, så var han snarare i behov av god stämning på grund av sin försvagade position.

Den allvarligaste effekten av att erfarna, professionella diplomater har fått stryka på foten i Trumps regering, är utan tvekan uttalandena om Taiwan. Det hade aldrig skett under Joe Bidens ledning, och säkerhet inte heller under Trumps första presidentskap.

Europa bör enligt min mening försöka minska beroendet av både USA och Kina. man behöver inte rusa rakt in i armarna på Kina, bara för att Trump är auktoritär och opålitlig. Utvidga samarbetet inom unionen, med Japan, Kanada och Australien. För att bara nämna några alternativ.

Dessutom, visa ökat stöd för Taiwan och Ukraina!

Share

5 - Fråga från Dan Fahrman:

Jag förstår inte varför är det så fruktansvärt viktigt för Xi Jinping att inkorporera Taiwan i Folkrepubliken Kina. En militär blockad eller rent av anfall skulle ju frysa ute Kina från ännu mer teknologi och handel med ”väst”.

Om jag vore Xi skulle jag bry mig mindre om Taiwan och stärka banden tilll EU och USA och skippa samarbete med lyd/skurstaterna Ryssland och Iran.

Jag förstår bara inte vad Xi håller på med. Är det långsinthet? Hur kan han släppa in Putin direkt efter Trump för att stärka samarbetet ? Putin har ju inget att erbjuda Kina i mina ögon.

Här är det viktigt att förstå hur många auktoritära ledare inte har samma tankemönster vi förväntar oss. Exempelvis var det få som trodde att Putin skulle attackera Ukraina, på grund av sanktioner och andra ekonomiska kostnader detta skulle innebär. Men han gjorde det ändå, eftersom det geopolitiska narrativet var viktigare.

En liknande förklaring kan appliceras på Xi Jinping och Taiwan. Dels handlar det om att rättfärdiga maktmonopolet med andra argument än de ekonomiska, i en tid då tillväxten minskar. Bara kommunistpartiet kan stå upp emot väst och åtgärda historiska oförätter som Taiwan, är narrativet.

Dels handlar det om personlig prestige för Xi Jinping. Genom att bli den ledare som “återförenar” Taiwan med moderlandet, så säkras han plats i historieböckerna bredvid Mao Zedong och Deng Xiaoping. Något som inte kan åstadkommas lika enkelt genom handel och teknologisk utveckling.

Det kinesiska ledarskap drivs vidare av en ideologi som bygger på att det USA-ledda internationella systemet är orättvist, liksom att de regler och standarder som satts upp av USA missgynnar Kina. Därför vill man ersätta det med sina egna definitioner och värderingar.

Ryssland är den kanske allra viktigaste samarbetspartnern i att motsätta sig och förändra den rådande västerländska världsordningen. Det är alltså från ett ideologiskt perspektiv, snarare än ett ekonomiskt eller teknologiskt, som vi måste se Xis omtanke om relationen med Putin.

6 - Fråga från Bo Arrhen:

Hur mycket uppskattas Kina subventionera sin exportindustri, och framförallt sin bilindustri ? Får och har bolag i väst verklig möjlighet att vinna upphandlingar i Kina? Hur lyckas Shein och Temu fortsätta leverera till Europa?

Kinas subventioner av exportindustrin är en bred fråga som ofta är komplicerad att räkna på. Det innefattar ju så många olika utgifter. Bidrag, skatteförmåner, förmånliga banklån, subventionerad energi, billig eller gratis mark och industriparker kan alla ses som subventioner även om alla inte traditionellt benämns som sådana.

I min rapport “Kina vill dominera Europas gröna marknader” för tankesmedjan EPHI i fjol så citerar jag en uppgift från forskningsgruppen Rhodium Group: Kina subventionerar företag inom högteknologiska sektorer med belopp som motsvarar 4,5 procent av deras intäkter, jämfört med ett genomsnitt på 0,69 procent inom OECD.

Men då räknas endast “konventionella industripolitiska verktyg” med, och inte hela det statligt kontrollerade finanssystemet. I samma rapport finns även en siffra gällande just elbilar och laddhybrider: enligt konsultbolaget AlixPartners så subventionerade Kina denna sektor med cirka 550 miljarder kronor 2016-2022.

Västerländska företag kan i teorin vinna upphandlingar i Kina. Men de gör det väldigt sällan, och detta är ett av deras största klagomål i enkäter från olika handelskammare och organisationer. Om du är ett västerländskt företag kan du dessutom glömma att vinna upphandlingar inom de många sektorer som numera klassas som “strategiska”.

