Tidigare denna morgon landade jag i Taipei efter en dryg månad i Europa. De senaste två veckorna spenderades på resande fot, varför förra veckans nyhetsbrev uteblev. Veckans upplaga innehåller därmed även artiklar som är äldre än en vecka.

Men nu kör nyhetsbrev på utan avbrott resten av året, med möjligen någon enstaka paus under jul- och nyårshelgen. Vilket i så fall som vanligt meddelas på förhand.

Vi har en händelserik höst framför oss med bland annat Xi Jinpings resa till USA nästa månad, lokalval i Taiwan och tilltagande handelskonflikt Kina-EU.

Överväg en prenumeration på Kinamedia nyhetsbrev för att följa utvecklingen i dessa och många andra frågor. För bara ett par tio i månaden slipper du scrolla genom sociala eller andra medier för att hålla koll på Kina och Östasien:

Nu vidare till veckans innehåll. Tack för visat tålamod, och för att ni fortsätter att läsa!

1. USA SKICKAR SITT SISTA HANGARFARTYG I ÖSTASIEN MOT IRAN. Ännu ett agerande som går stick i stäv med Trumpregeringens ambition att dra sig ur Mellanöstern för att fokusera på regionen Indo-Pacific.🪖🚢👋

2. DONALD TRUMP MEDDELAR NEDSKÄRNINGAR I MILITÄRÖVNINGAR MED SYDKOREA. Klagar på att landet ställde sig utanför kriget mot Iran, framhåller sin “mycket goda” relation med Nordkoreas ledare.🇺🇸↔️🇰🇷

3. BETYDANDE MINSKNING I KINAS EXPORT AV SÄLLSYNTA JORDARTSMETALLER. Särskilt tydlig minskning av export till Japan, men även USA och EU drabbas trots tidigare kinesiska löften.💎🛃📉

4. FRUSTRATION I KINA PÅ GRUND AV “OORGANISERAD PLANERING” INFÖR XI JINPINGS RESA TILL USA. Samma frustration fanns även då Trump besökte Peking, men Kina upplever mindre kontroll då det nu är Xi som ska resa till USA nästa månad.🇨🇳📅😤

5. KINAS EXPORT AV ELBILAR HINDRAS AV BRIST PÅ LASTFARTYG. Trots ökad kapacitet på världshaven är lastfartyg uppbokade flera år i förväg vilket får kinesiska tillverkare att stapla bilar i containers.🚗🚢🙏

6. PUTIN BESÖKER ÖAR SOM JAPAN GÖR ANSPRÅK PÅ FÖR ATT “STRAFFA” LANDETS STÖD FÖR UKRAINA. Hans första besök vid södra Kurilerna möts av ilska i Japan, och ned tystnad från EU trots att resan även riktar sig mot Europa.🇷🇺📍🌏

7. VECKANS PODCAST. Asymmetri i fokus under Taiwans militärövningar.🇹🇼🪖🚁

8. VECKANS BILD. Sydkorea och Taiwan passerar Japans export.🇯🇵🏭😐

Share Kinamedia nyhetsbrev

1) “US pulls last aircraft carrier in Asia as Trump focuses on Iran and the Western Hemisphere” (Associated Press)

-

President Donald Trump’s war against Iran is stretching the limits of U.S. aircraft carriers and leaving the western Pacific without one of the key American warships as China shows more signs of aggression.

The USS George Washington is departing the Pacific and expected to replace the USS Abraham Lincoln in the Middle East amid growing concerns about mental health and supply issues aboard the long-deployed carrier. The Lincoln has had its time at sea extended from its original May return date to support operations against Iran.

The lack of a U.S. carrier in the Pacific may be short-lived if the Navy deploys another in the next couple of months. But it shows how the open-ended operations with Iran are running some American sailors ragged, analysts say, while the Trump administration further retreats from the Asia-Pacific region and focuses on the Western Hemisphere.

-

I veckan lämnade USS Washington, USA:s sista hangarfartyg i Östasien, för att ersätta USS Abraham Lincoln utanför Iran.

Det är förvisso fullt möjligt att ett nytt hangarfartyg kan skickas till Östasien. Icke desto mindre så visar rotationen på att Donald Trumps regering - i alla fall för stunden - fokuserar mer på Mellanöstern än på regionen Asia-Pacific.

Jag har tidigare här i nyhetsbrevet skrivit om hur USA har flyttat robotsystem från Östasien till Mellanöstern och förbrukat stora mängder ammunition i kriget mot Iran. Analytiker som Associated Press talar med påpekar nu hur allt detta går stick i stäv med Trumpregeringens uttalade ambition att dra sig tillbaka från Mellanöstern och fokusera på Asia-Pacific som den viktigaste regionen efter det egna närområdet.

Det noteras även hur detta sker samtidigt som Kina blir alltmer aggressivt i regionen. Att Elbridge Colby, en av Pentagons viktigaste beslutfattare, samtidigt beskriver det som en den av USA:s nya strategi att inte kritisera Kina för att undvika krig med landet, ökar oron bland amerikanska allierade i regionen ytterligare:

Colby fick frågan om USA:s tystnad kring Kina efter att ha hållit ett tal i Manilla utan att nämna Kinas aggression mot landet.

Read more

I veckan har jag skrivit en text för Affärsvärlden om att ett handelskrig mellan Kina och EU framstår som alltmer oundvikligt, särskilt med tanke på Kinas nya tillväxt- och exportsiffror.

På Kinamedia nyhetssida skriver jag en uppföljning av den texten, som framhåller Kinas svagheter och Europas hävstänger i en sådan konflikt, främst tack vare obalanserna i den kinesiska ekonomin och landets exportberoende.

Och som ni ser i detta nyhetsbrev så har Kina i veckan agerat för att ge igen mot EU-sanktioner av kinesiska företag, men med långt tuffare hämndåtgärder. Kommer detta ytterligare sporra europeiska politiker att agera i frågan?

Vänligen överväg en prenumeration på Kinamedia nyhetsbrev för att följa denna och fler frågor med hjälp av en fullmatad uppdatering direkt till inkorgen varje måndag. Då besparar ni er besväret att leta i bruset av vanliga och sociala medier för att hålla er uppdaterade om den viktigaste utvecklingen kring Kina och Östasien:

Nästa måndag tar nyhetsbrevet dock en paus. Detta händer bara ett par gånger varje år, och sker denna gång på grund av resa. När ni läser nästa utskick den 17 augusti så har jag just kommit tillbaka till Taiwan igen efter en månad i Europa.

Trevlig läsning och väl mött om två veckor!

1. KINA SÄLJER HANDHÅLLNA LUFTVÄRNSSYSTEM TILL IRAN. Riskerar försämra relationen med USA just innan Xi Jinpings planerade resa till landet.🚀🇮🇷🤝

2. AMERIKANSK PASSIVITET NÄR KINA TRAPPAR UPP TRAKASSERIERNA MOT TRADITIONELLA ALLIERADE. USA:s relation med Kina har förbättrats trots ökade kinesiska påtryckningar mot en rad amerikanska partners.🇺🇸🙈🤕

3. KINA GER IGEN MED TUFFARE MOTÅTGÄRDER OMEDELBART EFTER EU-SANKTIONER MOT KINESISKA FÖRETAG. EU:s reaktion på Kinas aggressiva beslutsamhet blir viktig för utvecklingen av handelskonflikten.🇨🇳⚔️🇪🇺

4. KINESISKA HANDELSMINISTERIUM AVFÄRDAR ANKLAGELSER OM ÖVERKAPACITET. Menar att landets industripolitik utgör en möjlighet för omvärlden, och nekar till samband mellan subventioner och billiga exportvaror.💰🏭🤷‍♂️

5. DÄRFÖR HAR KINA MINSKAT SIN OLJEIMPORT EFTER KRIGET I IRAN. Handlar snarare om egna behov än att Kina gör USA och omvärlden en tjänst genom att hålla oljepriserna nere.🇨🇳🛢️🙅‍♂️

6. VÄRLDENS BÖRSER RASAR EFTER UPPGIFTER OM KINAS FRAMGÅNGAR INOM TILLVERKNING AV HALVLEDARE. Även om uppgifterna var överdriva så visar de på AI-relaterade aktiers bräcklighet.🤖😥📉

7. VECKANS BILD. Förskjutningen av Taiwans export bort från Kina.🇹🇼🛃🔄

Share Kinamedia nyhetsbrev

1) “China to send rocket launchers to Iran” (The Telegraph)

-

China is sending 400 rocket launchers to Iran under a new deal underscoring their increasing military ties.

Tehran is set to receive the Chinese-made shoulder-fired air-defence missile launchers in a deal that could threaten the relationship between Donald Trump, the US president, and Xi Jinping, his Chinese counterpart.

The $70m (£53m) contract covers man-portable air defence systems (Manpads). These are anti-aircraft missiles that a single person can carry and the agreement includes Chinese-made QW-12 and FN-16 missiles.

-

I veckan kom uppgifter om att Kina är på väg att sälja 400 handhållna luftvärnssystem till Iran, trots löften från Xi Jinping till Donald Trump om att Kina inte ska beväpna Iran. Affären riskerar försämra relationen mellan de båda ledarna och länderna, inför Xis besök i USA som är planerat till nästa månad.

Försäljningen sker enligt uppgift via ett företag i Hongkong, och beskrivs som en av de viktigaste initiativen för att stärka Irans luftförsvar på kort distans, men betydande utmaningar för USA och Israels attacker.

Amerikansk underrättelsetjänst varnade redan i april för affären, som fortfarande förnekas av kinesiska myndigheter. Kina har sedan krigets början också försett Iran med kemikalier som behövs i bränslet till ballistiska missiler.

I förra veckans nyhetsbrev skrev jag även närmare om uppgifter från Ukrainas president att Kina hjälper den ryska militären med satellitdata i kriget mot Europa.

Det är tydligt att USA vill undvika att irritera Kina bland annat för att inte riskera tillgången på sällsynta jordartsmetaller eller Xis statsbesök nästa månad. Men till vilken utsträckning kan Peking egentligen stödja USA:s traditionella fiender innan Vita huset säger ifrån på allvar?

Inte heller

Read more

Denna vecka tittar vi närmare på den kinesiska ekonomins tillstånd, med anledning av den i princip oundvikliga handelskonflikten som väntar mellan Kina och EU, vilket ni kunde läsa om i förra veckans nyhetsbrev.

Som vi ska se denna vecka så är det helt nödvändigt för Kinas ekonomiska tillväxt att hålla den europeiska marknaden öppen för sina prisdumpade exportvaror. Ni läser även närmare på Kina och Rysslands militära samarbete, samt förändringarna i den kinesiska militärens agerande runt Taiwan.

För att fortsätta följa dessa och andra frågor, vänligen överväg en prenumeration på Kinamedia nyhetsbrev! Då får ni ett utförligt nyhetsbrev direkt till inkorgen varje måndag, och slipper leta i medier eller andra flöden för att hålla er uppdaterade om utvecklingen kring Kina och Östasien:

Nu vidare till veckans innehåll - trevlig läsning🙏

1. STORA SVAGHETER I KINAS EXPORTBEROENDE EKONOMI. Kinas tillväxt hänger nu på att omvärlden håller sina marknader öppna, vilket ger väst en kraftig hävstång i handelskonflikter.🇨🇳💰🤕

2. NY SVENSK “MINERALSTRATEGI” SKA MOTVERKA EUROPAS BEROENDE AV KINA. Kinas monopol på sällsynta jordartsmetaller i fokus när Sveriges regering presenterar ny strategi för enklare tillstånd och ökade investeringar i gruvor.🇸🇪💎📈

3. KINAS MILITÄR FÅR ÖKAD UTBILDNING, INFORMATION OCH TEKNOLOGI FRÅN RYSSLAND. Erfarenhet genom övningar, data från krigföring med drönare och teknologi inom bland annat ubåtar kan ge Kina avgörande fördelar i en eventuell konflikt om Taiwan.🇨🇳🤝🇷🇺

4. STORA FÖRÄNDRINGAR I DEN KINESISKA MILITÄRENS AKTIVITETER RUNT TAIWAN. Antalet militärflygplan den lägsta på flera år, medan närvaron av Kinas flotta och och kustbevakning slår nya rekord.🇨🇳🪖💡

5. FLERA SAMMANSTÖTNINGAR MELLAN KINAS KUSTBEVAKNING OCH FILIPPINSKA FARTYG. Skadade filippinska sjömän samt en rasistisk video från Kinas statliga medier visar på den svårlösta konflikten länderna emellan.🇵🇭🐒😡

6. TRUMP SPELAR NED ANKLAGELSER OM KINESISKT VALFUSK UNDER PRESIDENTVAL I USA 2020. Menar att Kina är annorlunda nu, för att undvika irritera landet inför möte som ska bereda vägen för Xi Jinpings besök i höst.🇺🇸🗳️🤔

7. VECKANS PODCAST. Kan Kina ersätta USA:s globala ledarskap?🌏👑🔄

8. VECKANS BILD. USA importerar nu mer från Taiwan än från Kina.🇹🇼🛃📈

Share Kinamedia nyhetsbrev

1) “China’s Moment of Weakness” (Foreign Affairs)

-

After years of unproductive investments and amassing trillions of dollars of bad debt, the country has no way to generate sustained domestic demand from households or corporations and is entirely dependent on exports for its growth.

Last year, despite the Trump administration’s trade war, China achieved its largest-ever global trade surplus, $1.2 trillion, by exporting some $3.8 trillion worth of goods, a 5.5 percent increase from the year before. The rest of the Chinese economy, meanwhile, has cooled significantly since 2022 amid the collapse of the property sector and Beijing’s overly aggressive COVID-19 restrictions.

(…)

To maintain any growth, Beijing must remain fully preoccupied with keeping markets for its exports open, which explains much of China’s diplomacy over the past two years, both with the Trump administration and with European leaders.

-

I veckan förklarade Logan Wright, som leder Rhodium Groups forskning om Kinas ekonomi, på ett bra vis den obalans som råder i landets tillväxt. Samtidigt som exporten fortsätter slå nya rekord, så har andra delar av Kinas ekonomi stagnerat betydligt efter Covid-19.

Vi har länge hört att det bara är en tidsfråga innan Kinas ekonomi passerar den amerikanska i storlek. Men sedan 2021 har Kinas andel av globala BNP minskat från 18,5 till 16,7 procent, medan USA:s har ökat till 26 procent.

Kinas minskade tillväxt är en reaktion på landets stimulanser efter finanskrisen 2008. Verkligheten har kommit ikapp infrastrukturinvesteringar och fastighetsmarknad som byggde på subventioner och dåliga lån. Därför satsar man nu mer statliga pengar på exportsektorn, som kan generera tillväxt via utländska marknader.

Ny statistik från OECD visar att det statliga stödet till Kinas industrier är långt större än i andra ledande industrinationer, och dessutom nådde en ny toppnivå 2024:

Då så mycket pengar slussas till tillverkningssektorn - vars framgångar dessutom är nödvändig för Kinas tillväxt - så är det fullt naturligt att Kina agerar aggressivt såväl diplomatiskt och ekonomiskt för att hålla marknaderna i väst öppna för sin varor.

Read more

Detta är den första veckan i Sverige för mig sedan förra sommaren, men ett nyhetsbrev ska vi nog kunna knåpa ihop ändå. Fotbolls-VM är ju trots allt slut.

I veckan kom nya uppseendeväckande siffror från PEW Research om hur Kina och Xi Jinping nu har passerat USA och Donald Trump i popularitet och förtroende. Detta även i världens demokratier, inklusive Sverige. Jag sammanställde tankesmedjans senaste undersökning på Kinamedia nyhetssida.

Veckans nyhetsbrev har ett visst fokus på ekonomi, med ny kinesisk tillväxtstatistik och en stundande handelskonflikt mellan Kina och Europa. Överväg en prenumeration på Kinamedia nyhetsbrev för att fortsätta följa denna utveckling och andra viktiga händelser även under sommaren:

Trevlig läsning!

1. KINA MISSAR TILLVÄXTMÅL FÖR ÅRETS ANDRA KVARTAL. 4,3 procent är en av Kinas lägsta tillväxtsiffror någonsin, samtidigt som exportsektorn noterar nya rekordnivåer.🇨🇳💰📉

2. KINAS EXPORT TILL USA TILLBAKA PÅ SAMMA NIVÅER SOM INNAN TRUMPS TULLAR, STOR ÖKNING TILL EU OCH FLERA NYCKELMARKNADER. Även om EU lyckas hålla kinesiska varor ute så har Kina tagit stora andelar på flera traditionella europeiska exportmarknader.🇨🇳🏭📈

3. DÄRFÖR VÄNTAR EN OMFATTANDE HANDELSKONFLIKT MELLAN EU OCH KINA. EU är den sista stora marknaden som är fortsatt öppen för kinesiska varor, och Kina kommer kämpa för att så ska förbli trots allvarliga konsekvenser för Europas ekonomi och säkerhet.🇨🇳⚔️🇪🇺

4. NYTT EU-DOKUMENT BESKYLLER KINA FÖR ATT MÖJLIGGÖRA RYSSLANDS KRIG OCH VILJA FÖRÄNDRA VÄRLDSORDNINGEN. Tufft språk som tidigare använts av Nato, men omständigheter kring publicering visar på EU:s motstridighet gentemot Kina.🇪🇺📝🤬

5. DONALD TRUMP ANKLAGAR KINA FÖR ATT HA PÅVERKAT PRESIDENTVALET 2020 TILL JOE BIDENS FÖRDEL. Tillgängliggör hundratals dokument, men det är fortfarande oklart vad påverkan egentligen består i.🇺🇸🗳️🧐

6. KINAS DOMINANS AV TILLVERKNING AV BATTERIER FÖR LAGRINGSKAPACITET FORTSÄTTER ÖKA. Omvärlden riskerar bli beroende av Kina för den viktiga lagringen av elektricitet från solkraft och vindkraft.🇨🇳🔋💪

7. VECKANS PODCAST. Varför är Kina så dåligt på fotboll?⚽😭💡

8. VECKANS BILD. Fem arresteras vid två bokaffärer i Hongkong.🇭🇰📚⛓️

Share Kinamedia nyhetsbrev

1) “China’s economy grows at 4.3%, one of its lowest rates on record” (The Guardian)

-

China has posted worse-than-expected growth figures for the three months to June as its economy expanded by just 4.3% – one of its lowest quarterly readings on record.

The rate, which came in under the government’s target of 4.5% to 5%, was one of the weakest since reporting on official quarterly GDP figures began in the early 1990s.

The last period when growth was lower was the final quarter of 2022 when the country was still under its three-year period of Covid-19 restrictions.

The data released on Wednesday by the National Bureau of Statistics of China followed official customs figures for June that showed soaring exports, with outbound shipments increasing by 27%.

-

I veckan meddelades att Kinas ekonomi under årets andra kvartal växte med 4,3 procent. Det var den lägsta takten sedan Covid-19, och under målsättningen på mellan 4,5 och 5 procent för helåret 2026, vilket i sin tur är det lägsta målet sedan 1991.

Samtidigt ökade exporten i juni med 27 procent på årsbasis, vilket visar på den tydliga obalansen i Kinas ekonomi. Konsumtion och investeringar i fasta tillgångar som bostäder eller infrastruktur stagnerar, samtidigt som tillverkning och exportsektor uppvisar stabil tillväxt.

Bilindustrin är en tydlig indikator på detta. För första gången någonsin så exporterade Kina en miljon bilar under juni månad. Samtidigt minskade bilförsäljningen med 16 procent på den inhemska marknaden.

Nedan kan ni se grafik från ekonomen Robin Brooks - vars Substack är källan till nästa artikel i detta nyhetsbrev - över hur Kinas bilexport har utvecklats på senare år:

Det råder inga tvivel om att Kina satsar fullt på exportsektorn för att slå vakt om sin tillväxt.

Read more

Den viktigaste nyheten i veckan är den utredning som tre europeiska medier har gjort av Kinas stöd för Rysslands militär. Med hjälp av hemliga dokument visas hur det militära samarbetet mellan länderna är större än vad tidigare anats.

Denna utredning slår hål på alla kinesiska påstående om neutralitet i kriget om Ukraina, och borde således plockas upp av alla svenska medier med ambition att följa utvecklingen i detta krig. Jag vet inte hur många som har uppmärksammat detta, men jag sammanfattade i alla fall den nya informationen på Kinamedia nyhetssida.

Som vanligt så återupprepar jag inte vad som har skrivits på nyhetssidan här i nyhetsbrevet, för att ge rum åt andra händelser istället. Denna vecka skildras främst kinesiska framsteg inom kärnvapenrobotar och rymdraketer, samt ökade påtryckningarna mot Taiwan.

Överväg en prenumeration på Kinamedia nyhetsbrev för att enkelt följa utvecklingen i regionen genom ett fullmatat mail i inkorgen varje måndag:

I de senaste två nyhetsbreven skrev jag om Volkswagens massuppsägningar och hur EU:s handelsförhandlingar med Kina på ministernivå just har startat igen efter sju års avbrott. De båda ämnena ligger till grund för en artikel jag skrev för Affärsvärlden i veckan, om Europas blödande industrier och Kinas övertag i dessa förhandlingar

Nu vidare till veckans innehåll - trevlig läsning!

1. KINA TESTAR BALLISTISK ROBOT FRÅN UBÅT I INTERNATIONELLA VATTEN FÖR FÖRSTA GÅNGEN. Roboten, som kan bestyckas med kärnvapen, avfyrades utan att tillräcklig information till länder i regionen.🤿🚀⚠️

2. KINA LYCKAS FÖR FÖRSTA GÅNGEN “ÅTERANVÄNDA” EN RYMDRAKET. Kinesisk raket som används för att skicka upp satelliter i rymden kan nu användas på nytt, vilket ökar möjligheterna för Kina att utveckla eget Starlink.🪐🚀✅

3. KINAS KUSTBEVAKNING ÅTERUPPTAR PATRULLER ÖSTER OM TAIWAN. I det senaste steget av hybridkrigföring framhåller kinesiska medier samtidigt nya territoriella krav på öar söder om Taiwan.🚢👮🇹🇼

4. UTFÖRLIG BESKRIVNING AV KINAS HYBRIDKRIGFÖRING SAMT HUR VI KAN MOTVERKA DEN. Minskat beroende av Kina, kollektivt agerande vid röda linjer och insikten om “kumulativ effekt” nyckelfaktorer.🇨🇳⚔️💡

5. NATO-MÖTE RESULTERAR I FLERA NYA GEMENSAMMA INITIATIV RIKTADE MOT KINA OCH RYSSLAND. Bakom rubriker om Trumps hot kring Grönland och försvarsutgifter så var mötet relativt framgångsrikt.🇹🇷💼🤝

6. KINA OCH RYSSLAND GENOMFÖR NYA MILITÄRÖVNINGAR TILL HAVS. Första gången de båda ländernas ubåtar ses tillsammans på bild.🇷🇺🪖🇨🇳

7. VECKANS BILD. Taiwaneser dominerar Tokyos fastighetsmarknad.🇹🇼💰📈

Share Kinamedia nyhetsbrev

1) “China’s SLBM Test Underscores the Importance of a Ballistic Missile Launch Notification Agreement” (Center for Strategic & International Studies)

-

China tested a JL2 or JL3 submarine-launched intercontinental ballistic missile (ICBM) into the open water from the South China Sea (SCS) to the Pacific on July 6, 2026, at 4:01 AM UTC.

The missile carried a simulated training warhead across a flight path of roughly 7,300 kilometers and likely overflew parts of the Philippines, landing in the South Pacific Nuclear Free Zone.

(…)

This 2026 test is the first time that China has ever launched a submarine-launched ballistic missile (SLBM) into international open waters and is the first time that Beijing has publicly demonstrated in the Indo-Pacific that China has a strategic nuclear strike capability launched from a nuclear-powered submarine.

-

För en vecka sedan testade Kina en långdistansrobot från en ubåt, vilket på många vis var banbrytande. Roboten i fråga kan bestyckas med kärnvapen. Det var första gången som Kina öppet visade att man har denna undervattensförmåga, och bara andra gången sedan 1980 som man testar en ballistisk robot i internationella vatten.

Roboten färdades cirka 7 300 kilometer innan den landade nordost om Salomonöarna i södra Stilla havet. Utifrån de varningar som Kina på förhand gav om nedslagsplats och nedfall av delar så såg färdbanan ut enligt följande:

Roboten färdades alltså enligt den södra pilen - inga delar från någon robot föll ned längs med den norra pilen. Kinas militär uppgav att testet var rutinmässigt, och att relevanta länder meddelades på förhand.

Dock meddelades USA och Japan av Kina bara ett par timmar på förhand, medan Australien och andra länder närmare nedslagsplatsen fick en notis 23 timmar innan. Detta är inte i linje med rådande internationella bestämmelser enligt Haag-koden, som föreskriver att 140 länder ska meddelas minst 24 timmar på förhand.

Read more

Det har varit en händelserik vecka för relationen Kina-Europa i allmänhet, samt Kina-Norden och Sverige i synnerhet. Kinas toppdiplomat Wang Yi har varit på besök i Norden, med uppgift att få över oss på sin sida i handelssamtalen med EU.

Dessa handelssamtal påbörjades förra veckan med Kinas handelsminister Wang Wentao i Bryssel. Det var första gången på sju år som de båda sidorna för handelsförhandlingar på ministernivå.

Jag skrev för Expressen om förutsättningarna inför Wang Yis möte med vår regering. För att undvika upprepning fokuserar jag här i nyhetsbrevet främst på vad som sades efter mötet.

Detsamma gäller Kinas nya lagstiftning om “etnisk enighet” som trädde i kraft i veckan. Den nämndes i förra nyhetsbrevet, och dessutom publicerade jag i veckan en text om lagen på Kinamedia nyhetssida skriven av Magnus Fiskesjö.

Därför nämns inte lagen i detta nyhetsbrev. Istället blir det Belarus, tullar på Temu-paket och EU:s inställning till Kina respektive USA under Donald Trump.

Överväg en prenumeration på Kinamedia nyhetsbrev för att enkelt hålla dig uppdaterad om vad som sker i och kring Kina. Detta genom ett fullmatat nyhetsbrev direkt till inkorgen varje måndag, istället för att behöva skanna av medier och flöden i jakt på nyheter från denna del av världen:

Något annat som också nämndes i förra veckans nyhetsbrev var Kinas propaganda kring Europas brist på luftkonditionering. I veckan skrev jag en artikel för Expressen om hur hundar och grisar får AC i Kina, vilket ses som tecken på det kinesiska systemets överlägsenhet.

Nu vidare till veckans artiklar, podcast och bild - tack för att ni läser!

1. KINA CITERAR SVERIGES UTRIKESMINISTER OM “ETT-KINA-PRINCIPEN”. Vill se närmare samarbete med Sverige och pratar åter positivt om svenska företags möjligheter i Kina.🇸🇪🤝🇨🇳

2. SVERIGE PRATAR UKRAINA OCH GUI MINHAI MED WANG YI. Kinas utrikesminister uppger att Gui Minhai är vid liv och “god hälsa”, men synen på kriget i Ukraina beskrivs som “olika”.🇸🇪🗣️🇨🇳

3. EU SÄTTER OKTOBER SOM DEADLINE FÖR “KONRETA RESULTAT” I HANDELSFRÅGOR MED KINA. Större förståelse sägs råda inom unionen för utmaningarna från Kina; ny plattform för ytterligare samtal upprättas.🇪🇺⚔️🇨🇳

4. EU-TULLAR PÅ POSTPAKET VÄRDA UNDER 150 EURO TRÄDER I KRAFT. Tullar på tre euro drabbar främst lågprispaket från kinesiska plattformar som slagit hårt mot europeisk detaljhandel och medför flera risker.📦🛃💸

5. KINA OCH USA UNGEFÄR LIKA POPULÄRA SOM PARTNER BLAND MEDBORGARE I EU. Ny undersökning visar hur Donald Trumps politik försämrat USA:s rykte i Europa och ökat aptiten för att närma sig Kina.🇨🇳🇺🇸🤔

6. BELARUS DIKTATOR TRÄFFAR XI JINPING I PEKING. Besöket kommer efter att Lukashenko träffat Putin, och pressas mellan Ryssland och Ukraina.🇧🇾🤝🇨🇳

7. VECKANS PODCAST. Kan AI-yran fortsätta på Asiens börser?🤖📈🚨

8. VECKANS BILD. Lam Wing-kee har gått ur tiden.🇭🇰📚🪦

Share Kinamedia nyhetsbrev

1) “China, Sweden agree to strengthen cooperation, uphold multilateralism” (CGTN)

-

China is ready to work with Sweden to promote the sound and steady development of bilateral relations, Wang said, expressing his hope that Sweden will continue to abide by the one-China principle and consolidate the political foundation of bilateral relations.

Noting that more than 10,000 Swedish companies currently conduct trade with China, Wang said China welcomes Swedish enterprises to further seize the opportunities offered by China’s vast market, complete industrial chains and diverse application scenarios.

(…)

Sweden's adherence to the one-China principle will remain unchanged, Stenergard said, adding that Sweden will strengthen dialogue with China at all levels, make full use of bilateral mechanisms such as the joint committees on economic and trade cooperation and scientific and technological cooperation, and expand collaboration in trade, green transition, ecological and environmental protection, scientific and technological innovation, artificial intelligence and sustainable development.

-

Förutsättningarna inför Wang Yis resa för Sverige läser ni som sagt i min artikel för Expressen. Bland uttalandena efter hans möte med vår statsminister och utrikesminister, finner vi Kinas sedvanliga uppmaningar till utökat ekonomiskt samarbete för att försöka få över Sverige på sin sida i politiska frågor:

Om vi tittar närmare på de kinesiska uttalandena så är det särskilt intressant hur Kina citerar utrikesminister Maria Malmer Stenergard säga att Sverige ska fortsätta att lyda under ett-Kina-principen, vilket innebär att Taiwan tillhör Folkrepubliken Kina.

I likhet med en majoritet av världens länder så erkänner Sverige dock inte “ett-Kina-principen”. Vi har istället en “ett-Kina-politik”, som inte innebär ett erkännande av Pekings överhöghet över Taiwan.

På senare tid har Kina försökt att tvinga på flera länder ett-Kina-principen, och det är sällan som regeringar går ut och gör motstånd officiellt.

Samma skedde även i Finland och Danmark:

Jag kommer i veckan höra av mig till UD och fråga huruvida Stenergard har omfamnat ett-Kina-principen eller om Kinas statliga medier ljuger. För det måste vara ett av de två alternativen.

Läs mer via CGTN

2) “Kinesiskt toppbesök i Stockholm – handel i fokus” (TT)

-

Kriget i Ukraina var en nyckelfråga som utrikesministern lyfte under mötet med Wang Yi, men några tydliga framsteg har inte uppnåtts i diskussionen. Malmer Stenergard vill inte kommentera vilken respons hon fick från Wang Yi.

– Men det är uppenbart att vi har två olika syn på frågan, säger hon.

Även Sveriges krav på att den svensk-kinesiske förläggaren Gui Minhai ska friges var en tydlig punkt under dagens möte. Minhai som greps 2015, anklagad för att ha ”försett främmande makt med underrättelser”, har varit frihetsberövad i Kina i mer än tio år.

– Vi får höra att han är vid god hälsa. Vi kommer fortsätta att arbeta för att han ska släppas, säger Maria Malmer Stenergard.

-

Om vi tittar närmare på vad vår regering har sagt efter mötena med Wang Yi, så finns det inte jättemycket att gå på. Men det är i alla fall tydligt att utrikesminister Maria Malmer Stenergard lyfte en del känsliga frågor med sin kinesiska motpart.

Flera svenska medier citerar TT, som uppger att Stenergard lyfte kriget i Ukraina men att “inga framsteg” nåddes under den diskussionen. Stenergard kommenterade inte Wang Yis reaktion, men konstaterade att de två har helt olika syn på denna fråga.

Som jag skrev i min artikel i Expressen, så har Finland varit mycket tuffare i denna fråga än Sverige, vilket även märktes under Wang Yis besök där:

Stenergard tog även upp Gui Minhai, den svenska förläggaren som suttit fängslad över ett årtionde i Kina. Denna gång sade Wang Yi att Gui lever och är vid god hälsa, även om det är oklart huruvida några framsteg gjordes för att säkra hans frigivning.