Det har blivit dyrare och långsammare att handla via Temu och Shein i Europa. Detta försöker man förstås att motverkar genom att vara ännu billigare. Vi får se hur långt det räcker.

Leave a comment

7 - Fråga från Janne A:

Det vore intressant att veta mer om hur folk, framförallt ungdomar, finner delaktighet och utvecklingsmöjligheter i landet nu? Har en bekant, som varit volontär som engelsklärare, mer ruralt i Kina. Han beskriver mycket starka klasshiearkier, i stort omöjliga att bryta sig ur. Finns en stark framtidstro, förtroende till ”makten”?

Ytterligare en fråga, hur har skuldsituationen utvecklats för Kina, kineserna? Det har varit rätt tyst om bostadskris och konkurser.

Framför kinesiska ungdomar känner sig pressade just nu vad gäller utvecklingsmöjligheter. Kinas tillväxt var stark i flera årtionden. Men nu har ekonmin redan blivit så stor att tillväxten måste minska, samtidigt som regimen i ökad utsträckning prioriterar nationell säkerhet framför tillväxtsiffror.

Detta gör det svårt för yngre att göra framsteg som sina föräldrar. Ungdomsarbetslösheten i Kina ligger nu på omkring 17 procent, och det inkluderar många som har tagit universitetsexamen. Då ska tilläggas att denna siffra var ännu högre för ett par sedan, innan man ändrade mätmetoderna för att den skulle minska.

Fastighetsbubblan har minskat konsumtionen och ökat ojämlikheten i Kinas ekonomi. Ökat fokus på exportsektor och automatiserade fabriker gör att statens investeringar inte skapar lika många jobb som tidigare. Det är av allt att döma inte lätt att vara ung i Kina i dag - även om det förstås är bättre än på Mao Zedongs tid.

Skuldkrisen fortsätter i det tysta, och är en stor anledning till att konsumtionen nu minskar. Tiotals miljoner kineser har bostadslån på mer äv vad deras fastigheter är värda, eller fick i värsta fall inte de fastigheter som de betalade för. Detta är ett sänke för hela ekonomi, och likaledes en anledning till att Kina nu satsar hårt på tillväxt genom tillverkning och export.

Författaren Frank Dikötter beskrev i en av sin böcker Kina som ett land där staten är rik, men invånarna fattiga. Det tycker jag sammanfattar den nuvarande ekonomiska situationen i landet på ett bra vis.

Share Kinamedia nyhetsbrev

Tack för era frågor! Jag fick förvisso fler frågor om just Taiwan, men tog inte med alla eftersom svaret skulle ha blivit snarlikt.

Väldigt roligt med så många frågor i vitt skilda ämnen. Jag hoppas kunna göra detta igen i framtiden när det blir aktuellt. Varför inte i samband med den 14 september, då Xi Jinping besöker USA?

Veckans nyhetsbrev ligger utanför betalväggen och är gratis för alla att läsa. Överväg gärna en prenumeration på Kinamedia nyhetsbrev för att få en matig uppdatering om Kina och Östasien direkt till din inkorg varje måndag:

Stort tack till alla som har läst hela vägen hit. Och ett ännu större tack om ni delar detta nyhetsbrev med vänner och bekanta:

Allt gott,

// Jojje Olsson, redaktör för Kinamedia

Måndagens nyhetsbrev skulle i vilket fall som helst ha handlat mest om toppmötet mellan Xi Jinping och Donald Trump. Därför tänkte jag göra en specialupplaga av nästa nyhetsbrev, baserat på frågor från er läsare.

Upplägget är enkelt. Skicka era frågor till mig om mötet mellan Xi och Trump, eller mer allmänt om relationen mellan Kina och USA. Frågor kring alla ämnen är välkomna: Taiwan, Iran, handel, högteknologi och personliga relationer.

Hur skickar ni då in era frågor? Det enklaste viset är att använda knappen nedan, som jag tillfälligt har öppnat även för icke-prenumeranter:

Ni kan även ställa frågan direkt i kommentarsfältet nedan, eller maila till jojje@kinamedia.se eller jolsson@tutanota.com (krypterad).

Alla frågor som når mig innan klockan 10 svensk tid på måndag besvaras i måndagens nyhetsbrev, som kommer att ligga utanför betalväggen.

Glöm heller inte att meddela om ni vill att jag skriver ut ert namn, eller om frågan ska vara anonym.

Ambitionen är att öka interaktionen med er läsare, och i framtiden förhoppningsvis även mellan er läsare genom att göra Kinamedia nyhetsbrev mer till ett community för svenska läsare intresserade av Östasien.

Tack på förhand - jag ser fram emot era frågor🙏

// Jojje Olsson, redaktör för Kinamedia