Inför mötet skrev hans dotter Angela Gui en artikel i Expressen med rubriken “Var är min far, Wang Yi?” Där framgår hur hon inte har fått någon information alls om Gui Minhai på åtta år, och inte vet om han fortfarande lever.

Read more

Av allt att döma börjar verkligheten komma ikapp Europa. Tyska biltillverkare måste avskeda hundratusentals arbetare på grund av konkurrens från Kina, som också kommer med tuffa krav i de pågående handelspolitiska samtalen med EU.

Vart skuldbördan ska läggas går förstår att diskutera. Men det går ändå inte att underskatta hur hårt Kinas industripolitik har slagit mot Europas ekonomi. Och värre kan det bli, beroende på hur handelsförhandlingarna utspelar sig.

För att enkelt följa denna och andra viktiga frågor som har med Kina att göra, vänligen överväg en prenumeration på Kinamedia nyhetsbrev. Då får du en fullmatad uppdatering rakt till inkorgen varje månad, och slipper gå genom såväl konventionella som sociala medier i jakt på det viktigaste:

I övrigt så har jag börjat uppdatera Kinamedia nyhetssida på nytt, efter att jag tidigare denna månad färdigställt bokredigering. Tanken är någon längre text i veckan på nyhetssidan, som komplement till de mer omfattande uppdateringarna här.

Förra veckan förklarade jag mer ingående på nyhetssidan hur Kina agerar för att isolera Taiwan. Om några dagar blir det ännu en text.

Men låt oss först fokusera på veckans nyhetsbrev - trevlig läsning!

1. VOLKSWAGEN SKA GÖRA SIG AV MED UPP TILL 100 000 ARBETARE OCH STÄNGA FYRA FABRIKER I TYSKLAND. Konkurrens från Kina tvingar europeiska biltillverkare till stora sparåtgärder.🇩🇪🚘📉

2. KINA VILL SE SLOPADE TULLAR PÅ ELBILAR OCH ÖKAD TILLGÅNG TILL HÖGTEKNOLOGI I HANDELSSAMTAL MED EU. Hintar om att sällsynta jordartsmetaller kan användas som hävstång för att få bort tullar och få tillgång till litografer.🇨🇳🛃🙅‍♂️

3. KINA UTVECKLAR NYA VERKTYG FÖR ATT INFÖRA SANKTIONER MOT UTLÄNDSKA AKTÖRER. Ännu en svepande lag för handelskonflikter med väst är på väg att antas.🛠️📊💰

4. NY KINESISK LAG OM ETNISK ENIGHET GÄLLER GLOBALT OCH ÄVEN FÖR UTLÄNDSKA MEDBORGARE. Kina försvarar ny lag medan rättsorganisationer varnar för extraterritoriell lagstiftning för att ytterligare förtrycka etniska minoriteters rättigheter.👩🏾‍🤝‍👨🏻⚖️🚨

5. KINA KONTAKTAR LOKALA MYNDIGHETER OCH PRIVATA FÖRETAG I USA FÖR ATT AVSKRÄCKA DEM FRÅN SAMARBETE MED TAIWAN. USA slår tillbaka mot senaste steget i Kinas hybridkrigföring för att isolera Taiwan.💬🇺🇸✉️

6. BRIST PÅ LUFTKONDITIONERING I EUROPA LEDER TILL HYLLNINGAR AV KINAS REGIM OCH INDUSTRIPOLITIK. Värmebölja leder till påståenden om att Kinas ledning visar större omsorg om sin befolkning och Europa utvecklar ännu ett beroende av kinesiska teknikvaror.❄️🇪🇺❌

7. VECKANS PODCAST. Ny färjelinje mellan Taiwan och Okinawa.🚢🇹🇼🇯🇵

8. VECKANS BILD. Kinas försvarsutgifter jämfört med övriga regionen.🪖📈🧐

Share Kinamedia nyhetsbrev

1) “German carmakers embark on historic job cuts as Chinese rivals flood market” (Financial Times)

-

German carmakers are embarking on their deepest ever restructuring to stem “the bleeding” from an influx of Chinese rivals that analysts warn could “permanently” shrink the backbone of Europe’s largest economy.

Volkswagen is preparing to expand its cost-cutting measures by axing as many as 100,000 jobs over the coming years and end production at four plants in Germany.

(…)

All European car manufacturers — from Stellantis and Renault to Ford — have been streamlining their operations in recent years, but the penetration of BYD and other Chinese brands has dramatically picked up pace this year amid a sharp slowdown in China. That has forced German carmakers to retrench, despite strong resistance from their powerful unions.

-

I veckan meddelade Volkswagen att man planerar avskeda upp till 100 000 anställda, eller cirka en sjättedel av sin arbetsstyrka. Produktionen riskerar stoppas vid fyra av företagets tyska fabriker.

Den största anledningen till nedskärningarna uppges vara de kinesiska konkurrenternas framsteg. Volkswagens försäljning i Kina har minskat de senaste åren, och i fjol sålde såväl BYD som Geely mer bilar där än den tyska jätten. Samtidigt har kinesiska tillverkare också tagit stora andelar hemma i Europa.

Financial Times noterar här hur flera stora europeiska biltillverkare förra månaden såg sin marknadsandel i Europa minska, medan kinesiska bilar utgjorde över 10 procent av försäljningen. Vad gäller elbilar och laddhybrider så är andelen ännu större:

Analytiker framhåller hur det enda som går att göra för att motverka detta är att skära i överskottskapaciteten för att minska kostnaderna. Och den dyraste överkapaciteten är den som finns vid fabrikerna i Europa.

Det sägs även att “alla europeiska aktörer” i branschen förlorar i dag på grund av en kombination av kinesiska konkurrenters framsteg i både Kina och Europa, samt nya amerikanska tullar.

Läs mer via Financial Times

2) “China, EU hold intensive trade talks; EU lacks sincerity, raising concerns about a sharp escalation in China-EU trade and economic friction: source” (Global Times)

-

Chinese and EU teams have held intensive consultations this week, conducting discussions on China-EU economic and trade issues in preparations for the first meeting of the China-EU Trade and Investment Consultation mechanism, the Global Times learned from a source familiar with the matter, who warned that the EU's lack of sincerity is raising concerns that China-EU ties may drop to a freezing point.

(…)

"The Chinese side has always been committed to consultation and dialogue with the EU side, but also stands ready to take resolute and necessary countermeasures at any time. The landscape of China-EU economic and trade relations appears increasingly complex, and existing differences could escalate further," the source said.

The EU shows no sincerity in addressing issues of China's concern. For example, no new progress has been made in the specific negotiations on price undertakings for electric vehicles (EVs) made by Chinese enterprises. In terms of export control, the EU side only asked China to address the EU's concerns in rare earth while no progress has been made in addressing obstacles faced by China's imports from the EU.

-

Kinesiska tillverkare har lyckats ta omkring en femtedel av marknaden för elbilar och laddhybrider i Europa, trots det tullar på elbilar som infördes av EU för ett par år sedan. Som jag skrev i förra veckans nyhetsbrev så pågår just nu handelspolitiska förhandlingar mellan Kina och EU.

Genom att läsa kinesiska medier så kan man enkelt se hur en av Kinas främsta målsättningar är att få bort dessa tullar. Här refererar Global Times till “källor” som uttrycker missnöje att inga framsteg gjorts på denna front.

Samma “källa” noterar även hur EU vill försäkra sig om ett stadigt flöde av sällsynta jordartsmetaller, medan ingenting har gjorts för att hantera de hinder som finns för Kinas import från EU.

För den som läser mellan raderna så vill Kina se att tullarna på elbilar försvinner, och att man får tillstånd att importera litografer från nederländska ASML för att tillverka egna sofistikerade halvledare.

Read more

Veckans nyhetsbrev kommer en dag senare än vanligt, då det har varit en hektisk vecka för mig. Och då talar jag inte om fotbolls-VM eller midsommar. Utan dels om att den första redigeringsrundan av min kommande bok om Taiwan är inskickad och klar. Om allt går enligt planerna så publiceras den i början av nästa år.

Dels har vi haft två stycken briefings i veckan - ett med Taiwans utrikesminister och ett med president William Lai. I torsdags skrev jag en längre text för Expressen om vad som sades under dessa möten.

Träffen med William Lai var mer speciell, då det var första gången som han höll en frågestund med utländska medier sedan han blev president för två år sedan. Han tog sig även tid att mingla runt bland oss medlemmar av Taiwan Foreign Correspondents’ Club efteråt:

Min bild kom med i två taiwanesiska tidningar här och här, och jag citerades även av taiwanesiska medier här.

Nu när den värsta delen av bokredigeringen är avslutad hoppas jag gradvis få mer tid att skriva i såväl olika svenska medier som på Kinamedia nyhetssida.

Nyhetsbrevet kommer fortsätta att publiceras över sommaren, men ett eller möjligtvis två avbrott på grund av resa som i så fall meddelas en vecka i förväg.

Vänligen överväg en prenumeration på Kinamedia nyhetsbrev för att enkelt hålla koll på vad som sker i Östasien även under sommaren:

Nu vidare till veckans innehåll - trevlig läsning!

1. EU SKJUTER HANDELSPOLITISKA ÅTGÄRDER MOT KINA PÅ FRAMTIDEN. Spanien träder fram som ny bromskloss för att minska EU:s handelsunderskott med och beroende av Kina.🇪🇺💰😬

2. KINAS KUSTBEVAKNINGS AGERANDE ÖSTER OM TAIWAN SES SOM VARNING OM EN TULLKARANTÄN MOT ÖN. Kina kombinerar nya metoder med ny desinformation och lovar utföra flera liknande aktioner i framtiden.🇨🇳🚢😥

3. KINAS FLOTTA HAR NORMALISERAT SIN NÄRVARO RUNT HELA TAIWAN. Tidigare omringade flottan Taiwan när något särskilt hände, nu har man konstant en handfull krigsfartyg runt ön.🪖🇹🇼⭕

4. KINA PÅ VÄG ATT HINDRA MILITÄRA SATSNINGAR I EUROPA MED SITT MONOPOL PÅ SÄLLSYNTA JORDARTSMETALLER. Har nyligen använt sin hävstång mot Japan och USA:s försvarsindustri, och kan äventyra hela EU:s upprustning genom exportkontroller.🪨🛃📉

5. KINAS INHEMSKA KONSUMTION MINSKAR FÖR FÖRSTA GÅNGEN SEDAN COVID-19 SAMTIDIGT SOM EXPORTEN SLÅR NYTT REKORD. Ny ekonomisk statistik visar på fortsatt dominans av Kinas tillverkningsindustrin trots geopolitiska spänningar.🇨🇳💸🤔

6. LÄTTNADENS SUCK I TAIWAN DÅ G7 NÄMER VIKTEN AV STATUS QUO I GEMENSAMT UTTALANDE. Taiwan tackar för uttalande i tid av geopolitisk osäkerhet, erbjuder sig samarbeta med G7 för fred och stabilitet.🌎💬🙏

7. VECKANS PODCAST. Mer om Kinas dominans av sällsynta jordartsmetaller.🎙️🪨😲

8. VECKANS BILD. Sydkorea nu rikare än Storbritannien.🇰🇷🇬🇧🔄

Share Kinamedia nyhetsbrev

1) “EU delays trade confrontation with China” (Financial Times)

-

The EU has delayed a trade confrontation with China at a summit that exposed divisions within the bloc over how to deal with cheap imports from Beijing that have eroded European industrial output and cost hundreds of thousands of jobs.

(…)

Germany, France, Italy, Poland and the Netherlands this week called for new tools that would raise tariffs and quotas and oblige companies to find alternative sources of critical inputs after China restricted exports of some rare earths used to make products such as cars and wind turbines.

However, Spain opposed any new measures, according to a government official, and Merz was more circumspect during the dinner debate. Spanish Prime Minister Pedro Sánchez told reporters when arriving at the summit that China is a “potential ally”.

-

I Kinamedia nyhetsbrev #321 i början av juni skrev jag om det handelskrig som håller på att torna upp sig mellan EU och Kina. I veckan hölls viktiga möten i Bryssel där frågan om hur unionen ska agera mot det ökade inflödet av subventionerade kinesiska varor diskuterades.

EU har nu ett handelsunderskott med Kina på en miljard euro om dagen, och är dessutom beroende av landet för flera strategiskt viktiga produkter. Men då Europeiska rådet höll möte i veckan så pratade man återigen om vikten av europeisk enighet och fortsatt dialog, snarare än att vidta faktiska åtgärder.

Flera länder - inklusive Tyskland - ska ha efterlyst nya åtgärder för att hantera problemet och upphöra med naiviteten mot Kina.

Men enligt uppgift var det denna gång Spanien - vars premiärminister Pedro Sanchez har en särskilt nära relation med Peking - som motsatte sig hårdare tag och istället pratade om Kina som en “potentiell allierad”:

En EU-diplomat kommenterade läget på följande vis: “I november pratade vi om hur situationen med Kina är ohållbar och att vi måste agera. Och nu står vi här igen, och säger samma sak”.

Andra medlemsländer ska enligt uppgift ha efterlyst en lösning där Europa först minskar sitt beroende av Kina innan tullar eller andra åtgärder vidtas, av rädsla för kinesiska hämndåtgärder. Exempelvis föreslog Finlands premiärminister att EU-kommissionen ska utforma en slags handlingsplan med skadliga beroenden av Kina samt hur dessa ska reduceras.

Mer diskussioner att vänta alltså, av allt att döma. Från svenskt perspektiv är det också intressant att notera hur Carl Bildt har dykt upp för att ifrågasätta kritiken mot Kinas ekonomiska modell med flera tweets som dessa:

Read more

Det blir ett något kortare nyhetsbrev än vanligt i dag. Jag har en hektisk vecka med färdigställande av bokredigering samt två enskilda briefings med Taiwans utrikesminister samt president.

I nästa veckas nyhetsbrev kommer ni få höra närmare om dessa briefings, som arrangerats med kort varsel i en tid av växande oro här i Taiwan. Så passa på att teckna en prenumeration, för att ta del av detta och följa utvecklingen i Östasien stort med hjälp av ett fullmatat nyhetsbrev direkt till inkorgen varje måndag:

I veckans nyhetsbrev läser ni som utlovat om Xi Jinpings besök i Nordkorea och den resa som Taiwans oppositionsledare Cheng Li-wun nyligen har gjort i USA.

Det blir även drönare, sällsynta jordartsmetaller och en ny kinesisk strategi för att hävda anspråken på vattnen runt Taiwan.

Tack för att ni läser🙏

Share Kinamedia nyhetsbrev

1. TYST OM KÄRNVAPEN UNDER MÖTE MELLAN KINA OCH NORDKOREA. Xi Jinping verkar nu acceptera nordkoreanska kärnvapen, och vad tycker egentligen Kina om att Nordkorea närmar sig Ryssland?🇰🇵☢️👌

2. TAIWANS OPPOSITIONSLEDARE MÖTS AV KALLA HANDEN I USA. Flera möten inställda på grund av KMT:s Kinapolitik och motstånd till högre försvarsutgifter i Taiwan.🇹🇼🗓️🚨

3. DEBATT OM DRÖNARE I CENTRUM FÖR ÖKAD POLARISERING I TAIWAN. Oppositionen stoppar nya medel till lovande exportindustri som dessutom kan skydda Taiwan.🚁💰🤬

4. NY UPPTRAPPNING AV KINAS AKTIVITETER KRING TAIWAN. En “särskild insats” för att uppehålla maritim lag är det senaste steget för Kinas anspråk på vattnen öster om Taiwan.🇹🇼🚢📢

5. DRAMATISKT FALL I EXPORTEN AV KINAS SÄLLSYNTA JORDARTSMETALLER TILL JAPAN. Exporten av flera kritiska mineraler har minskat med 90 procent eller helt upphört sedan årsskiftet.🇯🇵💎📉

6. VECKANS PODCAST. Fotbolls-VM på kinesiska.⚽💬💡

7. VECKANS BILD. Kostnaden för Europa om det blir krig i Taiwan.🇪🇺🪖💸

Share

1) “What was left unsaid may be biggest takeaway from Xi-Kim summit” (Japan Times)

-

Full of pageantry and gushing words about a “new chapter” in China-North Korea relations, Chinese leader Xi Jinping’s visit to Pyongyang this week for talks with leader Kim Jong Un was a celebration of ties “forged in blood.”

But there was little in terms of concrete takeaways following Xi’s first visit to North Korea in seven years, beyond the leaders’ ambiguous commitment to strengthening “strategic communication.”

What was not said publicly may have been the most important aspect of the two-day visit that wrapped up Tuesday — namely the absence of any mention of North Korea’s nuclear weapons program.

-

I förra veckans nyhetsbrev nämnde jag Xi Jinpings pågående besök i Nordkorea. Det kantades av pampig retorik om de båda ländernas gemensamma historia, samt hur de nu tillsammans “vandrar socialismens väg” och inleder ett nytt kapitel i sin relation.

Men allra viktigast var kanske vad som inte sades under mötet. Xi Jinping eller kinesiska myndigheter nämnde nämligen inte Nordkoreas kärnvapenprogram.

På förhand fanns - något fåfänga - förhoppningar om att Kina skulle försöka få den nordkoreanska regimen att överge sina kärnvapen. Men som jag även var inne på förra veckan, så tyder allting nu på att Kina har accepterat att grannen är en kärnvapennation.

Överlag så kantades detta möte av en rad förutfattade meningar från många analytiker. En vanlig föreställning är att Xi åkte till Nordkorea för att motverka Rysslands inflytande där, och se till att befästa Kinas status som ledande partner.

Men vilka bevis har vi egentligen på att Kina ser närmandet mellan Nordkorea och Ryssland som besvärande? Inte särskilt vattentäta sådana:

För Kina finns flera positiva aspekter av de två grannarnas samarbete. Minskad hungersnöd i Nordkorea och stärkt rysk förmåga på slagfälten i Ukraina, för att nämna de mest uppenbara.

Det är är förstås inte heller omöjligt att Nordkorea kan fungera som transitland för kinesisk hjälp till Rysslands militär.

Läs mer via Japan Times

2) “‘Charismatic but naive’: Taiwanese opposition KMT chief’s peacemaker pitch leaves US unimpressed” (Straits Times)

-

But what may have stung is that a scheduled meeting at the White House with officials in the National Security Council did not pan out either.

Taiwanese media covering her trip said the location was changed from the White House to the Washington headquarters of the American Institute in Taiwan, which is the de facto US embassy in Taipei. And then it was reportedly called off for reasons that have not been made public. KMT maintains that Cheng met US officials “confidentially”.

(…)

Several other lawmakers reportedly refused to meet her because of the way she has used KMT’s legislative majority to considerably pare Taiwan’s defence budget. Sullivan, in February, had accused the KMT of “short-changing Taiwan’s defence to kowtow to the CCP (Chinese Communist Party)” and warned that it was “playing with fire”.

-

En annan omskriven resa som avslutade i veckan var den taiwanesiska oppositionsledaren Cheng Li-wuns två veckor långa besök i USA. Cheng har gjort sig känd som en av KMT:s mest pro-kinesiska partiordförande på länge, vilket hon visade med besked under sitt möte med Xi Jinping i Kina — se mer i nyhetsbrev #314.

Förutom att närma sig Kina i retorik, så har KMT under Cheng Li-wuns ledning även försenat och minskat en extrabudget för Taiwans försvar. Givet detta så verkade det svårt för Cheng att få till stånd de möten som hon var ute efter i USA.

Read more

I veckan var det årsdag för massakern vid Himmelska fridens torg. Denna tragiska händelse riskerar snart bli helt bortglömd. Eller? Läs mer om detta i veckans nyhetsbrev.

Själv var jag med och talade om minnet av massakern i nyhetsmorgon i TV4. Då jag inte hittar någon länk till inslaget så får ni hålla till godo med en bild:

Den senaste tidens pärlband av högprofilerade statsbesök fortsätter, då Xi Jinping tidigare i dag landade i Nordkorea för att träffa Kim Jong Un. Dessutom är partiledaren för Taiwans största oppositionsparti just nu och reser runt i USA, vilket jag kommer skriva närmare om i nästa veckas nyhetsbrev.

Överväg en prenumeration på Kinamedia nyhetsbrev för att följa med i såväl minnesdagar som viktiga politiska toppmöten genom en fullmatad uppdatering direkt till inkorgen varje måndag:

Nu vidare till veckans innehåll - trevlig läsning!

Share Kinamedia nyhetsbrev

1. XI JINPING LANDAR I NORDKOREA FÖR FÖRSTA GÅNGEN PÅ SJU ÅR. Vill förbättra samarbetet med Kim Jong Un men måste nu tävla med Ryssland om inflytande i ett allt rikare och starkare Nordkorea.🇨🇳🤝🇰🇵

2. DRASTISK MINSKNING I KINAS EXPORT AV SÄLLSYNTA JORDARTSMETALLER TILL JAPAN. Oro bland japanska företagsledare då export av viktiga metaller minskat med 90 procent eller helt uteblivit sedan årsskiftet.🇯🇵💎📉

3. KINA SVARTLISTAR FYRA PARLAMENTARIKER FRÅN NYA ZEELAND SOM BESÖKTE TAIWAN. I tydligt försök att avskräcka andra parlamentariker från att besöka Taiwan kräver Kina även en ursäkt från de fyra.🇳🇿🏛️⛔

4. VARNINGAR FRÅN TAIWAN DÅ KINA UTVISAR JOURNALIST FÖR INTERVJU MED PRESIDENT. Reporter från New York Times tvingas lämna Kina för intervju som kollega gjort, i ännu en varningssignal mot utländska medier.✍🏻🇨🇳✋

5. SÅ BEVARAS MINNET AV MASSAKERN VID HIMMELSKA FRIDENS TORG UTANFÖR KINA. Nytt material tillkommer varje år för att sedan sparas och sprida på digital väg.🕯️💻💭

6. VARFÖR LYCKAS INTE KINA TA SIG TILL FOTBOLLS-VM? Trots fler lag från Asien så är man långt från att kvalificera sig, medan den inhemska ligan är en stor röra av korruption och uppgjorda matcher.🇨🇳⚽👎

7. VECKANS PODCAST. Om min nya rapport om japansk säkerhetspolitik.🇯🇵🪖🎙️

8. VECKANS BILD. Ingen större längtan efter barn i Kina.👶🏻📉🥺

1) “‘A special sense of closeness’: China’s Xi vows stronger ties with North Korea in rare visit” (France 24)

-

China will not swerve from its commitment ​to safeguarding common interests with North Korea or waver in its support for Kim Jong Un, President Xi Jinping told the North’s leader on Monday during a rare Pyongyang summit.

The neighbours should strengthen strategic ties and firmly protect their sovereignty, security, and development interests Xi told Kim, an official Chinese summary of the meeting showed, as Beijing looks to draw Pyongyang closer. Xi’s two-day ​visit, his first in ‌seven years to China’s reclusive neighbour, comes at a time when its economy, strengthened by growing trade and military ties to Russia, could boost ⁠Kim’s confidence in talks.

“I am deeply pleased and also feel a special sense of closeness,” Xi told Kim on his first international trip this year.

-

Xi Jinping landade tidigare i dag (måndag) i Nordkorea för första gången på sju år, för att träffa landets diktator Kim Jong Un.

Mycket har skrivits inför mötet - allt från hur Kina nu tvingas tävla med Ryssland om inflytande, till hur Nordkorea och Kim har stärkt sin ekonomi och position genom att spela ut de två grannländerna mot varandra och dra nytta av kriget i Ukraina.

Delade meningar råder bland analytiker huruvida och till vilken grad Xi kommer försöka få Kim att starta samtal med omvärlden för kärnvapennedrustning. Officiellt vill Kina att Nordkorea ska överge sina kärnvapen, men i realiteten har man hjälpt landet att bygga upp sin arsenal.

Nu försvåras eventuella påtryckningar för att få Nordkorea att nedrusta av att Ryssland accepterar landets kärnvapen, vilket minskar Kina hävstång:

Under sin första dag i Nordkorea pratade inte Xi om kärnvapen, utan om hur han känner en särskild närhet till just Nordkorea samt vikten av att de båda länderna stärker samarbetet och tillsammans slår vakt om sina säkerhetspolitiska intressen.

Read more

I veckan publicerade tankesmedjan Frivärld en elva sidor lång rapport av mig, om Japans säkerhetspolitiska förändringar och nysatsningar på militären.

Rapporten heter “Japans säkerhetspolitiska uppvaknande” och är baserad på ett dussintal intervjuer som jag genomförde i Tokyo i december i fjol. Den innehåller citat inifrån ministerierna samt från parlamentariker, pensionerade befälhavare och en rad akademiker eller andra personer från civilsamhället.

Förändringarna i Japan drivs främst på av det växande hotet från Kina. Just som förklaras i rapporten, så kan ni även se av artiklarna i veckans nyhetsbrev hur Japan blir alltmer aktivt i allt från försvaret av Taiwan till att närma sig Europa för att motverka samarbetet mellan Kina och Ryssland.

Kina, Japan, Taiwan, Korea och Filippinerna. Regionens säkerhetspolitik blir alltmer sammanflätad i takt med att USA drar sig tillbaka från Asien. Överväg en prenumeration på Kinamedia nyhetsbrev för att följa dessa skeenden genom en utförlig uppdatering direkt till inkorgen varje måndag:

Vid sidan av geopolitik skildras även ekonomi och handel regelbundet, vilket ni även märker av i veckans nyhetsbrev.

Nytt från och med denna vecka är att jag börjar markera med genomskinlig färg i texten som klipps in från respektive artikel, för att framhäva särskilt viktiga delar.

Nu vidare till veckans innehåll - trevlig läsning!

1. NEDTONAD KRITIK MOT KINA FRÅN USA PÅ ÅRLIGT ASIATISKT SÄKERHETSFORUM. Försvarsminister Pete Hegseth nämner vare sig Taiwan eller Kinas framfart i Sydkinesiska havet vid årets Shangri-la Dialogue i Singapore.🇺🇸💬🧐

2. KINA OCH EU ALLT NÄRMARE HANDELSKRIG. Topptjänstemän inom EU allt mer uttalade i nödvändigheten att motverka beroendet av kinesiska importvaror; Kina med hämndåtgärder om så sker.🇨🇳⚔️🇪🇺

3. ALLT VÄRRE SITUATION FÖR KINAS TILLVERKARE AV SOLPANELER. Konkurser oundvikliga då tillverkningskapaciteten har ökat samtidigt som efterfrågan i Kina minskar och västvärlden inför handelshinder.☀️🔋💸

4. JAPANS MILITÄR SKICKAR FÖRSTA BEFÄLHAVARE TILL NATO-KONTOR I UKRAINA. Fyra befälhavare ska medverka i Natos koordinering av utrustning och utbildning till Ukraina, samtidigt som Japan finansierar utrustning till den ukrainska militären via Nato-initiativ.🇯🇵🪖🇺🇦

5. JAPAN OCH FILIPPINERNA UPPGRADERAR BILATERAL RELATION OCH UPPGER SIG VARA REDO FÖR ATT DRAS IN I KONFLIKT OM TAIWAN. Filippinernas president på statsbesök i Filippinerna, vars försvarsminister berömmer Japan som ett föredöme vid Shangri-la Dialogue.🇯🇵🤝🇵🇭

6. KINAS INLÅSNING OCH FÖRTRYCK AV UIGURER FORTSÄTTER. Trots tystnad så fortgår inlåsningen av etniska minoriteter i Xinjiang, medan förtrycket övergår i en ny fas med fokus på övervakning och utradering av uigurisk kultur.🇨🇳☪️👮

7. VECKANS PODCAST. Försvar av Taiwan genom “Hellscape”.🇹🇼🚁🚀

8. VECKANS BILD. Taiwan nu världens femte största börsmarknad.🇹🇼💰📈

1) “Hegseth tempers China criticism at Asia forum” (Politico)

-

Defense Secretary Pete Hegseth on Saturday delivered the message to Asia that he’s been preaching to European allies, framing the relationship in more transactional terms while sidestepping the biggest military flashpoint in the region.

He called for “drama-free” ties in a major policy speech to Asian officials that made no mention of Taiwan, a rare omission for a Defense secretary about the self-governing island that China claims as its own. He instead called for Washington and Beijing to have a relationship “based on fairness and reciprocity.”

The speech at the Shangri-La Dialogue reinforced what Hegseth told European countries: Those who spend big on defense will be rewarded with a fast-track for weapons sales. But what he didn’t say was almost more telling. The silence on China’s menacing efforts in the South China Sea and Taiwan — the most contentious issue in the region — was a dramatic aboutface from years of precedent.

-

I veckan hölls den årliga säkerhetspolitiska konferensen Shangri-la Dialogue i Singapore. Kinas försvarsminister närvarade inte, så öron och ögon var främst på USA:s dito Pete Hegseth.

Förvisso sade Hegseth att “ingen hegemon” ska tillåts dominera i Asien, vilket kan ses som en referens till Kina. Men talet har dragit desto mer uppmärksamhet för vad Hegseth inte sade:

Tonen var helt annorlunda från hans tal vid samma konferens i fjol, då Hegseth refererade till Kina som “kommunistkina” och varnade för att en invasion av Taiwan skulle få förödande konsekvenser.

I år nämnde Hegseth vare sig Taiwan eller Kinas aktiviteter i Sydkinesiska havet. Tvärtom Donald Trumps handelskrig och tidigare retorik om Kina som en rival, så framhöll Hegseth även hur relationen mellan USA och Kina nu är bättre på länge:

Desto tydligare var Hegseth när det gällde USA:s allierade i Asien. I en uppmaning som påminner om den mot Europa, så sade att han eran då USA subventionerar försvaret för rika länder nu har nått sitt slut. Dessa allierade manades nu istället att satsa 3,5 procent av sitt BNP på försvaret.

Förvisso berömde Hegseth de satsningar som gjorts i Japan, Sydkorea och Filippinerna. Men detta kom med brasklappen att mer måste göras, och sker samtidigt som USA har pausat ett stort vapenpaket till Taiwan vilket av allt att döma sker för att undvika reta upp Kina.

Sammantaget leder detta till tvivel bakom kulisserna, vilket beskrivs i artikeln. Japans försvarsminister Kouzumi Shinjiro sade rakt ut i Singapore att vissa länder nu kan underskatta USA:s åtaganden i regionen, och bad Hegseth att bekräfta dessa.

Läs mer via Politico

2) “Europe Is Edging Closer to a Trade War With China. Here’s Why.” (New York Times)

-

Kaja Kallas, the top European Union diplomat, recently suggested that ending the continent’s dependence on China was like trying to cure a disease. “Chemotherapy” might be needed, she said, and it was likely to be painful.

The comments were an example of the tone Europe is increasingly taking on China, the second-largest goods trading partner for the 27-nation European Union, after the United States.

As Beijing adopts more aggressive trade policies and as imports from China into Europe soar, European leaders and companies are fretting over their reliance on Chinese products — and debating how to pull back. With China only growing more dominant in manufacturing, Europe sees an existential threat to its own industries.

-

Inom EU växer oron för och försöken att göra någonting åt den växande mängden kinesiska importvaror, som urholkar europeiska industrier och ökar kontinentens beroende av Kina.

Intervjuade ordföranden för en tankesmedja i Bryssel beskriver tonen som “panikartad” och menar att det finns en känsla av fara samt “nära förestående industriell kollaps” i Europa.

Read more

Ännu en vecka, ännu ett toppmöte i Peking. För några dagar sedan skrev jag artikeln “Putin fick inte det han hoppades av Xi Jinping” i Expressen, där ni kan läsa närmare om Putins besök i Kina.

I förra veckans nyhetsbrev, som ligger utanför betalväggen, så kan ni läsa om mötet mellan Xi Jinping och Donald Trump. På Kinamedia nyhetssida sammanfattade jag dessutom utkomsten från båda mötena tillsammans.

Som ni kan se i veckans nyhetsbrev så har det blivit en hel del diplomatiska efterspel i kölvattnet av dessa möten. För att fortsätta följa det diplomatiska spelet, vänligen överväg en prenumeration på Kinamedia nyhetsbrev:

Då följer du enkelt utvecklingen i denna del av världen, utan att behöva plåga dig genom en rad olika medier och flöden. Och så stödjer du Sveriges största nyhetsbrev om Kina, förstås.

Tack på förhand och trevlig läsning!

1. USA “PAUSAR” VAPENAFFÄRER MED TAIWAN. Beror enligt marinminister på kriget i Iran; enligt andra handlar det om att blidka Kina.🪖💰⏸️

2. TRUMP UPPREPAR SIN AVSIKT ATT PRATA MED TAIWANS PRESIDENT PÅ TELEFON. Vore första gången sedan 1979 som de två ländernas ledare talar direkt med varandra; Kina motsätter ett sådant samtal.🇺🇸☎️🇹🇼

3. XI KRITISERAR JAPANS PRESIDENT FÖR “ÅTERMILITARISERING” I MÖTE MED TRUMP. Ska ha varit “högljudd och frispråkig” i sin kritik, som överraskade många amerikanska tjänstemän.🇨🇳🤬🇯🇵

4. STORA SKILLNADER DÅ XI FÖRST MÖTER TRUMP OCH SEDAN PUTIN. Koreografin var likartad men substansen helt annorlunda då Kina på kort tid tog emot USA och Rysslands ledare.🤝⚖️💡

5. KINA HAR UTBILDAT RYSKA SOLDATER SOM NU STRIDER I UKRAINA. Drönare fokus i utbildningen som skedde enligt avtal från förra sommaren, och stärker Kinas inblandning i kriget i Europa.🇷🇺🪖🎓

6. TAIWANESISK FÖRFATTARE VINNER ETT AV VÄRLDENS STÖRSTA LITTERATURPRISER. International Booker Prize går för första gången till en bok på kinesiska, men Taiwan Travelogue är förbjuden i Kina.🇹🇼📖🏆

7. VECKANS PODCAST. På djupet om mötet mellan Xi och Trump.👥📝🎙️

8. VECKANS BILD. Det bor nu fler utlänningar i Taiwan än i Kina.📦🇹🇼👌

1) “US arms sales to Taiwan on ‘pause’ due to Iran war, acting Navy chief says” (Nikkei Asia)

-

American arms sales to Taiwan are on “pause” due to the Iran war, the acting secretary of the U.S. Navy told a congressional hearing, stirring fresh questions about the prospects for approving the next package for Taipei.

U.S. media outlets reported that Acting Secretary Hung Cao was asked Thursday about delayed approval of a $14 billion sale, which would follow a roughly $11 billion packagePresident Donald Trump approved for Taiwan late last year.

“Right now we’re doing a pause in order to make sure we have the munitions we need for Epic Fury -- which we have plenty,” he was quoted as saying, referring to the U.S. administration’s name for its military operation against Iran. “But, we’re just making sure we have everything, then the foreign military sales will continue when the administration deems necessary.”

-

I förra veckans nyhetsbrev och för Expressen skrev jag närmare om Donald Trumps uttalande att använda vapenaffärer till Taiwan som ett förhandlingskort med Kina. I en utfrågning i kongressen i veckan sade USA:s tillförordnade marinminister Hung Cao att vapenförsäljningen till Taiwan nu pausas.

Enligt Cao berodde detta på att man vill försäkra sig om att man har nog med ammunition för kriget i Iran. Samtidigt gjorde han även det något motstridiga tillägget att USA minsann har gott om ammunition.

Nedan kan ni se uttalandena från marinministern som gett upphov till en rad olika tolkningar:

En av tolkningarna är, givetvis, att USA gör detta för att blidka Kina. Tjänstemän från krigsministeriet håller nu på att förbereda en resa till Kina, som i sin tur ska beredda vägen för ett besök av krigsminister Pete Hegseth.

Enligt uppgift villkorar Kina nu detta med att USA först fattar beslut om det vapenpaket värt 130 miljarder kronor som Trump ännu inte har undertecknat:

Om så vore fallet så kan vi räkna med att Kina även kommer använda detta vapenpaket som villkor för att Xi Jinping ska besöka USA i september.

Read more

Som jag aviserade förra veckan så blir detta en specialupplaga av Kinamedia nyhetsbrev. Snarare än att bara referera mötet mellan Xi Jinping och Donald Trump, så utgör även frågor från er läsare en viktig del av innehållet.

Det var roligt att se ett stort intresse och många frågor. Innan vi går med att svara på dem, så tänkte jag ändå göra en kort summering av de viktigaste punkterna kring förra veckans toppmöte.

Inför mötet - som ägde rum torsdag och fredag - skrev jag artikeln “Försvagad Trump möter Xi Jinping i Kina” för Expressen, om maktbalansen inför mötet och oron kring eftergifter gällande Taiwan.

Jag var även med i TV4 och pratade om samma ämne, efter att Taiwan kommit upp redan under det första mötet mellan Xi och Trump:

Vid sidan av Kinas sedvanliga hot om Taiwan, så var bristen på konkreta resultat eller ens insikt om diskussionerna slående under toppmötets gång.

Uttalandena från de båda sidorna var relativt standard. Det hölls ingen presskonferens där frågor kunde ställas - och då Trump ändå fick frågor om Taiwan av reportrar så svarade han inte, trots att han annars är väldigt pratglad inför pressen.

Vi fick dock höra att Kina skulle köpa ett par hundra Boeing-plan. Även om USA försöker framhålla detta som en seger, så var antalet mindre än vad många hoppades på. Boeings aktie föll med drygt 8 procent på två dagar efter beskedet:

Många må ha dragit en lättnadens suck efter att Trump lämnat Kina utan att nämna Taiwan. Men som en klok analytiker här i Taiwan sade, så skulle han aldrig ha meddelat några eftergifter kring Taiwan på kinesisk mark. Det skulle ha sett för illa ut, även för Trump.

Eftergifterna kom istället nästan direkt efter att han lyfte.

I en artikel för Expressen i går med den talande rubriken “Trump säljer ut Taiwan”, så skrev jag närmare om hur Trump som första amerikanska president någonsin nu talar om vapenförsäljningen till Taiwan som ett förhandlingskort.

Detta skedde dels på Airforce One, dels i en intervju med Fox News som visserligen spelades in i Kina men sändes först efter att Trump lämnat landet.

I samma intervju motsatte han sig också öppet taiwanesisk självständighet, och sade att han inte är ute efter att resa 1 500 mil till Taiwan för att kriga för landet. Se hans kommentarer om Taiwan nedan, från cirka tre minuter in i klippet:

Ni kan alltså läsa min analys om dessa eftergifter i gårdagens artikel för Expressen. Vad som är förvånansvärt är hur lite Trump verkar ha fått i utbyte för denna helomvändning kring Taiwan.

Vid sidan av Boeing-planen så ska Kina även köpa jordbruksprodukter och ge licenser till några hundra amerikanska slakthus. Se nedan e lista från Vita husets hemsida över de ekonomiska överenskommelser som ingicks under mötet:

Detta är inte direkt några häpnadsväckande avtal. Vid sidan av dessa så ska det enligt Vita huset även instiftas en “Board of Trade” och en “Board of Investment” för att underlätta handel och investeringar mellan de båda länderna.

Detta är i sig besynnerligt. Ett av Trumps främsta budskap under valkampanjen var ju hur Kina utnyttjar USA ekonomiskt, och hur den amerikanska ekonomin måste lösgöra sig från den kinesiska. Vad ligger då bakom det faktum att Trump nu verkar vilja vara bästis med Xi, och utöka det ekonomiska samarbetet med Kina?

Inför toppmötet publicerade New York Times artikeln “Trump’s Shrinking Ambitions on China” som diskuterade just denna fråga. Texten påminner om hur USA tvingades backa i handelskriget i fjol, efter att Kina använt sitt monopol på sällsynta jordartsmetaller som ett handelspolitiskt vapen.

Den första punkten i ovanstående lista från Vita huset gäller just sällsynta jordartsmetaller. Möjligen används detta fortsatt som en hävstång av Kina, tillsammans med situationen i Iran.

Vad gäller Iran så verkar USA dock inte ha fått mer än ett uttalande från Kina om att man motsätter sig iranska kärnvapen och vill att Hormuz-sundet ska öppna. Alltså en upprepning av samma hållning som Kina hade redan innan mötet.

Då är förstås Trumps uttalanden om Taiwan desto mer värdefulla. Som jag skrev för Expressen i går, så har Kinas statliga medier och tjänstemän redan börjat använda dem i propagandasyfte. Dessutom har Trumps retorik redan nu börjat påverka taiwanesisk politik, inför lokalvalen här i november:

Förra veckans toppmöte var det första av upp till fyra möten som ska ske mellan Xi Jinping och Donald Trump i år. Nästa möte äger sannolikt rum den 14 september, eftersom Trump förra veckan bjöd in Xi att besöka USA detta datum.

Kanske är det därför som inte särskilt mycket konkret materialiserades förra veckan. Kina har nu en fortsatt hållhake på Trump. Det är enkelt att se Xi villkora sitt besök i USA med att inga nya vapenavtal med Taiwan undertecknas.

Givetvis har otaliga analyser kring såväl toppmötet som Taiwanfrågan skrivits sedan förra veckan. Om ni bara ska läsa en, så rekommenderar jag “Trump’s dangerous Taiwan gamble” av Brookings Institution.

Nu vidare till de frågor som ni läsare har skickat in de senaste dagarna!

Läsarfrågor

Tack så mycket för alla era frågor! Några av dem består av flera frågor snarare än en. Det är helt OK, och jag ska försöka ge ett så utförligt svar som möjligt utan att bli långrandig.

Se frågor och svar nedan i slumpvis ordning. En del frågor är lätt redigerade för att de ska bli enklare att läsa.

1 - Fråga från Dan Landsten:

Ses Trumps besök som kommunistpartiets största chans att förena Taiwan med fastlandet, med militär kraft om så krävs? Underförstått; Trump väljer att avstå från att hjälpa Taiwan.

Taiwans regering budgeterade nyligen 230 miljarder kronor till att stärka upp försvaret, hinner de rusta upp, t. ex med sjödrönare?. Vilka asiatiska länder kan tänkas välja att stödja Taiwan militärt vid öppen konflikt?

Denna fråga ställdes just innan Donald Trumps uttalanden om vapenaffärer som förhandlingskort och taiwanesisk självständighet. Som svar på frågans första del kan jag därför bara konstatera att Trump enligt sina kommentarer i intervjun med Fox News ger vid handen en stor tvekan att hjälpa Taiwan militärt.

Trumps besök ses sannolikt av Kina som en god möjlighet att öka chanserna att lägga beslag på Taiwan. Särskilt så här i efterhand. Dock inte nödvändigtvis med militär kraft. Snarare skulle jag säga att Trumps agerande ger Kina en ökad chans att ta kontroll över Taiwan på samma vis som med Hongkong, det vill säga genom ekonomiskt och politiskt inflytande.

Som hintas i den inklistrade tweeten från Yang Shuang-kun ovan, så gynnar Trumps kommentarer den pro-kinesiska oppositionen här i Taiwan. Vi har ett lokalval senare i år, och ett presidentval i januari 2028. Oppositionen kan peka på ett sviktande amerikanskt stöd för att övertyga väljarna om nödvändigheten att närma sig Kina.

Den särskilda extrabudget som nyligen antogs har debatterats länge. Regeringen föreslog drygt 370 miljarder kronor, men oppositionen använde sin majoritet i parlamentet för att skära ned budgeten kraftigt.

Pengarna räcker nu till de vapeninköp som planeras från USA, förutsatt att Trump godkänner försäljningen. Dessvärre uteblir de storsatsningar som regeringen vill gör på den inhemska försvarsindustrin.

Japan, Filippinerna och Australien kan tänkas stödja Taiwan militärt på olika vis vid en kinesisk attack. Sydkorea är gränsfall, men kommer fokusera på att hålla Nordkorea stången i ett sådant scenario.

Dock är det oerhört viktigt att påpeka hur inget av dessa länder kan förväntas ställa upp för Taiwan militärt, om stödet från USA uteblir. Trumps kommentarer urholkar därmed avskräckningen inte endast genom att skapa tvivel kring det amerikanska stödet, utan även grannländernas.

Share

2 - Fråga från Elias Ek:

Kan inte Sverige och Europa börja sälja vapen till Taiwan?

Jo, det kan de rent tekniskt. Det skedde faktiskt fram till tidigt 1990-tal, men efter Kinas reaktioner mot framför allt Nederländerna och Frankrike så avslutades sådana vapenaffärer. Ingen i Europa har vågat sälja nya vapen till Taiwan sedan dess.

I Kinamedia nyhetsbrev #296 i början av december, så skrev jag närmare om denna fråga med en rapport från European Council of Foreign Relations som utgångspunkt. Där rekommenderas överföring av teknologi inom försvarsindustrin och produkter med dubbla användningsområden som en av de främsta åtgärderna Europa kan vidta för att avskräcka Kina från att attackera Taiwan.

Rapporten framhåller även att det inte heller finns några EU-förbud om generellt försvarspolitiskt samarbete med Taiwan, men att europeiska regeringar undviker även detta av rädsla för kinesiska straffåtgärder.

En viss uppluckring kan dock märkas. Storbritanniens regering gav 2022 licenser till brittiska företag att utvidga exporten av komponenter och teknologi till taiwanesiska ubåtar. Tyskland godkände 2024 export av radarsystem till Taiwans fregatter, och året därpå även motorer till landets ubåtsprogram.

Liberalernas riksdagsledamot och utrikespolitiska talesperson Joar Forssell föreslog våren 2023 att Sverige bör sälja alla vapen till Taiwan som landet vill köpa, inklusive stridsflygplan.

Det är alltså inget strikt förbud som ligger bakom att Europa inte säljer vapen till Taiwan. Det handlar främst om rädsla för kinesiska repressalier. Vilket förstås får det att framstå som ynkligt när europeiska politiker kritiserar Trump för att hålla inne med vapenförsäljnigen till Taiwan.

Subscribe now

3 - Fråga från Lennart Mörner:

1. Kina meddelar att det är viktigt att Hormuzsundet är öppet för trafik. Menar man allvar och vilken förmåga har man att pressa Iran till det?

2. Har mötet med USA (och nån typ av ”deal”) ökat risken för Taiwan? Är risken militär invasion, ekonomisk utpressning, politisk förändring i Taiwan?

3. Blir Europa ännu mer beroende respektive närmar sig Kina pga mötet USA-Kina?

Det är svårt att veta vad Kina menar då man säger att Hormuz-sundet ska öppna igen. Hur, och till vilket pris? Som jag skrev för Affärsvärlden så tjänar man även på det av flera anledningar.

Liksom med Ryssland, så vill inte Kina heller se Irans ledarskap lämna pågående krig försvagade.

Den andra frågan har jag redan behandlat ovan. Jag kan tillägga en paradox, nämligen att detta minskar risken för invasion?

Den tredje frågan är prekär. Det fanns en tendens och tecken på att Europa skulle agera mot Kina. Men detta blir svårare nu, då USA visar sig opålitligt.

Det pågår alltid en dragkamp i Europa mellan olika aktörer som vill se närmare respektive mindre utbrett samarbete med Kina. Paradoxalt nog så har Trump kommit att gynna den sida som vill närmar sig Kina, då USA blir en alltmer opålitlig partner.

Share Kinamedia nyhetsbrev

4 - Fråga från Susanne Berger:

Hur kan Xi Jinping vara så bekväm med att förödmjuka president Trump offentligt på ett relativt öppet vis, till exempel genom att ge honom en ”barnstol” bredvid sin egen större och högre stol? Vem är hans huvudsakliga publik? Och tror du att Trump förstod att han bokstavligen sattes på plats?

Var ser du som den allvarligaste effekten av att USA:s regering har minskat utrymmet för professionella diplomater och inte rådgivit med erfarna Kina-experter innan just detta besök - vad var det som stack ut för dig?

Hur kan och bör Europa reagera?

Frågan syftar på när de båda ledarna satte sig ned framför kamerorna i samband med deras möte i Zhonghnanhai, det bostadskomplex där Kinas högsta ledare lever och verkar. Som ni kan se av videon nedan, så är Xi Jinpings stolsdyna hög, hård och fast. Trumps däremot är låg och mjuk, vilket gör att han måste röra sig obekvämt:

Detta är en typisk härskarteknik inom kinesisk politik, där framtoning och signalpolitik spelar stor roll. Varför reagerade inte Donald Trump? Många minns säkert då han i realtid skällde ut FN efter noter i fjol för projektor och rulltrappa, i ett tal inför organisationens generalförsamling.

Att han inte regerade på stolen kan ha två anledningar. Antingen så märkte han det inte, eller så kände han att det kunde påverka mötet negativt. Trump var ju på förhand inställd på att skälla ut FN. När det kommer till Kina och Xi Jinping, så var han snarare i behov av god stämning på grund av sin försvagade position.

Den allvarligaste effekten av att erfarna, professionella diplomater har fått stryka på foten i Trumps regering, är utan tvekan uttalandena om Taiwan. Det hade aldrig skett under Joe Bidens ledning, och säkerhet inte heller under Trumps första presidentskap.

Europa bör enligt min mening försöka minska beroendet av både USA och Kina. man behöver inte rusa rakt in i armarna på Kina, bara för att Trump är auktoritär och opålitlig. Utvidga samarbetet inom unionen, med Japan, Kanada och Australien. För att bara nämna några alternativ.

Dessutom, visa ökat stöd för Taiwan och Ukraina!

Share

5 - Fråga från Dan Fahrman:

Jag förstår inte varför är det så fruktansvärt viktigt för Xi Jinping att inkorporera Taiwan i Folkrepubliken Kina. En militär blockad eller rent av anfall skulle ju frysa ute Kina från ännu mer teknologi och handel med ”väst”.

Om jag vore Xi skulle jag bry mig mindre om Taiwan och stärka banden tilll EU och USA och skippa samarbete med lyd/skurstaterna Ryssland och Iran.

Jag förstår bara inte vad Xi håller på med. Är det långsinthet? Hur kan han släppa in Putin direkt efter Trump för att stärka samarbetet ? Putin har ju inget att erbjuda Kina i mina ögon.

Här är det viktigt att förstå hur många auktoritära ledare inte har samma tankemönster vi förväntar oss. Exempelvis var det få som trodde att Putin skulle attackera Ukraina, på grund av sanktioner och andra ekonomiska kostnader detta skulle innebär. Men han gjorde det ändå, eftersom det geopolitiska narrativet var viktigare.

En liknande förklaring kan appliceras på Xi Jinping och Taiwan. Dels handlar det om att rättfärdiga maktmonopolet med andra argument än de ekonomiska, i en tid då tillväxten minskar. Bara kommunistpartiet kan stå upp emot väst och åtgärda historiska oförätter som Taiwan, är narrativet.

Dels handlar det om personlig prestige för Xi Jinping. Genom att bli den ledare som “återförenar” Taiwan med moderlandet, så säkras han plats i historieböckerna bredvid Mao Zedong och Deng Xiaoping. Något som inte kan åstadkommas lika enkelt genom handel och teknologisk utveckling.

Det kinesiska ledarskap drivs vidare av en ideologi som bygger på att det USA-ledda internationella systemet är orättvist, liksom att de regler och standarder som satts upp av USA missgynnar Kina. Därför vill man ersätta det med sina egna definitioner och värderingar.

Ryssland är den kanske allra viktigaste samarbetspartnern i att motsätta sig och förändra den rådande västerländska världsordningen. Det är alltså från ett ideologiskt perspektiv, snarare än ett ekonomiskt eller teknologiskt, som vi måste se Xis omtanke om relationen med Putin.

6 - Fråga från Bo Arrhen:

Hur mycket uppskattas Kina subventionera sin exportindustri, och framförallt sin bilindustri ? Får och har bolag i väst verklig möjlighet att vinna upphandlingar i Kina? Hur lyckas Shein och Temu fortsätta leverera till Europa?

Kinas subventioner av exportindustrin är en bred fråga som ofta är komplicerad att räkna på. Det innefattar ju så många olika utgifter. Bidrag, skatteförmåner, förmånliga banklån, subventionerad energi, billig eller gratis mark och industriparker kan alla ses som subventioner även om alla inte traditionellt benämns som sådana.

I min rapport “Kina vill dominera Europas gröna marknader” för tankesmedjan EPHI i fjol så citerar jag en uppgift från forskningsgruppen Rhodium Group: Kina subventionerar företag inom högteknologiska sektorer med belopp som motsvarar 4,5 procent av deras intäkter, jämfört med ett genomsnitt på 0,69 procent inom OECD.

Men då räknas endast “konventionella industripolitiska verktyg” med, och inte hela det statligt kontrollerade finanssystemet. I samma rapport finns även en siffra gällande just elbilar och laddhybrider: enligt konsultbolaget AlixPartners så subventionerade Kina denna sektor med cirka 550 miljarder kronor 2016-2022.

Västerländska företag kan i teorin vinna upphandlingar i Kina. Men de gör det väldigt sällan, och detta är ett av deras största klagomål i enkäter från olika handelskammare och organisationer. Om du är ett västerländskt företag kan du dessutom glömma att vinna upphandlingar inom de många sektorer som numera klassas som “strategiska”.

Det har blivit dyrare och långsammare att handla via Temu och Shein i Europa. Detta försöker man förstås att motverkar genom att vara ännu billigare. Vi får se hur långt det räcker.

Leave a comment

7 - Fråga från Janne A:

Det vore intressant att veta mer om hur folk, framförallt ungdomar, finner delaktighet och utvecklingsmöjligheter i landet nu? Har en bekant, som varit volontär som engelsklärare, mer ruralt i Kina. Han beskriver mycket starka klasshiearkier, i stort omöjliga att bryta sig ur. Finns en stark framtidstro, förtroende till ”makten”?

Ytterligare en fråga, hur har skuldsituationen utvecklats för Kina, kineserna? Det har varit rätt tyst om bostadskris och konkurser.

Framför kinesiska ungdomar känner sig pressade just nu vad gäller utvecklingsmöjligheter. Kinas tillväxt var stark i flera årtionden. Men nu har ekonmin redan blivit så stor att tillväxten måste minska, samtidigt som regimen i ökad utsträckning prioriterar nationell säkerhet framför tillväxtsiffror.

Detta gör det svårt för yngre att göra framsteg som sina föräldrar. Ungdomsarbetslösheten i Kina ligger nu på omkring 17 procent, och det inkluderar många som har tagit universitetsexamen. Då ska tilläggas att denna siffra var ännu högre för ett par sedan, innan man ändrade mätmetoderna för att den skulle minska.

Fastighetsbubblan har minskat konsumtionen och ökat ojämlikheten i Kinas ekonomi. Ökat fokus på exportsektor och automatiserade fabriker gör att statens investeringar inte skapar lika många jobb som tidigare. Det är av allt att döma inte lätt att vara ung i Kina i dag - även om det förstås är bättre än på Mao Zedongs tid.

Skuldkrisen fortsätter i det tysta, och är en stor anledning till att konsumtionen nu minskar. Tiotals miljoner kineser har bostadslån på mer äv vad deras fastigheter är värda, eller fick i värsta fall inte de fastigheter som de betalade för. Detta är ett sänke för hela ekonomi, och likaledes en anledning till att Kina nu satsar hårt på tillväxt genom tillverkning och export.

Författaren Frank Dikötter beskrev i en av sin böcker Kina som ett land där staten är rik, men invånarna fattiga. Det tycker jag sammanfattar den nuvarande ekonomiska situationen i landet på ett bra vis.

Share Kinamedia nyhetsbrev

Tack för era frågor! Jag fick förvisso fler frågor om just Taiwan, men tog inte med alla eftersom svaret skulle ha blivit snarlikt.

Väldigt roligt med så många frågor i vitt skilda ämnen. Jag hoppas kunna göra detta igen i framtiden när det blir aktuellt. Varför inte i samband med den 14 september, då Xi Jinping besöker USA?

Veckans nyhetsbrev ligger utanför betalväggen och är gratis för alla att läsa. Överväg gärna en prenumeration på Kinamedia nyhetsbrev för att få en matig uppdatering om Kina och Östasien direkt till din inkorg varje måndag:

Stort tack till alla som har läst hela vägen hit. Och ett ännu större tack om ni delar detta nyhetsbrev med vänner och bekanta:

Allt gott,

// Jojje Olsson, redaktör för Kinamedia

Måndagens nyhetsbrev skulle i vilket fall som helst ha handlat mest om toppmötet mellan Xi Jinping och Donald Trump. Därför tänkte jag göra en specialupplaga av nästa nyhetsbrev, baserat på frågor från er läsare.

Upplägget är enkelt. Skicka era frågor till mig om mötet mellan Xi och Trump, eller mer allmänt om relationen mellan Kina och USA. Frågor kring alla ämnen är välkomna: Taiwan, Iran, handel, högteknologi och personliga relationer.

Hur skickar ni då in era frågor? Det enklaste viset är att använda knappen nedan, som jag tillfälligt har öppnat även för icke-prenumeranter:

Ni kan även ställa frågan direkt i kommentarsfältet nedan, eller maila till jojje@kinamedia.se eller jolsson@tutanota.com (krypterad).

Alla frågor som når mig innan klockan 10 svensk tid på måndag besvaras i måndagens nyhetsbrev, som kommer att ligga utanför betalväggen.

Glöm heller inte att meddela om ni vill att jag skriver ut ert namn, eller om frågan ska vara anonym.

Ambitionen är att öka interaktionen med er läsare, och i framtiden förhoppningsvis även mellan er läsare genom att göra Kinamedia nyhetsbrev mer till ett community för svenska läsare intresserade av Östasien.

Tack på förhand - jag ser fram emot era frågor🙏

// Jojje Olsson, redaktör för Kinamedia

Nu är det nära. Under torsdag och fredag är Donald Trump i Kina för att träffa Xi Jinping. I dag finns en artikel i Expressen av mig att läsa om förutsättningarna inför mötet. Därför ska jag försöka att inte ta upp hela nyhetsbrevet med samma tema.

Som mycket annat med Donald Trump så är det svårt att förutsäga utgången av detta toppmöte. Men som ni kan se i artikel ovan samt i början av detta nyhetsbrev, så är insatserna större än på länge.

Nästa veckas utskick kommer behandla de viktigaste delarna av detta ödesdigra möte. Överväg en prenumeration på Kinamedia nyhetsbrev för att ta del av den analysen i sin helhet:

I veckan skrev jag även på Kinamedia nyhetssida om den otroliga utvecklingen på börsen i Nordöstra Asien, där index i Sydkorea på kort tid har tredubblat sitt värde och taiwanesiska TSMC blivit världens sjätte högst värderade företag.

För Axess skrev jag även en artikel om Japan som Östasiens nya militärmakt, med anledning av landets förändrade säkerhetspolitik och stora satsningar på försvaret.

Nu vidare till veckans innehåll - trevlig läsning!

1. HÖGA INSATSER INFÖR MÖTE MELLAN XI OCH TRUMP. Mindre planering än tidigare toppmöten, samtidigt som USA krigar mot Kinas partner och de båda ledarna styr med färre begränsningar än praxis.🇨🇳🤼🇺🇸

2. GODA MÖJLIGHETER FÖR KINA ATT FRAMTVINGA AMERIKANSKA EFTERGIFTER KRING TAIWAN. Handelsavtal och hjälp med Iran kan användas som hävstänger mot Trump för uttalanden om Taiwan.👊🇹🇼💬

3. KINA RÄDS INTE LÄNGRE HANDELSPOLITISK ESKALERING MED USA. Flera motåtgärder visar hur Kina har blivit allt djärvare i handelskriget.💸🔥🤷‍♂️

4. TAIWANS OPPOSITION MINSKAR REGERINGENS SÄRSKILDA FÖRSVARSBUDGET MED NÄRMARE HÄLFTEN. Parlamentet håller tillbaka pengar som skulle ha gått till att utveckla den taiwanesiska försvarsindustrin.🇹🇼🪖📉

5. VAD TYCKER TAIWANS BEFOLKNING OM OPPOSITIONSLEDARENS KINARESA? Tydlig polarisering i Taiwan om relationen med Kina.🇹🇼✈️⚡

6. KINA FORTSÄTTER ATT SKICKA KOMPONENTER TILL IRAN OCH RYSSLANDS MILITÄR. Delar till drönare särskilt vanliga i en handel som USA inte kan stoppa.🚁📦✅

7. VECKANS PODCAST. Vem vinner AI-racet, Kina eller USA?🤖⚔️💡

8. VECKANS BILD. Företagsledarna som reser med Trump till Kina.💼🇨🇳🤤

1) “The Stakes of Trump vs. Xi” (Foreign Affairs)

-

President Donald Trump and Chinese leader Xi Jinping meet in Beijing this week, it will be a modern standoff with the unmistakable overtones of single combat. Summits are often less historically significant than advertised, but this one has the feel of a geopolitical heavyweight matchup. With the broader relationship at a crossroads, each man comes to the table with remarkably few institutional constraints, substantial personal latitude, and manifest ambition to shape the next phase of the U.S.-Chinese relationship.

(…)

Adding to the suspense is the fact that both men have insisted on this meeting even though the conflict still smoldering in Iran is politically awkward for each of them. For Trump, Iran increasingly looks like the kind of Middle East quicksand that he promised to avoid, while Xi is warmly welcoming a leader who has just laid siege to one of China’s closest partners.

Despite this, both leaders are determined to test their proverbial mettle on a field of battle, where the stakes include global primacy in technology, the potential trajectories of the U.S. war against Iran, the balance of regional power in Asia, and the status of Taiwan.

-

Geopolitik, handel och högteknologi. Det är enkelt att föreställa sig vilka ämnen som står på menyn när Xi Jinping tar emot Donald Trump på torsdag. En ännu viktigare insikt är hur detta toppmöte, till skillnad från många andra bilaterala samtal, har potentialen att medföra verkliga förändringar mellan världens två supermakter.

Till att börja med så träffas de två ledarna samtidigt som USA i praktiken för krig mot en av Kinas närmaste samarbetspartners. Vidare så har de båda relativt få begränsningar av sin personliga makt. Såväl Xi som Trump styr på ett mer auktoritärt vis än vad som är praxis, vilket - på gott och ont - möjliggör mer omfattande resultat.

Toppmöten mellan Kina och USA planeras i regel ned i minsta detalj. Inte denna gång. Då Trumps regering har haft fullt upp med bland annat Iran, så är det de två ledarna som i större utsträckning än vanligt på egen hand avgör mötets utgång.

Kurt Campbell, tidigare högt uppsatt tjänstemän under Joe Biden, jämför veckans möte med en tvekamp av det slag som ägt rum sedan antiken. Det är också två vitt skilda ledarstilar som drabbar samman; Xis ideologiska disciplin mot Trumps oförutsägbarhet.

Även om inga bredare överenskommelser ingås så beskriver Campbell det som viktigt att titta närmare på kroppsspråk och uttalanden. Försöker Trump dominera rummet på samma vis som i sällskap med andra ledare? Kommer Xi säga att Kina inte behöver amerikanska mikrochip för sin teknologiska utveckling?

Allt detta kommer signalera vad vi kan förvänta oss i relationen mellan världens två mäktigaste länder framöver, i en tid då de båda styrs av varsin auktoritär ledare snarare än sina respektive institutioner.

Läs mer via Foreign Affairs

2) “Here’s how Trump’s meeting with Xi could spark a crisis over Taiwan” (Politico)

-

U.S. allies are particularly worried that Trump — known for sweeping, off-the-cuff statements — could end up disavowing U.S. support for Taiwan, perhaps even inadvertently, according to conversations with five diplomats from Asian and European countries.

“It will be a great success for Xi to make Trump say something good for China in public like ‘I support peaceful unification’ or ‘I oppose the independence of Taiwan,’ or ‘Taiwan is a part of China,” one Asian diplomat said. “Trump is Trump — off script all the time. Let’s pray nothing disastrous happens.”

(…)

“The thing about selling out Taiwan in terms of Trump is there’s really no consequence for him. He’s not going to run again. He doesn’t have this ideological concern about the future of democracy,” the person explained. “He looks at things only in practical economic terms.”

One of diplomats’ major worries: that Trump will trade away years of careful Taiwan policy in exchange for trade deals or help on Iran.

-

Att handel och högteknologi kommer diskuteras när Xi Jinping tar emot Donald Trump är självklart. Och som vi har sett av det senaste årets handelskrig så kan överenskommelser inom dessa områden förändras över en natt.

Men insatserna är desto högre när det gäller geopolitik. Då Trump reser till Kina försvagad av sitt utdragna krig i Iran, så finns det en verklig möjlighet för Xi att få till aldrig tidigare skådade eftergifter kring Taiwan.

Det skulle kunna ske i form av uttalanden som att Trump motsätter sig taiwanesisk självständighet eller stödjer en så kallad fredlig återförening. Detta kostar inte Trump någonting, men skulle göra oåterkallelig skada genom att underminera regeringen i Taipei och ge Kina ännu mer ammunition till sin propaganda.

Xi har många hävstänger för att framkalla vad Trump kan uppleva som ett harmlöst uttalande. Vid sidan av handelspolitiska morötter kan Kina använda sitt inflytande över Iran för att att hjälpa USA att lösa den röra man har ställt till med i Mellanöstern.

Flera diplomater som Politico har pratat med oroar sig för att Trump ska “byta bort” flera år av väl övervägd Taiwan-politik mot handelsöverenskommelser eller kinesisk hjälp att öppna Hormuz-sundet. En rädsla som förvärrades då Trump just innan avresa åter sade att han ska “diskutera” USA:s vapenförsäljning till Taiwan med Xi.

Read more

I veckan skrev jag en artikel för Affärsvärlden om hur Kinas gröna industrier har fått hjälp från oväntat håll. Nämligen av Donald Trump och USA:s krig mot Iran, som har fått efterfrågan på elbilar och solceller att öka globalt.

De ökade exportmöjligheterna kommer i en tid då kinesiska tillverkare börjar få problem efter en tid av statliga subventioner och överkapacitet. Blir det ett av Trumps eftermälen, att ha räddat den sektor han själv beskrivit som århundradets bluff?

Veckans nyhetsbrev följer även upp dramat kring Taiwans presidents resa till Eswatini, inklusive några mindre smickrande uppgifter om ett par europeiska länders roll. Och så tittar vi närmare på hur börser och BNP når nya höjder i Östasien tack vare AI-vågen.

Läs Kinamedia nyhetsbrev för att fortsätta följa utvecklingen i regionen samt förutsättningarna inför Trumps möte med Xi Jinping 14-15 maj. En prenumeration garanterar utförlig rapportering innan och efter detta viktiga möte, utan klickvänliga rubriker eller sensationella vinklar:

Mötet mellan världens två mäktigaste ledare berörs även i detta nyhetsbrev.

Är du ännu inte fullvärdig prenumerant på detta nyhetsbrev? I så fall har du möjligheten att teckna en årsprenumeration till 30 procent rabatt via denna länk.

Erbjudandet gäller till och med 7 maj.

Trevlig läsning!

1. SÅ POSITIONERAR SIG KINA I IRANKRIGET INFÖR MÖTE MELLAN XI OCH TRUMP. Vill se Hormuz-sundet öppet men har inte satt press på Iran.🇮🇷🇨🇳🇺🇸

2. FÖRNYAD ORO I TAIWAN INFÖR TOPPMÖTE MELLAN KINA OCH USA. Kina återupprepar Taiwan som viktigaste punkt medan man skaffar sig hävstänger mot USA och Trump visar tecken på tillmötesgående kortsiktighet.🇹🇼👥😰

3. TYSKLAND OCH TJECKIEN NEKAR TAIWANS PRESIDENT ATT MELLANLANDA PÅ VÄG TILL AFRIKA. Påtryckningar från Kina och osäkerhet kring William Lais resplaner bakom avslag på Taiwans förfrågan.🇩🇪🇨🇿✋🏻

4. ESWATINI FLYGER TAIWANS PRESIDENT TILL AFRIKA PÅ SITT REGERINGSPLAN. Diplomatisk seger för Taiwan samtidigt som problemen för William Lai att lämna landet skapar ny debatt på hemmaplan.🇸🇿✈️🤗

5. KINA VARNAR KANADA ATT STRATEGISKT PARTNERSKAP ÄVENTYRAS AV SAMARBETE MED TAIWAN. Vill se slut på kanadensiska militärfartyg i Taiwansundet och ledamöter från Kanadas parlament i Taiwan.🇨🇳⚠️🇨🇦

6. TAIWANS EKONOMI VÄXER MED 13,7 PROCENT. Ökad efterfrågan på AI-produkter ligger bakom Taiwans snabbaste tillväxt på fyra årtionden.🇹🇼💰📈

7. SYDKOREAS BÖRSINDEX PASSERAR DET BRITTISKA I VÄRDE. Har tillsammans med Taiwan stigit med 25 procent bara i april.🇰🇷💰📈

8. VECKANS PODCAST. Så gynnar Irankriget Kinas energistrategi.🚗☀️🔋

9. VECKANS BILD. Inte ett enda europeiskt börsindex bland världens tio största då Asien drar ifrån.🇪🇺💰📉

1) “China Seeks an Advantage With Both Trump and Iran as War Evolves” (New York Times)

-

As President Trump tries to sort out his next steps on the Iran war, China is taking its own actions to ensure that it benefits from whatever outcome eventually emerges.

China is prodding Iranian officials to negotiate with the United States, while also quietly allowing its companies to give Iran commercial support that could help Iran’s military if Mr. Trump dives back into a full-blown war.

The Chinese government has not taken a strong position on the war. It has multiple goals and acts with caution, so it is hedging, officials and analysts say.

-

Sin vana trogen så positionerar sig Kina försiktigt i kriget i Iran, för att kunna tjäna något på konflikten oavsett utgång. I denna analys konstateras hur Kina å ena sidan gärna ser att USA nästlar in sig i ännu ett långt krig i Mellanöstern, å andra sidan börjar känna ekonomiska konsekvenser av situationen i Hormuz-sundet.

Konflikten komplicerar mötet mellan Xi Jinping och Donald Trump om bara tio dagar, och i en separat artikel spekulerar New York Times kring huruvida det alls kommer att bli av.

Kina vill se ett slut på den amerikanska blockaden av Hormuz-sundet, medan USA motsätter sig den hjälp som Kina fortsätter att skicka till Irans militär vilket jag skrev närmare om i förra veckans nyhetsbrev.

Trumps uteblivna reaktion på den kinesiska hjälpen till Iran ses som ett tecken på att han inte vill äventyra mötet med Xi. Finansminister Scott Bessent sade dock till Fox News i helgen att man för en diskussion med Kina om dess finansiering av Iran;

Kina har undvikit att kritisera Iran, och intervjuade analytiker menar att Kina inte heller kommer sätta någon press på Iran innan man får en direkt förfrågan om detta från Trump.

Read more

Det börjar närma sig toppmöte Kina-USA, i och med Donald Trumps planerade resa till Peking 14-15 maj. Hur ska detta gå mitt under brinnande krig, då Kina anklagas för att skicka viktiga komponenter till Irans försvarsindustri och USA inför sanktioner mot kinesiska rederier?

Om detta läser ni mer i veckans nyhetsbrev. Kom ihåg att Trumps senaste besök till Kina ställdes in på grund av kriget i Iran. Om relationerna surnar till ordentligt, så är det inte omöjligt att något liknande sker igen.

Följ upptakten till toppmötet nästa månad - och andra viktiga händelser nordöstra Asian - genom en prenumeration på Kinamedia nyhetsbrev. Då får ni ett fullmatat nyhetsbrev direkt till inkorgen varje måndag, och behöver inte scrolla genom en rad konventionella och sociala medier för att hänga med i denna del av världen:

Nu vidare till veckans nyheter, som även innehåller flera tecken på en fortsatt ansträngd relation mellan Kina och EU.

Trevlig läsning!

1. FARTYG BESLAGTAGET AV USA SÄGS FRAKTA KOMPONENTER FRÅN KINA TILL IRANS MILITÄR. Trots att Donald Trump m.fl. uppger att leveransen var menad för Irans försvarsindustri så verkar inga åtgärder i linje med tidigare retorik vidtas mot Kina.🚢🇮🇷✋

2. KINA VARNAR EU FÖR SANKTIONER MOT KINESISKA AKTÖRER SOM HJÄLPER RYSSLAND. Utfärdar även varningar mot en ny EU-lag kring grön energi, samtidigt som Finland anser att Kinas stöd för Ryssland bör diskvalificera ett frihandelsavtal med EU.🇨🇳⚔️🇪🇺

3. USA INFÖR SANKTIONER MOT 40 KINESISKA FARTYG OCH REDERIER SOM HANTERAR IRANSK OLJA. Visar att Kinas roll i det pågående kriget kan komplicera nästa månads toppmöte mellan Trump och Xi.🇺🇸🛢️⚖️

4. KINAS EXPORT AV SOLPANELER SLÅR NYA REKORD TACK VARE KRIGET I IRAN. Höga energipriser skapar ökad efterfrågan på solpaneler och leder till att Kina under mars exporterade lika mycket som hela Spaniens kapacitet.🇨🇳🌞📈

5. JAPAN SKROTAR FÖRBUD MOT EXPORT AV “DÖDLIGA VAPEN”. Stor potential för ökad vapenexport som nu ska godkännas från fall till fall av det nationella säkerhetsrådet.🇯🇵🪖🛃

6. TAIWANS PRESIDENT TVINGAS STÄLLA IN RESA TILL AFRIKA EFTER KINESISKA PÅTRYCKNINGAR. Med hjälp av ekonomiska hot fick Kina tre afrikanska länder att stänga sitt luftrum för Taiwans presidentflygplan.🇹🇼✈️⛔

7. VECKANS PODCAST. Intervju med författare till ny bok om Taiwan.📚🎙️🪖

8. VECKANS BILD. Kinas dystra demografi.🇨🇳👶🏻📉

1) “China denies US-detained ship in Middle East contained ‘gift’ for Iran” (Channel News Asia)

-

China on Wednesday (Apr 22) denied again that a ship intercepted by the United States contained a “gift” from Beijing for Iran, a day after US President Donald Trump made the accusation.

Trump had said that an Iranian-flagged ship seized by US forces in the Gulf of Oman on Sunday contained “a gift from China”, which “wasn’t very nice”.

His comments came after former US ambassador to the United Nations Nikki Haley wrote on X that the ship was travelling from China to Iran and was linked to chemical shipments for missiles.

Responding to Haley’s accusations at a regular news briefing on Tuesday, foreign ministry spokesperson Guo Jiakun said the ship was “a foreign container ship”, and that China opposed “any malicious association and speculation”.

-

Någonting som inte har fått nog med uppmärksamhet - särskilt inte i svenska medier - är att ett av de fartyg som USA i veckan stoppade i Hormuz-sundet av allt att döma hade en kontroversiell last från Kina, där det hade stannat på vägen.

Donald Trump sade själv i en intervju med CNBC att det Iranflaggade fartyget innehöll en “gåva från Kina” som inte var “särskilt trevlig”. Nikki Haley, tidigare USA:s FN-ambassadör, gick ett steg längre och sade på X att fartygets innehåll var länkat med leveranser av kemikalier för att tillverka robotar.

Ni kan se både Trump och Haleys uttalanden i videon nedan, samt hur Kinas utrikesministerium avfärdar uppgifter med att det rör sig om ett utländskt fartyg:

I intervjun med CNBC sade sig Trump vara “överraskad” över saken, då han trodde han hade en “förståelse” med Xi Jinping som enligt Trump ska ha lovat honom att inga kinesiska vapen ska levereras till Iran.

Det hela är särskilt intressant med tanke på att Trump tidigare denna månad sagt att alla länder som säljer “militära vapen” till Iran ska straffas med tullar på 50 procent.

Read more

Trodde någon att Volvo Cars fortfarande är ett svenskt företag, i alla fall i sin identitet och själ? Läs då gärna min artikel i Expressen i veckan, om företagets nya reklamkampanj med den ökände propagandisten Hu Xijin.

I veckan skrev jag även närmare på Kinamedia nyhetssida om en nyhet som var med i förra veckans nyhetsbrev. Nämligen hur kinesiska flygbolag adderar tusentals avgångar till Europa under sommaren, för att ta marknadsandelar av europeiska konkurrenter som har brist på flygbränsle och inte kan flyga över Ryssland.

Vänligen överväg en prenumeration på Sveriges största nyhetsbrev om Kina för att enkelt följa utvecklingen i denna del av världen genom ett fullmatat nyhetsbrev direkt till inkorgen varje måndag:

Dagens nyhetsbrev är en kombination av diplomati och ekonomi - trevlig läsning!

1. SPANIENS PREMIÄRMINISTER VILL SE KINA SPELA STÖRRE ROLL I OMVÄRLDEN OCH EU FÖRBÄTTRA SIN RELATION MED LANDET. Nya avtal och omfamning av en kinesisk världsordning när Pedro Sanchez besöker Kina för fjärde gången på tre år.🇪🇸🤝🇨🇳

2. DEN STÖRSTA NATO-DELEGATIONEN NÅGONSIN BESÖKER JAPAN. Träffade flera ministrar och utforskade samarbete inom högteknologi, försvarsindustri samt motverkan av framväxande hot.🇺🇳🤝🇯🇵

3. KINAS EKONOMI VÄXER MED 5 PROCENT UNDER ÅRETS FÖRSTRA KVARTAL. Stark export bakom tillväxten, men siffrorna i mars visar att kriget i Iran kan skapa problem.🏭💰📈

4. KINA ANTAR NYA LAGAR FÖR ATT HINDRA UTLÄNDSKA FÖRETAG ATT AVBRYTA SAMARBETE MED LANDETS UNDERLEVERANTÖRER. Befogenheter inkluderar utreseförbud för anställda i företag som minskar beroende av Kina i sina leveranskedjor.🇨🇳⚖️😟

5. SÅ HJÄLPER KINA IRAN MED SATELLITDATA I KRIGET MOT USA. Kinesiska företag har dramatiskt förbättrat sin teknologi och får hjälp av påtryckningar mot amerikanska företag att minska tillgängligheten av sina satellitfoton.🇮🇷🛰️🎁

6. TAIWANS BÖRSINDEX PASSERAR STORBRITANNIENS OCH BLIR VÄRLDEN SJUNDE STÖRSTA. Boom i artificiell intelligens bakom ett dramatiskt uppsving på börserna i Taiwan och Sydkorea.🇹🇼🇰🇷📈

7. VECKANS PODCAST. Mer om Taiwans oppositionsledares besök i Kina.🇹🇼✈️🎙️

8. VECKANS BILD. Taiwans minskade ekonomiska samarbete med Kina.🇨🇳⛓️‍💥🇹🇼

1) “Spain strengthens ties with China as Sánchez backs Beijing’s Middle East role” (Euronews)

-

Spanish Prime Minister Pedro Sánchez defended China’s role as a key player in international stability and the search for peace in the Middle East during a visit to Beijing on Tuesday, while announcing 19 bilateral agreements to strengthen economic ties between the two countries.

At a press conference following his meeting with Chinese President Xi Jinping, Sánchez confirmed the start of a “strategic dialogue” with Beijing and stressed that China should see Spain and Europe as “partners” for investment and cooperation.

Of the agreements announced, a dozen are linked to the economy and aim to boost trade relations between the two nations.

Sánchez insisted on Spain's pro-European foreign policy and called for the European Union to approach its relationship with China pragmatically.

-

Efter att Viktor Orban förlorat makten i Ungern frågar sig nu många vem som ska bli Kinas nya trojanska häst i EU. Spanien är en stark kandidat, efter att landets premiärminister Pedro Sanchez just besökte Kina för fjärde gången på tre år.

Under resan tecknades ytterligare 19 bilaterala avtal för att stärka det ekonomiska samarbetet mellan länderna, och en strategisk dialog mellan de båda sidorna påbörjades.

Under en presskonferens uppmanade Sanchez även EU att stärka relationen med Kina, och menade att detta är fullt förenligt med europeiska intressen. Han välkomnade större kinesisk involvering i omvärlden, inklusive som konfliktlösare i Mellanöstern.

I samband med besöket publicerade Kinas utrikesministerium också en sammanfattning av samtalen som är minst sagt uppseendeväckande. Bland annat uttrycker Sanchez stöd för ett Kina-principen gällande Taiwan och Xi Jinpings fyra geopolitiska initiativ för en ny världsordning:

Just som är fallet med Ungern, så har Spanien börjar få allt mer kinesiska investeringar som en del av detta närmande.

Se nedan grafik från en artikel i Financial Times, som innehåller intervjuer med spanska tjänstemän som omfamnar utvecklingen:

Läs mer via Euronews

2) “From Brussels to Tokyo — NATO delegation maps out next cooperation steps with Japan” (Japan Times)

-

When roughly 30 ambassadors to NATO descended on Tokyo this week — the largest delegation of its kind ever to visit Japan — they had a clear objective: to explore how the military alliance’s long-evolving partnership with Tokyo can be translated into tangible cooperation.

From defense industry ties to cutting-edge technologies and shared responses to emerging threats, the diplomats met with top Japanese officials during their three-day trip to discuss areas where the two sides can derive strategic benefits.

As Europe accelerates defense investment and Japan presses ahead with its historic military buildup, two of the envoys told The Japan Times the partnership could act as a force multiplier, combining Japan’s technological prowess and advanced industrial base with NATO’s operational experience and expanding military requirements.

-

Medan Spanien närmar sig Kina så sker även betydande utbyten mellan Nato och Japan. I veckan besökte cirka 30 Nato-ambassadörer Tokyo för att utforska nya samarbeten inom allt från försvarsindustrin till ny teknologi och gemensamt bemötande av framväxande hot.

Det var den största Nato-delegationen som någonsin besökt Japan. Representanterna träffade bland annat landets utrikes-, handels- och försvarsministrar samt flera industriella företagsledare.

Rumäniens Nato-ambassadör sade under resan att den globala säkerhetssituationen kräver ett djupare samarbete med Japan. Han framhöll särskilt hur Japan förbereder lättnader i sin vapenexport, vilket i kombination med landets teknologiska kunskap medför nya möjligheter, särskilt som många Nato-länder också håller på att växla upp sin tillverkning av försvarsmateriel.

Reuters skriver i en separat artikel att bland annat Polen redan visar intresse för samarbete med Japan inom elektronisk krigföring och bekämpning av drönare:

Läs mer via Japan Times

3) “China says its economy is accelerating despite Iran war turmoil – for now” (CNN)

Read more

Iran fortsätter vara i fokus i nyhetscykeln. I helgen kom uppgifter om att Kina kan komma att stödja landet med vapen, vilket ytterligare skulle komplicera Donald Trumps resa till Peking nästa månad.

Taiwans oppositionsledare verkar ha skapat en enad front med Kinas kommunistparti mot taiwanesiskt självbestämmande, samtidigt som Peking i och med Viktor Orbans valförlust förlorade sin främsta samarbetspartner i EU.

Överväg en prenumeration på Kinamedia nyhetsbrev för att fortsätta följa vad som sker kring Kina i en tid av geopolitisk turbulens. En utveckling som är extra viktig inför Trumps möte med Xi Jinping om ganska exakt en månad:

Med hjälp av en prenumeration kan du följa denna utveckling genom ett mail i inkorgen varje måndag, och slippa sålla genom alla sociala och konventionella medier.

Nu vidare till veckans innehåll - trevlig läsning!

1. KINA ÖVERVÄGER SKICKA VAPEN TILL IRAN OCH STÖDJER REDAN LANDETS FÖRSVARSINDUSTRI PÅ ANDRA VIS. Uppgifter från amerikansk underrättelsetjänst om handhållna luftvärnsrobotar på väg mot Iran.🇨🇳🇮🇷🪖

2. SÅ HAR KINA HJÄLPT IRAN ATT UNDVIKA SANKTIONER OCH BYGGA UPP MILITÄR FÖRMÅGA ATT UTMANA USA. Små aktörer utgör “ett av världens största nätverk” för att kringgå sanktioner mot iransk olja.🛢️🛃🤗

3. TAIWANS OPPOSITIONSLEDARE LOVAR “NATIONELL ÅTERFÖDELSE” TILLSAMMANS MED XI JINPING I PEKING. Kontroversiell “fredsresa” som ska stärka Cheng Li-wun väcker frågetecken kring KMT:s lojaliteter.🇹🇼🕊️🧐

4. EN “TREDJE FRONT” MELLAN KINAS KOMMUNISTPARTI OCH KMT. Så samarbetar två kinesiska etno-nationalistiska partier på var sida om Taiwan-sundet mot taiwanesiskt självbestämmande.🤝📖💡

5. KINA FÖRLORAR SIN BÄSTA VÄN I EU. Viktor Orban får inte bara stöd av Trump och Putin, han har även gjort Ungern till Kinas viktigaste samarbetspartner Europa.🇭🇺🗳️👉

6. KINESISKA FLYGBOLAG ADDERAR “TUSENTALS” NYA AVÅNGAR MELLAN ASIEN OCH EUROPA. Ser möjligheter tack vare stängda luftrum och osäkra bränslepriser.🇨🇳✈️📈

7. VECKANS PODCAST. Detaljerat om en kinesisk karantän mot Taiwan.🇹🇼🛳️😥

8. VECKANS BILD. Taiwans demografiska kollaps.🇹🇼👶📉

1) “U.S. Intelligence Shows China Taking a More Active Role in Iran War” (New York Times)

-

American intelligence agencies have obtained information that China in recent weeks may have sent a shipment of shoulder-fired missiles to Iran for its conflict with the United States and Israel, according to U.S. officials.

(…)

Intelligence agencies have assessed that China is secretly taking an active stance in the war, allowing some companies to ship chemicals, fuel and components that can be used in military production to Iran for the war.

Shoulder fired missiles, known as MANPADS, are capable of shooting down low-flying aircraft.

China has long been reluctant to send finished military equipment to Iran, but some officials in the government want Beijing to allow its companies to directly supply the Iranian security forces during the conflict with the United States.

-

Kina har länge undvikit att skicka kompletta vapensystem till Iran, och har liksom i fallet med Ryssland istället försett regimen med komponenter som har dubbla användningsområden. Men enligt amerikanska underrättelseuppgifter så kan Kina ha skickat handhållna luftvärnsrobotar till Iran, att använda i kriget mot USA och Israel.

Det är inte helt säkert att lasten har skickats, eller att kinesiska robotar har använts av Iran i kriget. Icke desto mindre bedömer USA:s underrättelsetjänst att Kina “i hemlighet” tar en alltmer aktiv ställning i kriget genom att exportera utrustning till Irans försvarsindustri, samtidigt som “vissa tjänstemän” i regeringen vill tillåta kinesiska företag att förse iranska säkerhetsstyrkor med materiell direkt.

Donald Trump sade till reportrar på Vita husets gräsmatta att Kina kommer få “stora problem” om de exporterar vapen till Iran. Men vad ska USA i så fall göra? Trots att USA i fjol tvingades att backa i handelskriget mot Kina, så pratade Trump i går på Fox News om 50 procents tullar mot Kina om de förser Iran med vapen:

Officiellt så uppger Kina, sin vana trogen, att uppgifterna är osanna och att man inte förser Iran med några vapen. Och situationen är inte helt lätt för Kina att navigera.

Iran använder ju även sina vapen för att attackera arabländer i området, som Kina har viktiga ekonomiska relationer med. Analytiker påpekar hur dessa relationer - som även innefattar teknologiskt samarbete - är minst lika viktiga för Kina som Iran, varför man i alla fall retoriskt har ställt sig på arabländernas sida.

Läs mer via New York Times

2) “How China Helped Iran Cushion the Blow of Sanctions and Fund Its War Machine” (Wall Street Journal)

-

Chinese buyers have worked closely with Iran to expand what U.S. officials and researchers say has become one of the world’s largest sanctions-evasion networks.

Payments are routed through smaller Chinese banks that have limited global operations and less to lose if they are sanctioned by the U.S., making it hard to stop them. Front companies established by Iran in Hong Kong and elsewhere help manage the proceeds.

Private Chinese refineries, known as “teapots,” have become the primary buyers of Iranian crude, after China’s state-owned energy giants, wary of upsetting Washington, left the market. Fake invoices and mislabeled crude have further disguised the trade.

All these moves—laid out in U.S. sanctions documents, public indictments and described by Western officials and researchers—have allowed Iran to earn tens of billions of dollars in revenue every year from China, and then launder it so it can be used around the world.

-

I veckan fick Kina viss kredd för att ha övertygat Iran om att ingå en två veckors vapenvila med USA:

Just som var fallet med det diplomatiska avtalet mellan Iran och Saudiarabien för tre år sedan, så är det oklart hur stor roll Kina egentligen hade i förra veckans vapenvila. Det är förstås tänkbart att man spelade en positiv roll, i vilket fall som helst så är det ju också oklart huruvida vapenvilan kommer att hålla.

Innan Kina hyllas som en fredlig aktör så är det värt att titta närmare på hur man i åratal har hållit den iranska regimen under armarna, genom att kringgå sanktioner för att köpa landets olja.

Större kinesiska energiföretag och banker har undvikit att köpa iransk olja, eftersom de då själva riskeras drabbas av sanktioner. Istället har man utvecklat vad som beskrivs vara ett av världens största nätverk för att kringgå sanktioner.

Read more

Debatten fortsätter om hur kriget i Iran påverkar Kina, och inte minst relationen eller styrkebalansen med USA. Veckans nyhetsbrev krokar i denna debatt genom att presentera en rad olika perspektiv.

För den som är intresserad av mina egna perspektiv, så skrev jag om saken för Affärsvärlden för ett par veckor sedan. Min syn har inte förändrats särskilt mycket sedan dess.

Och för den med intresse av kärnkraft, så skrev Jakob Ranglin Grissler i helgen långt på Kinamedia om hur Japan just har återstartat världens största kärnkraftverk. Landet har drabbats hårt av de senaste årens turbulens på energimarknaden, med osäkerhet kring import av fossila bränslen och Kinas dominans inom grön energi.

Överväg en prenumeration på Kinamedia nyhetsbrev för att fortsätta följa hur kriget i Iran påverkar såväl Östasien som det globala maktspelet mellan Kina och USA. Detta genom en matig uppdatering direkt till inkorgen varje måndag, snarare än att behöva leta genom olika medier och flöden:

Nu vidare till innehållet i veckans nyhetsbrev - trevlig läsning!

1. SÅ HOPPAS KINA KUNNA TJÄNA PÅ DE MISSTAG SOM USA BEGÅR I IRAN. “Stör aldrig en motståndare som begår misstag” säger kinesiska röster som ser stora potentiella fördelar för Kina när kriget är över.🇺🇸🤦‍♂️🎉

2. KRIGET I IRAN OCH ETT NYTT USA FÖR MED SIG FLERA RISKER FÖR KINA. Kina skulle föredra ett mindre militaristiskt USA som hjälper till att uppehålla den öppna och förutsägbara världsordning som ligger bakom Kinas välstånd.🇮🇷🪖🚨

3. HORMUZ-SUNDET SOM MODELL FÖR KINA ATT STÄNGA TAIWAN-SUNDET. Om Iran kan stänga Hormuz så kan Kina enkelt stoppa sjöfarten kring Taiwan, med betydligt större följder för världsekonomin.🚢✋💸

4. BYD SKRUVAR UPP PROGNOSEN FÖR UTLANDSFÖRSÄLJNING PÅ GRUND AV KRIGET I IRAN. Stigande oljepriser ökar efterfrågan på grön energi och elbilar från Kina.🚗🔋📈

5. LEVERANSER AV PATRIOT-ROBOTAR TILL TAIWAN RISKERAR ATT FÖRSENAS. Taiwan och Ukraina i farozonen då USA och dess allierade i Mellanöstern bränner stora mängder ammunition på kort tid.🇹🇼🚀🤔

6. SKÖR HANDELSPOLITISK VAPENVILA INFÖR TRUMPS RESA TILL KINA. Trots pågående krig och geopolitisk konflikt är amerikanska tjänstemän under strikta order att bana vägen för ett bredare avtal med Kina i maj.💰📝🔒

7. VECKANS PODCAST. Öppet avsnitt av Sharp China.🎙️🗞️👌

8. VECKANS BILD. Jag pratar kinesiska robotar i TV4.🇨🇳🤖📺

1) “How China hopes to win from the war” (The Economist)

-

The Economist has been speaking to diplomats, advisers, scholars, experts and current and former officials in China. Almost all of them see the war as a grave American error.

China has stood aside, they say, because its leaders understand the maxim attributed to Napoleon Bonaparte, supposedly uttered as his foes were abandoning high ground at Austerlitz: “Never interrupt your enemy when he is making a mistake.”

Many Chinese say the war will accelerate America’s decline. They see American aggression as a validation of President Xi Jinping’s focus on security over economic growth. And they expect peace, when it comes, to create opportunities for China to exploit. Only in the background is there anxiety—and the hint of a possible Chinese miscalculation.

-

The Economists ledarartikel denna vecka baseras på möten och diskussioner med en rad kinesiska diplomater, rådgivare och analytiker. Bland dessa råder en i det närmaste enhetlig bild av att USA begår ett misstag i och med kriget i Iran.

Det framhålls också hur Kina har hållit sig borta från konflikten i enlighet med den gamla maximen att man aldrig ska avbryta en fiende som håller på att göra bort sig:

USA:s aggressiva agerande ökar stödet för Xi Jinpings politik att fokusera på säkerhet framför ekonomisk tillväxt. Vidare förväntar sig de intervjuade att den framtida freden kommer skapa stora möjligheter för Kina att utnyttja, inte minst genom den återuppbyggnad som kommer bli nödvändig i Mellanöstern.

Attacken mot Iran ses som ett tecken på att USA:s inflytande håller på att ebba ut, och bristen på strategi ökar sannolikheten för ett misslyckande som kan dränera landets militära styrka.

Detta innebär i sin tur att det kommer bli enklare att förhandla med Donald Trump, som ju ska besöka Kina nästa månad. Då hoppas man kunna lägga grunden för ett avtal som motverkar amerikanska tullar och exportkontroller, samt skapar förutsättningar för kinesiska investeringar i USA.

Det främsta priset vore eftergifter kring Taiwan, om än bara i retorisk form genom att Trump uttryckligen motsätter sig taiwanesisk självständighet.

Orosmomenten är få, men de finns ändå där. Man är imponerad över USA:s förmåga att använda AI för militära ändamål. Ett längre krig påverkar även världsekonomin och därmed också Kinas exportindustri negativt.

Läs mer via The Economist

2) “What the Iran War Means for China” (Foreign Affairs)

-

The danger for China lies not in immediate scarcity but in disorder. A United States that is simply weaker is manageable; one that is unpredictable, violent, and unconstrained by the system it once championed is far more perilous. A fading United States may create opportunity; a volatile America destroys the very conditions that allow those opportunities to materialize.

What Beijing fears is not that Washington will lose power but that it will wield its remaining power in ways that make the world harder to navigate.

(…)

China’s pursuit of strategic autonomy still depends on a global system that remains open and predictable. For Beijing, strategic autonomy does not mean autarky but the ability to operate within that system on favorable terms through the steady accumulation of economic strength.

-

Kriget i Iran medför även ett stort mått av osäkerhet för Kina. I denna artikel menar Zongyuan Zoe Liu att även om det är positivt för Kina om USA blir svagare, så finns det stora risker med ett USA som samtidigt är oförutsägbart, våldsamt och inte låter sig begränsas av det system som man tidigare har förhållit sig till.

Sedan 1979 har Kina utnyttjat den nuvarande världsordningen för att bli rikt och starkt. Landets välstånd och väg till strategisk autonomi bygger på ett globalt system som är öppet och förutsägbart. Därför skulle man föredra ett USA som blir svagare samtidigt som det hjälper till att bevara en stabil världsordning.

Att Irankriget gör USA svagare betyder därmed inte per automatik att Kina blir starkare. Tvärtom drabbas exporten av osäker global ekonomi och höga fraktkostnader, samtidigt som energiimporten äventyras och leveranskedjor kring de framtidsindustrier som Kina nu prioriterar blir allt mer osäkra.

Ett USA som förlitar sig mer på militära medel och mindre på diplomati blir dessutom farligare att ha att göra med i Taiwanfrågan.

Slutsatsen blir att Xi Jinping verkar ha fått både vad han önskat och fruktat. Det vill säga ett USA som är mindre självsäkert och mindre kapabelt, men samtidigt också ett internationellt system som är mer volatilt.

Read more